Annons:
kultur
Kultur
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Människan i musikens makt

I alla världens kulturer ingår musik. Redan spädbarn uppfattar rytmer. Men vad händer i hjärnan när vi lyssnar på Beethoven, hälsingepolskor eller hårdrock? Och varför har människan ”uppfunnit” musikens värld?

I ett experiment i Holland fick en grupp bestående av vuxna, femåriga barn och tioåringar lyssna på några korta stycken av klassisk musik. De fick sedan välja och peka på bilder av ansikten som uttryckte antingen glädje, sorg, vrede eller rädsla, beroende på hur de uppfattade musiken.

Det visade sig att alla deltagare, både barn och vuxna, uppfattade det känslomässiga budskapet i musiken på samma sätt. Särskilt stor var samstämmigheten för känslolägena glädje och sorg.

Resultatet av denna och andra liknande undersökningar tyder på att människan har en medfödd, naturlig förmåga att relatera musik till olika slags känslor.

Men musikupplevelser innebär inte bara känslomässiga reaktioner. Vi uppfattar även rytm, tempo, klanger och tonhöjd. Dessutom associerar vi gärna åt olika håll när vi lyssnar till musik – kanske till en musikers tragiska levnadsöde eller personliga minnen av människor och händelser.

På senare år har forskningen med hjälp av avancerad teknik kunnat skapa sig en allt tydligare bild av musikens väg in i hjärnan. Ett viktigt resultat av den forskningen är att musikupplevelser engagerar flera områden i hjärnan. Hjärnan har inget musikaliskt ”centrum”. Det är inte heller så att enbart vänstra eller högra hjärnhalvan ansvarar för musiken, vilket varit en gängse uppfattning.

– Vi vet i dag att både vänster och höger hjärnhalva är inblandade, säger neurologen Jan Fagius. Men det ”lutar” lite åt högersidan.

När vi tar emot och bearbetar den känslomässiga sidan av musik arbetar en av hjärnans äldsta delar, det limbiska systemet. Det utvecklas tidigt och arbetar snabbt, troligen genom att använda genvägar i hjärnan.

Tinningloberna har också en huvudroll för musikhanteringen, särskilt den översta tinninglobsvindlingen som även innehåller den primära hörselbarken.

Höger tinninglob tar hand om den grundläggande analysen; vi uppfattar att det är musik vi hör och inte en borrmaskin. Högersidan bedömer också musikens tonhöjd och klangfärg.

Vänstersidan analyserar rytmen och hjälper oss också ibland med mer djupgående analys. Vi associerar, och vi kan leta i minnet efter styckets eller kompositörens namn.

Men minnet av en melodi eller enskilda toner sitter till höger! Det har visats bland annat vid försök på epilepsipatienter, som fått en del av endera tinningloben bortopererad.

Musikminnet aktiveras när vi vill sjunga en sång ”inombords” eller hålla en uppspelad ton i minnet en stund.

En upptäckt som forskarna gjort är att musiker och andra vana musiklyssnare använder de här hjärnfunktionerna på ett något annorlunda sätt än mer ovana lyssnare.
Flera sådana tester har gjorts. I ett av dem fick deltagarna, en blandad grupp av musiker och icke-musiker, även lyssna på en uppläst text. Som väntat ökade då aktiviteten, blodflödet, i den språkligt dominerande vänstra hjärnhemisfären hos alla försökspersoner.

Men när man satte på musik syntes skillnader. De musikaliska noviserna ökade aktiviteten i högra hjärnhalvan då de lyssnade till en melodisk och harmonisk, men inte särskilt rytmisk, madrigal. Hos musikerna, däremot, ökade blodflödet på vänster sida. De reagerade också snabbare på musiken.

Musiker kan ju antas lyssna mer analyserande och detaljinriktat än genomsnittslyssnaren, och det skulle förklara varför det är den vänstra sidan som sätts i arbete hos dem. I det här försöket fick också de ”normalpersoner” som beskrev sig själva som uppmärksamma lyssnare en ökad aktivitet i vänster hjärnhalva.

