Jämnast könsfördelning bland chefer i staten

JÄMSTÄLLDHET2020-03-09

Statlig sektor har den jämnaste fördelningen mellan kvinnor och män bland anställda i chefsposition, visar Arbetsgivarverkets statistik. Andelen kvinnliga chefer i staten har ökat med sex procentenheter på tio år.

Staten som sektor har jämnast balans mellan andelen kvinnor och män bland sina chefer. I slutet av förra året var 44 procent av cheferna i staten kvinnor. I antal innebär det att cirka 8 100 av statens chefer är kvinnor, medan antalet manliga chefer är cirka 10 600. För tio år sedan var andelen kvinnor bland de statliga cheferna 38 procent.

Medellönen för de kvinnliga cheferna i staten var förra året 55 900 kronor per månad, att jämföra med männens medellön på 54 700 kronor. Under 2019 har löneutvecklingen varit något högre för chefer som är kvinnor än för chefer som är män, enligt en kommande rapport från Arbetsgivarverket om löneutvecklingen i staten. 

”Skillnaden kan delvis förklaras av att de kvinnor som blir chefer är yngre än de män som blir chefer och löneutvecklingen är oftast högre i början av karriären”, kommenterar rapportens författare Mårten Pappila skillnaden i ett pressmeddelande.

Bland hela gruppen medarbetare inom staten är medellönen fortfarande högre för männen med 38 000 kronor per månad, medan kvinnornas medellön är 35 900 kronor. På tio år har enligt Arbetsgivarverket den totala löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten mer än halverats. En viktig förklaring till det minskade lönegapet är att andelen kvinnor bland cheferna har ökat.

Sedan 2010 har andelen kvinnliga anställda varit högre inom staten än andelen män. 53 procent av de statligt anställda är kvinnor, medan männen utgör 47 procent. Enligt Arbetskraftsundersökningen från Statistiska centralbyrån är staten den sektor som har den jämnaste balansen mellan kvinnor och män. Inom privat sektor har männen en större övervikt och inom kommunal sektor är kvinnorna avsevärt fler.

”Det är tydligt att balansen är jämnast inom staten, men det betyder inte att varje enskild verksamhet eller myndighet har en balans mellan kvinnor och män, utan vissa verksamheter kan vara mans- eller kvinnodominerade”, konstaterar utredaren Anna Araskog i pressmeddelandet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA