Annons:
Oslobomben
Nyhet
AVElin Ekselius0 kommentarerTyck till!

Hans arbetsplats var terroristens mål

Espen Naumann hade just avslutat sitt arbetspass på regeringskansliet i Oslo när bomben exploderade 22 juli. Tryckvågen hann i fatt honom och med kameran i handen sprang han tillbaka genom de söndertrasade kvarter som nyss rymt hans arbetsplats.
Espen Naumann och Anja Gulliksen tror inte på att försöka bygga in statsförvaltningen i säkra fästningar. FOTO: Christopher Olssøn

Espen Naumann pekar på sin dataskärm.

– Det kändes som om allt trycktes ihop. Såhär: pang! Och sen kom röken.
 
Han fäller fram överkroppen och kniper ihop ögonen för att visa känslan när tryckvågen nådde hans kropp.
 
Strax efter klockan tre på eftermiddagen 22 juli var Espen Naumann på väg mot hamnen i Oslo. Han hade just gått av sitt pass som vakt på regeringskansliets säkerhetsstab.
 
– Jag tycker om att fotografera och hade tänkt ta lite bilder på stan innan jag fortsatte hem. Jag ville se sista etappen av Tour de France på tv.
 
Så blev det inte.
 
Bara 100 meter från jobbet, ungefär vid fiskeridepartementet, nåddes han av den våldsamma tryckvågen. Nästan 1 000 kilo sprängämnen detonerade och slet sönder stora delar av Oslos innerstad.
 
– Jag minns bara trycket, och brandlarmen. Men i huvudet var det alldeles tomt.
 
Fragmentariska minnen
Gatorna fylldes av larm från de trasiga fastigheterna.
 
– Det kom från överallt. Alla hus stod och tjöt!
 
Minnena som följer är fragmentariska, men bilderna i Espen Naumanns dator är märkta med klockslag. Han pekar: hur han tog sig fram genom den svarta röken, började springa över bråte och glassplitter. Han »såg knappt«, men fortsatte knäppa med kameran.
 
– Det är kanske konstigt, men jag var aldrig rädd. Jag tänkte ingenting, utan bara gjorde.
 
Bredvid en upp- och nedvänd röntgenmaskin, som används vid departementens inpasseringskontroller, låg två kolleger som han kände igen: de låg på mage, med huvudena tätt ihop. En av dem levde.
 
– Hon hade ögonen öppna, men verkade inte reagera. Då försökte jag frigöra hennes andningsvägar. Tungan var jättelångt bak i munnen. Jag tog bort tänder och sådant som var löst där inne, säger han.
 
»Människor kom inte fram«
Espen Naumann tar en paus och sitter tyst en kort stund. Han berättar hur han såg kvinnan »nästan som ett objekt«.
 
– Det var bara som en kropp som jag behövde hålla liv i.
 
Men det värsta kom sen, säger han, när han försökte kalla på hjälp. Han ropade så högt han kunde.
 
– Människor såg oss, de tittade, men kom inte fram! De kanske inte förstod, men det var så hemskt. Många sprang omkring och filmade med sina mobiler.
De böjde sig fram över skadade människor, filmade och sprang vidare utan att hjälpa dem!
 
Själv var han uppfylld av en enda tanke: att hela huset skulle rasa.
 
– Vi måste bort, för snart kommer huset, tänkte jag.
 
Till slut kom två poliser som hjälpte Espen Naumann att bära kvinnan till en ambulans.
 
När han kom hem var klockan långt efter midnatt. Han klev in i duschen och trodde att han skulle kunna somna.
 
– Men min kropp var i ett adrenalinrus. Svetten bara sprutade, pulsen gick ta-ta-ta. Jag satte mig på balkongen och kedjerökte. Sen gick jag ut och åkte tillbaka till stan.
 
Infrastrukturen fungerade
Då hade Anders Behring Breivik redan genomfört sin massaker på ön Utøya, där 69 människor miste livet.
 
– Jag fick reda på det när vi lyckats upprätta en krisstab på ett hotell. Men jag kunde inte ta in det. Det var som att höra nyheter från Indien. Jag har nog fortfarande inte kunnat ta in det, berättar Espen Naumann.
 
Redan nästa dag var krisorganisationen i full gång. Som genom ett mirakel fungerade telefonledningar, vatten, serv­rar och el i Oslo. Departementen hyrde in sig på hotell för att skapa en bas för sitt arbete. Försvaret kallades in och medan gatorna städades fylldes staden av soldater: ingen kunde bedöma risken för nya attentat.
 