Forskningen vet också en del om vilka klanger den mänskliga hjärnan föredrar.

När vi hör musik som ”skorrar illa”, så kallad dissonant musik, reagerar den plats i höger hjärnhalva som också aktiveras när vi till exempel tittar på obehagliga bilder (gyrus parahippocampalis). Om vi å andra sidan får höra välljudande, konsonant, musik aktiveras områden i frontalloberna, framför allt på högersidan.

Redan vid fyra månaders ålder kan spädbarn uppfatta skillnaden mellan sköna och osköna klanger. De vänder sig mot källan till den välljudande musiken, men blir oroliga och gnälliga när det låter illa.

Upplevelsen av klanger tror forskarna hänger samman med förhållandet mellan tonernas vågrörelser. Det låter bra när de ingående tonernas frekvenser står i ett enkelt talförhållande till varandra. Allra bäst är de två ändtonerna i en oktav, där den ena har dubbelt så hög frekvens som den andra (frekvensförhållande 1:2).
Starkt obehagligt upplevs däremot det ackord som heter förminskad kvint, där talförhållandet är 729:512. Ackordet kallades under medeltiden diabolus in musica, djävulen i musiken.  

Människan har också en naturlig känsla för rytm, en nödvändig egenskap för att kunna spela eller sjunga tillsammans med andra. Rytmkänslan har troligen ett samband med vårt sätt att röra oss. Om man ber en person att knacka en jämn puls klarar hon det bäst vid en takt av ungefär 100 slag per minut – samma takt som vi använder vid normal gång.

Med tanke på hur många inbyggda funktioner hjärnan har för musik är det kanske inte konstigt att det finns ett antal gemensamma drag i människors musikskapande världen över. Förutom rytm är fixa skalsteg, det vill säga att sången inte glider omkring hur som helst i frekvenserna, ett sådant gemensamt drag. Och i alla kulturer har det skapats särskild musik för barn.

Även musikens användningsområden är till viss del universella. Alla folk använder musik till ritualer, inte minst ritualer som ”öppnar” mot den övernaturliga sfären. Människor brukar musik för att påverka medvetenhetsnivån och för att markera ett tillfälles betydelse. Överallt utnyttjas musik som ackompanjemang till dans.

Frågan varför vi har musik är förstås inte besvarad därmed. Varför började vi en gång stampa takten, tillverka instrument och hojta mer eller mindre melodiskt?

Om det kan vi givetvis bara spekulera. En som funderat är musikforskaren Björn Merker. Hans hypotes är att det hela började hos våra mycket tidiga förfäder som en manlig, unison locksång riktad till kvinnliga hominider (föregångare till Homo Sapiens) bland närboende människoflockar.

Skönsång och avancerade kompositioner utvecklades sedan som ett konkurrensmedel i det sexuella urvalet.

– Musik har inget biologiskt överlevnadsvärde, konstaterar Björn Merker. Och det har inte påfågelhanarnas stjärtfjädrar heller, men de praktfulla vinner i den sexuella selektionen. På samma sätt är musiken en ”estetisk excess”, ett naturens tokeri.

Björn Merker är övertygad om att människan sjöng innan hon talade.

– Sång har uppstått gång på gång i naturen, men det är bara människorna som har ett språk. Naturen har närmare till sång än till språk.

– Språk innebär också en ännu mer avancerad röstanvändning än sång, fortsätter han. Det kan ha varit till hjälp för oss att vara sjungande människoapor innan vi blev talande människor.
Men spelar det någon roll för oss i dag hur musik uppstod?
– Ja, en del hävdar ju att musik bara är som örongodis, en kulturell lyxprodukt. Men enligt min uppfattning har musiken att göra med vår biologiska natur, och det är mycket osannolikt att vi skulle klara oss utan den. En kultur utan musik skulle antagligen vara en ganska sjuk, repressiv kultur.

Nästa nummer. Hur använder vi oss av musik till vardags? Fungerar musik som terapi? Och kan den öka vår intelligens? Om det berättar vi i nästa nummer av Statstjänstemannen.

