I leksaksbutiken har tiden stått stilla

KRÖNIKA: CHEFREDAKTÖREN2009-11-24

Alexander Armiento julhandlar och mår illa över de rosa och ljusblå tvångströjorna.

Kartongen pryds av en riddare i sexårsåldern med svärd i hand. För tydlighetens skull med sminkad skäggväxt. På förpackningen till det älvprydda sminkbordet, som tycks heta »Vanity« – »Fåfänga« – syns en flicka i prinsessklänning. Målarverktygen handhas av en kavat kille medan det bara är flickor som leker med dockorna.

Julhandeln har börjat. Jag har tillbringat fem minuter i en av stans större leksaksaffärer. Och jag mår redan illa.

Här råder könsroller från förra seklets början. De exalterade barnen behöver inte tvivla på vad de ska önska sig – i julklapp i år, och av livet när de blir stora. Leksaksindustrin gör allt för att pressa ner nyfikna barn i tydliga formar.

Är du pojke ska du gilla bilar och andra mekaniska prylar. Och vapen och riddarborgar.

Är du flicka är det dockor och smink som gäller. Och prinsessklänningar och slott.

                                             — •l• —

Det är genom lek vi lär oss. Från första stund matar leksaksbutikerna oss med tydliga instruktioner om vem som ska leka vad. Så tydliga att det känns löjligt att leta efter andra förklaringar till att barns intressen så småningom går isär. Skulle våra uråldriga arvsanlag programmera gossebarn att vilja leka med bilar och flickebarn att gilla rosa? Knappast. Det är genom lek vi lär oss.

Då är det inte konstigt att vi formar en världsbild där killar ska vilja slåss och tjejer ska vilja göra sig vackra. Att vi förväntar oss att männen sköter tekniken (vilket råkar vara bäst betalt) och kvinnor sköter människor (vilket händelsevis är dåligt betalt).

Här i affären erbjuds inte en enda bild som avviker. Inte någon pojke på dockkartongerna, ingen flicka bland fordonen. Ett barn som är nyfiket på något annat än vad trångsynta leksakstillverkare förväntar sig, får väldigt tydligt klart för sig att hon eller han är fel ute. Aja baja.

                                             — •l• —

Tack och lov är det många som reagerar mot de rosa och blå tvångströjorna. Föräldrar anstränger sig för att ge sina barn leksaker av alla sorter. Förskolepersonal fördjupar sig i genuspedagogik. Och barnen själva säger ifrån.

En sjätteklass i Växjö anmälde förra året leksaksjätten Toys R Us för könsdiskriminerande reklam. De tyckte att företagets katalog var diskriminerande – och de fick rätt. Reklamombuds­mannen skrev att bilderna motverkar positiva sociala beteenden, livsstilar och attityder.

De enda som inte verkar fatta något alls är leksakskedjorna. För när årets julkatalog kom såg det ännu värre ut. »Förra året var det både tjejer och killar som lekte med tågen. Nu är det bara en kille«, konstaterade ett av barnen.

Toys R Us talesperson säger att det inte är säkert att det blir några förändringar till nästa år heller.

Jag går ut från leksaksaffären. Och hoppas att alla som tror på barns rätt att fritt få välja vad de vill leka, vilka de vill vara, följer efter mig.

Alexander Armiento är chefredaktör för ST Press.

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA