Joakim Medin är journalist och författare. Hans senaste bok Thailandssvenskarna utkom i september 2019.
Bild: Kristian Borg.
Joakim Medin är journalist och författare. Hans senaste bok Thailandssvenskarna utkom i september 2019.

Joakim Medin: Osynliga offer för männens drömmar

KRÖNIKA: GÄSTKRÖNIKA2019-11-15

Joakim Medin är journalist och författare. Hans senaste bok Thailandssvenskarna utkom i september 2019.

I en svenskägd bar i bordellstaden Pattaya berättade 47-årige Mats att det var det billiga sexet som hade fått honom att fastna för Thailand. Han hade tröttnat på att bjuda svenska kvinnor på dyra raggningsdrinkar. I Thailand kostade det bara några hundralappar att köpa sex av de fattiga kvinnorna i prostitution. Vilket paradis!

När Mats inledde en relation med en prostituerad kvinna upptäckte han något ännu bättre: han fick en helt otrolig uppassning. Kvinnan bäddade hans säng, lagade hans mat och hämtade vatten när han var törstig. Mats kände att han blev behandlad som en riktig man.

”Det har jag upplevt även när jag hälsat på kamrater som har thailändska brudar hemma i Sverige. De är som svenska tjejer brukade vara fram till för 50, 60 år sedan”, sade han till mig.

Nu hade Mats sökt uppehållstillstånd åt sin ”flickvän” så att hon skulle kunna resa till Sverige och bli hans sambo. Hans avsikt var att bygga ett hem med starkare traditionella könsroller, för att bekämpa det han tyckte var ett ”vänsterfeministiskt PK-samhälle” i Sverige.

Under 2018 och 2019 har jag arbetat undercover i Thailand för att samla material om svenska manliga sexköpare till min ­reportagebok Thailandssvenskarna. Jag mötte många män som resonerade som Mats och som även de letade flickväns­material.

Sedan millennieskiftet har antalet thailändska så kallade ”importfruar” ökat stadigt. Thailand ligger på tolfte plats på listan över ursprungsländer för utrikes födda i Sverige. Migrationen därifrån är unik både för att den i hög utsträckning går till Sveriges glesbygder och för att hela 78 procent av invandrarna är kvinnor.

Under mitt arbete berättade socialtjänstarbetare och kvinnojourer om de problem som kan drabba dessa kvinnor. Sveriges kvinnojourer har gett hjälp åt tusentals ”importfruar” som blivit illa behandlade och tvingats sköta om männen som hushållerskor. Thailand är det vanligaste ursprungslandet. Kvinnorna har ofta hindrats från att lära sig svenska och att etablera sig i samhället. De har utsatts för våld när männen blivit missnöjda med deras arbetsinsatser och när de inte levt upp till männens förväntade kvinno­ideal. Många har kastats ut på gatan.

Kvinnorna har ofta bristfällig kunskap om sina rättigheter. Eftersom de är anhörig­invandrare omfattas de inte av lagen om etableringsinsatser och får inte automatiskt någon kurs i samhälls­orientering. De deltar i mindre utsträckning än andra nyanlända i SFI-kurser.

Naturligtvis finns det många exempel på lyckliga thai-svenska förhållanden. Många av kvinnorna har fått ett gott liv i Sverige. Men både kvinnor som själva misshandlats, och människor i civilsamhället som mött dem, har berättat att det finns många offer som ännu är osynliga. De förtjänar mer uppmärksamhet av samhället och av myndigheter – liksom de män som satt i system att hämta hem kvinnor att utnyttja.

Joakim Medin är journalist och författare. Hans senaste bok Thailandssvenskarna utkom i september 2019.

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA