Ja till tystnadsplikt för privata it-leverantörer

DIGITALISERING2018-10-08

I kölvattnet av it-skandalen på Transportstyrelsen föreslår Digitaliseringsrättsutredningen att straffsanktionerad tystnadsplikt införs för anställda hos leverantörer av it-tjänster till myndigheterna. Flera tunga remissinstanser ställer sig bakom förslaget.

I betänkandet ”Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering” föreslås en rad lagändringar med bäring på den digitala statsförvaltningen. Bland annat vill utredarna införa en ny huvudregel om att myndigheters kommunikation med enskilda ska vara digital.

Såväl Arbetsgivarverket som Säkerhetspolisen och Statskontoret ställer sig positiva till det. Polismyndigheten tycker att det är ett bra förslag, men skriver i sitt remissvar att ”myndigheten ser inte att det är lämpligt eller praktiskt möjligt att gå mot en ökad e-posthantering”. Man menar att man inte har en säker teknisk lösning på plats och att Polismyndigheten därför - i avvaktan på införandet av en säker digital kanal - kommer att tillämpa den möjlighet till undantag som föreslås i den föreslagna bestämmelsen.

Justitieombudsmannen, JO, anser att det är angeläget att uppmärksamma att långt ifrån alla har tillräckliga kunskaper om, eller förtroende för, digitala tjänster och verktyg. JO menar att myndigheterna måste vara tillgängliga och erbjuda lämpliga kommunikationsvägar även för dessa personer.

Digitaliseringsrättsutredningen har också undersökt möjligheterna för att tillämpa huvudregeln om digital kommunikation vid utlämnande av allmänna handlingar. Men i den frågan lämnar utredarna inget förslag, utan menar att man först måste införa ett system som gör det möjligt för myndigheterna att ta ut enhetliga avgifter för det, vilket många remissinstanser tillstyrker.

Även frågan om att införa en straffsanktionerad tystnadsplikt för anställda hos privata leverantörer som tekniskt bearbetar eller lagrar information för en myndighets räkning får gehör hos många av remissinstanserna. Justitiekanslern, JK, lyfter i sitt remissvar frågan om inte samtliga anställda hos det aktuella företaget bör omfattas av tystnadsplikten.

Enligt utredningen utgör it-kostnader det andra största utgiftsområdet i statsförvaltningen och uppgår till mellan 25 och 30 miljarder varje år. För att kunna skapa förutsättningar för bättre uppföljning, styrning och samordning föreslås att alla myndigheter ska bli skyldiga att redovisa sina utgifter för it.

Statskontoret avstyrker det förslaget och menar att det är svårt eller omöjligt att särredovisa it-kostnaderna i en myndighet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA