Annons:
Gästkrönika
Krönika
1 kommentarerTyck till!

Magnus Västerbro: Korrumperade byråkrater sinkade hjälpen

Det inte var så länge sedan även Sverige hade en ineffektiv statsapparat, skriver Magnus Västerbro. En gnutta blygsamhet kunde därför vara på sin plats när vi är stolta över vårt väl fungerande samhällsmaskineri, anser han.

Senhösten och vintern 1867 stod svenska myndigheter inför en enorm utmaning. Utdragen iskyla hade lett till svår missväxt och förödande hungersnöd i norra Sverige. Först ville regeringen inte undsätta de svältande, för att inte »skämma bort dem«. Men när situationen blev akut ändrade man sig och en jättelik hjälpinsats organiserades. Tonvis med livsmedel skickades med fartyg norrut, i ett desperat försök att nå ut med hjälpen innan det var för sent.

En omfattande byråkrati skulle se till att hjälpen bara gavs till rätt personer – framför allt till dem som kunde gå i borgen för att så småningom kunna betala tillbaka vad de fått. Andra skulle först tvingas arbeta, för att på så vis förtjäna det offentligas bistånd.

Att administrera detta tog i många fall alltför lång tid. Mycket av nödhjälpen nådde därför aldrig de mest behövande. I tidens samhällskritiska press tvekade man inte om vems fel detta var – den hopplösa svenska byråkratin. Sådan kritik var i och för sig inget nytt. I dag, i början av 2000-talet, då den svenska tjänstemannakårens relativa effektivitet och brist på korruption är föremål för nationell stolthet, och något vi gärna försöker exportera till andra länder, kanske det kan verka förvånande.

Men på 1860-talet var den allmänna bilden en annan. Dåtidens samhällskritiker gav sig ständigt på just ämbetsmännen, som man anklagade för att vara korrumperade och ineffektiva. Mycket av kritiken har för övrigt bekräftats i modern svensk forskning, som statsvetaren Anders Sundells studier. Ofta anställdes släktingar och vänner hellre än de som var mest meriterade. Och för att få tjänstemännen att utföra sina arbetsuppgifter krävdes att man erbjöd dem en summa vid sidan av, en så kallad sportler. Att få sin sak prövad i enlighet med lagen förutsatte alltså i praktiken ofta att man betalade.

Återkommande var också anklagelsen om att tjänstemännen hjälpte och skyddade varandra i alla lägen. I tidningen Fäderneslandet, en av 1860-talets mest högljudda, beskrevs under nödåren gång på gång hur »ämbetsmän och de högt uppsatta« delade på höga löner, fina titlar och utmärkelser, medan folket svalt. Hur ska Sverige någonsin kunna förändras till det bättre, frågade man sig, om inte detta ändras?

När jag skriver de här raderna, 150 år senare, kan man konstatera att många av de förändringar som då framstod som nödvändiga också genomfördes. Den svenska staten reformerades till sist. Men det tog flera generationer och det krävde omfattande sociala och ekonomiska förändringar på flera plan samtidigt. När vi i dag är stolta över vårt välfungerande samhällsmaskineri och skickar ut experter för att lära andra hur man ska göra, kan nog en gnutta blygsamhet vara på sin plats. I ett historiskt perspektiv är det inte länge sedan även Sverige kunde ses som ett skräckexempel, på många sätt hopplöst efterblivet.

 

Magnus Västerbro är för­fattare och journalist. Hans fjärde bok, »Svälten«, om nöd­åren på 1860-talet, utkommer i augusti.