Också Espen Naumann kontaktade försvaret: han bad att få prata med en psykolog om sina upplevelser.
 
– Det var en väldigt bra de­brie­fing. När jag kom ut där­ifrån märkte jag plötsligt att det regnade. Det var ett fint sommarregn, och fåglarna sjöng. Det hade jag inte haft en aning om.
 
Många arbetar hemma
Sedan dess har hela statsapparaten behövt organiseras om. Stora byggnader är utrymda. Många arbetar hemifrån, de som vill vara lediga med lön får det. Justitiedepartementet sköter sin verksamhet från polishögskolans klassrum.
 
– Staten har nog aldrig varit så effektiv som nu!
 
Också Anja Gulliksen arbetar i säkerhetsstaben. Hon är fackligt förtroendevald för organisationen Parat och berättar att många vill vara på jobbet även när de inte måste.
 
– Det är en helt ny gemenskap. En person i ledningen kan gå fram till en städare, fråga hur det är och kramas helt spontant. Det har blivit ett väldigt kramande!
 
Ett av de främsta fackliga uppdragen under krisen, säger Anja Gulliksen, har varit att försöka se hur kolleger mår. Vilka behöver gå hem och vila, vilka behöver vara på jobbet även om de inte lyckas uträtta så mycket? Vilka behöver prata med en psykolog? Alla har olika behov.
 
Fortfarande gapar många fönster i Oslo svarta. Hela trottoarer är täckta av blommor, ljus, teckningar och dikter till minne av alla offer.
 
Men statsapparaten är i full gång. Opinionen har svarat på attentatet med kärlek. På gatorna sitter klistermärken med hjärtan och texten »Ingen kan bomba oss till tystnad«.
 
– Det finns inget klimat här för att svara med hat, säger Espen Naumann.
 
Ska inte hota öppenheten
Politikerna har varit tydliga med att attentatet inte får hota landets öppenhet.
 
Anja Gulliksen nickar.
 