Ämnen: Kultur
Lästips
För den som vill läsa mer om hjärnan och musiken finns en lättillgänglig bok med titeln Hemisfärernas musik (Bo Edeby förlag). Författare är Jan Fagius, klinisk neurolog och neurologipedagog samt körsångare och amatörmusiker. Frågan om musikens ursprung diskuteras i The origins of Music av Nils L Wallin, Björn Merker och Steven Brown (redaktörer).
Bli den första att tycka till!
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetEn man som nyligen dömts till fängelse för att ha våldtagit en kollega under en personalfest bör bli av med jobbet, skriver Arbetsförmedlingen i en anmälan till personalansvarsnämnden.
SäkerhetsriskerNyhetRättssäkerheten för de personer som av Säpo utpekas som säkerhetshot ifrågasätts i en granskning som Sveriges Radios Ekot gjort. Varken de anklagade, deras juridiska ombud eller de myndigheter som ska döma får ta del av hela bevisningen.
SCBNyhetDen externa leverantör som samlar in data till SCBs arbetslöshetsstatistik har gjort fel som inneburit att ökningen av arbetslösheten överdrivits. ”Vi har identifierat att det är i den indatan som problemet ligger”, säger John Kling, enhetschef på SCB, till Publikt.
LÖNERNyhetDe tio bäst betalda cheferna för statens bolag har alla mer än dubbelt så hög lön som den högst betalda generaldirektören, visar Publikts genomgång. Vattenfalls vd Magnus Hall har 1 125 037 kronor i månaden, vilket är mer än sex gånger så mycket som Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon tjänar.
REGERINGENNyhetOmlokalisering av myndigheter, inrättande av fler servicekontor och utveckling av tillitsbaserad styrning i staten. Det är ansvarsområden som hamnar på nya civilministern Lena Mickos, S, bord. ”Jag har haft mycket att göra med staten i mina tidigare roller”, säger hon till Publikt.
rättsväsendetNyhetInte en enda gång har en person lyckats få rätt efter överklagan när Säkerhetspolisen, Säpo, beslutat att personen utgör ett säkerhetshot. Det visar en genomgång som Ekot gjort kring lagen om särskild utlänningskontroll.
MigrationsverketNyhetTusentals överklaganden av beslut från Migrationsverket ligger i landets förvaltningsdomstolar. Striden handlar om statens ersättningar till kommunerna för kostnader för nyanlända.
VälfärdsbrottNyhetBidragsbrott och brott mot välfärdssystemen begås ofta av organiserad brottslighet. Den är komplex och svår att bekämpa, enligt en rapport om den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetST stämmer Försäkringskassan i Arbetsdomstolen sedan myndigheten avskedat en medlem som lider av långvarig psykisk ohälsa och åtalsanmält hen för fusk med tidrapportering. ST menar att det saknas skäl för uppsägning. ”Arbetsgivaren bör kontrollera varför någon med en känd diagnos inte dyker upp”, säger förbundets jurist Joakim Lindqvist.
ArbetsförmedlingenNyhetFackförbundet ST JO-anmäler Arbetsförmedlingen. Besluten att lägga ner 132 lokalkontor fattades inte på rätt nivå, hävdar facket. "Det här har inte gått rätt till", säger Fredrik Andersson, STs avdelningsordförande på myndigheten.
TRANSPORTSTYRELSENNyhetTransportstyrelsen måste spara pengar och har satt stopp för konferenser, vidareutbildningar och rekrytering. ”Av det vi har hört hittills tror de inte på uppsägningar, men däremot blir det svårt att ersätta dem som slutar”, säger STs avdelningsordförande Anna Malmborg till Publikt.
KriminalvårdenNyhetI samband med onsdagens posthantering fick två medarbetare på Skänningeanstalten någon slags vitt pulver på sig. Ingen skadades och situationen stabil, enligt anstaltens chef Johan Molinder.
AvtalsrörelseNyhetLöneökningar på 3,5 procent årligen är en lämplig nivå mot bakgrund av inflationsmålet, förutsatt att produktivitetstillväxten återgår till normala nivåer. Det förordar statliga Konjunkturinstitutet, KI, i årets lönebildningsrapport.