Inlagt av torsten mån, 03/05/2018 - 23:39
"litet" förvånande läsa krönikörens text om nutida "stolthet"- under vilken sten bor han?vilka fake-news lästa DÄR om "fantastiska moraliska Sverige", när korruption inom stat kommun landsting troligen VIDA+mest I DET DOLDA överträffar rötorna för 150 år sedan, med ohöljt självberikande löner och allmän omoral i uppdraget ALLMÄNHETENS TJÄNARE- finns ju inte EN hederlig förvaltning.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen planerar att låta den informationsinriktade verksamheten kundtorg ingå i de 113 statliga servicekontor som drivs av Statens servicecenter. I höst genomförs ett pilotprojekt.
LÖNERNyhetLokal och individuell lönesättning har gynnat dem som bor i kommuner med god arbetsmarknad, jämfört med dem som har en sämre arbetsmarknad. Det visar en studie från IFAU om effekterna av förändrade löneavtal för lärare.
ARBETSMARKNADNyhetVuxna med adhd är i hög utsträckning sjukskrivna, arbetslösa eller har försörjningsstöd, visar siffror från Socialstyrelsen. Ett bättre och långsiktigt stöd skulle minska människors lidande och vara samhällsekonomiskt lönsamt, enligt rapporten.
Reportage: OmlokaliseringFördjupningBeskedet att arbetsplatsen skulle flytta kom som en chock. Liksom hundratals andra statsanställda valde Franco Castillo och Marika Widberg att stanna i Stockholm när deras myndigheter omlokaliserades till andra städer.
HÖGSKOLANNyhetFyra av nio medarbetare på Svensk nationell datatjänst vid Göteborgs universitet fick ett lönelyft på flera tusen kronor när deras tjänster lystes ut på nytt. Kollegerna med samma arbetsuppgifter ligger kvar på lägre lön. ”Det här är en soppa utan dess like”, säger STs sektionsordförande Peter Brandt.
PRIDENyhetST kommer inte att synas som förbund under årets Prideparad i Stockholm. Förbundet väljer bort det till förmån för ett antal andra orter.
STNyhetST samlar sina försäkringar när man nu byter försäkringsbolag. Lägre premier och högre ersättningsnivåer är de främsta anledningarna till bytet, enligt STs ekonomichef Minna Engberg.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetGeneraldirektören för Myndigheten för arbetsmiljökunskap utlovar skyndsamma insatser för arbetsmiljön på myndigheten, sedan skyddsombudet gjort en anmälan med allvarlig kritik om stress, otydligt uppdrag och brister i ledarskapet.
LÖNERNyhetNär regeringen nyligen fattade beslut om nya löner för myndighetschefer fick generaldirektör Lena Erixon på Trafikverket återigen den högsta lönen. Men vad tjänar din myndighetschef? Publikt har hela listan.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens interna personaltidning På Jobbet läggs ned i september. I ett meddelande på myndighetens intranät beskrivs att Arbetsförmedlingen vill växla från print till digital kommunikation.
A-kassanNyhetErsättningen från a-kassan bör trappas ned kraftigare och snabbare. Det framgår av ett tilläggsdirektiv som regeringen beslutat om till utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler.
POLISENNyhetPå vissa orter är det månadslång kö för att göra nytt pass. För personalen på en del expeditioner är arbetssituationen ansträngd med stress och små möjligheter till raster, enligt passhandläggare som Publikt har talat med.
ArbetsrättNyhetI går beslutade riksdagen att förändra reglerna om strejkrätt från 1 augusti i år. Lagändringen innebär att fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal.
ArbetsrättNyhetAnställningsskyddet förlängs från 67 till 69 års ålder, beslutade riksdagen i går. De nya reglerna införs stegvis.
StatsförvaltningNyhetFörsäkringskassan och Kriminalvården är de myndigheter som välkomnat flest nya tillsvidareanställda medarbetare hittills under 2019, drygt 1 000 anställda vardera. Enligt Thomas Åding, vice ordförande för ST inom Försäkringskassan, handlar det främst om att täcka upp för dem som slutat.
LÖNERNyhetUnder 2018 tjänade kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av männens genomsnittslön, visar Medlingsinstitutets årsstatistik. Skillnaden förklaras till största delen av att män har mer välbetalda yrken.
Statliga bolagNyhetFör första gången någonsin är mer än varannan styrelseordförande i de statliga bolagen en kvinna. Värdet av de statligt ägda bolagen ökade under förra året med 60 miljarder kronor, enligt regeringens årliga redogörelse.
SpårtrafikNyhetFrån och med nästa sommar tar SJ över trafiken på ett antal sträckor i Norge från det norska spårtrafikbolaget Vy.
EnergimyndighetenNyhetEnergimyndigheten riggade en utlysning av stöd till energiomställning, där mottagaren av stödet var bestämd på förhand, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen var processen med ansökningar bara en konstruktion för att kringgå regler. Nu har myndigheten tillsatt en intern utredning.
StatsförvaltningNyhetRegeringens styrning av statsförvaltningen präglas av motstående tendenser. Samtidigt som regeringen vill minska detaljstyrningen vill den ha mer sammanhållen styrning, konstaterar Statskontoret i en rapport.
OmlokaliseringNyhetEn statlig utredning föreslår att 80 jobb från fem olika statliga myndigheter omlokaliseras från Stockholm till Härnösand. De myndigheter som föreslås flytta tjänster är Kammarkollegiet, Sida, Skatteverket, Skolverket och Socialstyrelsen.
HögskolanNyhetAdministratörer inom forskarutbildning på tio lärosäten kräver i en skrivelse omfattande förbättringar av högskolans nya stora it-system Ladok 3. Enligt skrivelsen skapar systemet stora arbetsmiljöproblem och risker för doktorandernas rättssäkerhet.
ArbetsmarknadNyhetI en internationell jämförelse är den svenska sysselsättningen hög och trendmässigt ökande. Det beror bland annat på att många kvinnor och äldre deltar i arbetskraften, enligt en rapport från IFAU.
StatsförvaltningNyhetRegeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar, uvas, har saknat strategiskt innehåll och nått få av de berörda. Det kommer Statskontoret fram till efter en granskning.
DigitaliseringNyhetArbetsförmedlingen utnämns av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, till årets e-handelsmyndighet. Bolagsverket blev fjolårets matchningsraket sedan myndigheten drastiskt ökat matchningen av fakturor.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter borde informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.