– Vi vill inte bygga fästningar av säkerhet. Norrmän är antagligen lite naiva. Men det är en balansgång. Det skulle inte bli så bra om vi som jobbar med säkerhetsfrågor fick bestämma på egen hand heller. Man kan inte skydda sig mot allting.
Bli den första att tycka till!
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen begär ytterligare 400 miljoner kronor i år för att stärka den lokala närvaron enligt regeringens uppdrag. Nästa år vill myndigheten att förvaltningsanslaget ska höjas med cirka 800 miljoner kronor, med argumentet att arbetslösheten ökar och att myndighetens uppdrag kommer att vara oförändrat.
RättsväsendetNyhetRegeringen vill göra det enklare för de brottsbekämpande myndigheterna att använda sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation. Syftet är att göra brottsbekämpningen effektivare.
ArbetsmiljöNyhetEn forskargrupp från finländska Arbetshälsoinstitutet arbetar med att utveckla metoder för att göra det enklare att upptäcka utmattningssyndrom, innan det leder till förlorad arbetsförmåga. Förhoppningen är att göra det möjligt att hjälpa personer "innan den röda lampan tänds".
Så gjorde vi: automatiseringPå jobbet”Administration upptog all vår tid förr”, säger Madeleine Danerhag. Hon och kollegan Elin Emanuelz uppskattar mjukvaran ”Brolle”, som tagit över flera av deras mest monotona arbetsuppgifter.
KriminalvårdenNyhetFör att klara den kraftiga ökningen av antalet dömda behövs ytterligare 2 000 platser i anstalter och häkten de närmaste tio åren, bedömer Kriminalvården. I sitt budgetunderlag till regeringen begär myndigheten ökade anslag med 350 miljoner kronor nästa år och ännu större ökningar 2022 och 2023.
PolisenNyhetEtt it-fel har gjort att flera hundra utdrag ur belastningsregistret som Polisen lämnat ut har blivit felaktiga, skriver Dagens Nyheter. Enligt Polisen ska samtliga drabbade ha informerats om felet.
OmlokaliseringNyhetDe flesta av de myndigheter som föreslagits flytta verksamhet till Härnösand vill inte göra detta. Sida säger nej till att omlokalisera tjänster inom kommunikationsverksamheten, men erbjuder sig att i stället flytta tre andra tjänster till staden. Det framgår av remissvaren på utredningen om lokalisering av statlig verksamhet till Härnösand.
ArbetsrättNyhetEn handläggare vid Stockholms tingsrätt som åtalats för narkotikabrott avskedas efter beslut i personalansvarsnämnden. Nämnden anser att handläggaren förbrukat arbetsgivarens förtroende.
KollektivavtalNyhetDe svenska fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco är på kollisionskurs med Europafacket när det gäller minimilöner. De tre är starkt kritiska till att Europafacket i ett samrådssvar förordar att minimilöner införs inom EU.
KronofogdenNyhetUnder 2019 drev Kronofogden in nära 13 miljarder kronor, skriver myndigheten i sin årsredovisning för 2019. Det var 1,1 miljard kronor mer än 2018 och den högsta siffran någonsin.
ArbetsmiljöNyhetStress och bristande kunskap ligger bakom att förebyggande arbetsmiljöåtgärder inte vidtas. Det är orsaken till många av dödsolyckorna på svenska arbetsplatser, enligt en analys från Arbetsmiljöverket.
ARBETSMILJÖNyhetSymtom på depression som nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och brist på energi kan leda till färre år i arbetslivet, visar en ny dansk studie.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringslagen är inte är tillräckligt ändamålsenlig och inte tillräckligt effektiv, skriver diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg i myndighetens årsredovisning. Därför behöver den ses över, anser hon.
ArbetsmarknadNyhetNyanlända män har i större utsträckning subventionerad anställning, medan kvinnor i stället fortsätter i förberedande insatser, enligt en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitiska studier, IFAU.
rättsväsendetNyhetTvå jurister i Göteborg har startat en organisation som kostnadsfritt ska hjälpa personer som anser sig oskyldigt dömda. Oskyldighetsprojektet är en ideell organisation efter en amerikansk förebild.
KriminalvårdenNyhetKriminalvårdens generaldirektör Stefan Strömberg har beslutat att säga upp de lokala kollektivavtalen på myndigheten. Arbetsgivaren vill ha nya avtal som bättre motsvarar Kriminalvårdens behov, och som är anpassade till det centrala avtalet för myndigheterna. STs avdelningsordförande Per Sunneborn är inte förvånad, säger han till Publikt.
MedlingsinstitutetNyhetTrots stor medial uppmärksamhet kring förra årets hamnkonflikt och pilotstrejken sammanfattar Medlingsinstitutet förra året som lugnt. Generaldirektören Irene Wennemo anser att arbetsmarknadens parter tar ansvar. Nu blickar man framåt mot årets stora avtalsrörelse.
OmlokaliseringNyhetFyra av de fem statliga myndigheter som föreslagits flytta jobb till Härnösand är negativa till förslaget, rapporterar SVT. Den femte myndigheten har ännu inte lämnat sitt remissvar.
ArbetsmiljöNyhet Regionala skyddsombud bör få utökad tillträdesrätt till alla arbetsplatser som har kollektiv­avtal. Det skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, S, tillsammans med ordförandena för fackförbunden Byggnads och IF Metall på DN Debatt.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen har beslutat att återupprätta fast bemanning på kontoren i Pajala, Storuman, Vilhelmina, Jokkmokk och Hammarstrand. De fyra förstnämnda kontoren skulle enligt tidigare beslut enbart bemannas av tillrest personal för bokade möten, och kontoret i Hammarstrand skulle avvecklas.
ArbetsförmedlingenNyhetEn tidigare anställd vid Arbetsförmedlingen åtalsanmäls av myndigheten. Mannen ska enligt anmälan ha tagit emot 10 000 kronor för att hjälpa en arbetssökande med tillfälligt uppehållstillstånd att få jobb.
SocialförsäkringarNyhetAntalet personer som beviljats sjukersättning har enligt Försäkringskassans egen statistik aldrig varit så få som under förra året, skriver Arbetet. Totalt beviljades 5 478 personer sjukersättning under 2019.
MigrationsverketNyhetJustitiekanslern, JK, riktar kritik mot Migrationsverket för brister i samband med behandlingen av två asylsökande bröder från Afghanistan. Den ene brodern tog sitt liv när han fick avslag på asylansökan. Men JK anser inte att staten har något skadeståndsansvar för den kvarvarande yngre brodern.
StatsförvaltningNyhetI höstas efterlyste Riksrevisionen ett hårdare jobb från regeringens sida med att åtgärda problemen med föråldrade it-system hos myndigheter. Men regeringen, som nu har lämnat sitt svar till riksdagen, håller inte med och pekar på att flera åtgärder genomförts.