ArbetsrättNyhetArbetsgivare inom vissa yrkesområden, däribland flera myndigheter, ska få utökade möjligheter att begära utdrag ur belastningsregistret, föreslår en statlig utredning. Det kan gälla arbetstagare eller uppdragstagare som tillfälligt är på myndigheten. Förslaget välkomnas av flera remissinstanser, som dock också reser vissa frågetecken.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMånga myndigheter har föråldrade it-system. Dessutom arbetar varken regering eller myndigheter tillräckligt hårt för att göra någonting åt problemen som det medför, skriver Riksrevisionen efter en granskning.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar kritik mot Kriminalvården, sedan en kvinnlig intagen vid häktet i Uppsala i samband med en abort eskorterats av en manlig kriminalvårdare.
JämställdhetNyhetSverige är det mest jämställda landet i EU, enligt en kartläggning som genomförts av European Institute for Gender Equality, EIGE. Samtliga EUs medlemsländer har ingått i kartläggningen.
ArbetsförmedlingNyhetNär lagen om allmän platsanmälan upphävdes 2007 minskade antalet anmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen med 8-18 procent. Staten är fortfarande skyldig att anmäla lediga platser.
TransportstyrelsenNyhetTvå fartygsinspektörer på Transportstyrelsen bjöds på en trerättersmiddag i samband med en inspektion. Nu döms inspektörerna och befälhavaren på fartyget till dagsböter för tagande respektive givande av muta.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter har ökat sina lokalytor och hyreskostnader i Stockholmsområdet mellan 2017 och 2018, enligt en analys från Ekonomistyrningsverket, ESV. Ökningen bedöms fortsätta till och med 2020.
TEKNISKA MUSEETNyhetUnder en inspektionsrunda på ett antal av landets museibutiker upptäckte Kemikalieinspektionen att Tekniska museet sålde en nyckelring och en usb-laddare som innehåller cancerframkallande ämnen. Nu åtalsanmäls museet.
STATSFÖRVALTNINGNyhetSju myndigheter med uppdrag inom analys och utvärdering ska slås ihop, föreslår en statlig utredning. Men förslaget möts av kritik från berörda myndigheter, visar Publikts genomgång av remissvaren.
StatsförvaltningNyhetTillitsdelegationen vill ge Arbetsgivarverket ett tydligt uppdrag att, med stöd av Statskontoret och ESV, stödja myndigheternas arbete med att utveckla tillitsbaserad styrning och ledning inom staten.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMyndigheter varnar för att möjligheten att väcka dröjsmålstalan om väntetiden på ett beslut blir längre än sex månader kan leda till ännu längre väntetider, rapporterar SVT. Ett exempel är medborgarskapsärenden.
ArbetsmiljöNyhetOffentliganställda ­känner större engagemang i sitt arbete än privatanställda, och kvinnor gör det i ännu högre utsträckning än män, enligt en studie från det finländska Arbetshälsoinstitutet och det belgiska universitetet KU Leuven.
StatsförvaltningNyhetArbetet med jämställdhetsintegrering inom de statliga myndigheterna ska fortsätta. Regeringens argument anser att det är en rättvisefråga, men också att det handlar om kvalitet och träffsäkerhet i offentlig verksamhet.
STATSFÖRVALTNINGNyhet17 av 26 tillfrågade myndigheter är skeptiska till regeringens förslag om att de ska bli tvungna att ansluta sig till vissa av Statens servicecenters ekonomitjänster. Flera myndigheter tror att det skulle leda till minskad effektivitet och ökade kostnader för administration, i stället för det omvända.
Debatt: StatsförvaltningenNyhetDe statliga myndigheterna har ett krav på sig att ständigt effektivisera sin verksamhet – men det system som är tänkt att öka produktiviteten leder till ständigt ökad arbetsbelastning för medarbetarna och borde skrotas, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans i en debattartikel i Publikt.