Annons:
kultur
Kultur
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Människan i musikens makt

I alla världens kulturer ingår musik. Redan spädbarn uppfattar rytmer. Men vad händer i hjärnan när vi lyssnar på Beethoven, hälsingepolskor eller hårdrock? Och varför har människan ”uppfunnit” musikens värld?

I ett experiment i Holland fick en grupp bestående av vuxna, femåriga barn och tioåringar lyssna på några korta stycken av klassisk musik. De fick sedan välja och peka på bilder av ansikten som uttryckte antingen glädje, sorg, vrede eller rädsla, beroende på hur de uppfattade musiken.

Det visade sig att alla deltagare, både barn och vuxna, uppfattade det känslomässiga budskapet i musiken på samma sätt. Särskilt stor var samstämmigheten för känslolägena glädje och sorg.

Resultatet av denna och andra liknande undersökningar tyder på att människan har en medfödd, naturlig förmåga att relatera musik till olika slags känslor.

Men musikupplevelser innebär inte bara känslomässiga reaktioner. Vi uppfattar även rytm, tempo, klanger och tonhöjd. Dessutom associerar vi gärna åt olika håll när vi lyssnar till musik – kanske till en musikers tragiska levnadsöde eller personliga minnen av människor och händelser.

På senare år har forskningen med hjälp av avancerad teknik kunnat skapa sig en allt tydligare bild av musikens väg in i hjärnan. Ett viktigt resultat av den forskningen är att musikupplevelser engagerar flera områden i hjärnan. Hjärnan har inget musikaliskt ”centrum”. Det är inte heller så att enbart vänstra eller högra hjärnhalvan ansvarar för musiken, vilket varit en gängse uppfattning.

– Vi vet i dag att både vänster och höger hjärnhalva är inblandade, säger neurologen Jan Fagius. Men det ”lutar” lite åt högersidan.

När vi tar emot och bearbetar den känslomässiga sidan av musik arbetar en av hjärnans äldsta delar, det limbiska systemet. Det utvecklas tidigt och arbetar snabbt, troligen genom att använda genvägar i hjärnan.

Tinningloberna har också en huvudroll för musikhanteringen, särskilt den översta tinninglobsvindlingen som även innehåller den primära hörselbarken.

Höger tinninglob tar hand om den grundläggande analysen; vi uppfattar att det är musik vi hör och inte en borrmaskin. Högersidan bedömer också musikens tonhöjd och klangfärg.

Vänstersidan analyserar rytmen och hjälper oss också ibland med mer djupgående analys. Vi associerar, och vi kan leta i minnet efter styckets eller kompositörens namn.

Men minnet av en melodi eller enskilda toner sitter till höger! Det har visats bland annat vid försök på epilepsipatienter, som fått en del av endera tinningloben bortopererad.

Musikminnet aktiveras när vi vill sjunga en sång ”inombords” eller hålla en uppspelad ton i minnet en stund.

En upptäckt som forskarna gjort är att musiker och andra vana musiklyssnare använder de här hjärnfunktionerna på ett något annorlunda sätt än mer ovana lyssnare.
Flera sådana tester har gjorts. I ett av dem fick deltagarna, en blandad grupp av musiker och icke-musiker, även lyssna på en uppläst text. Som väntat ökade då aktiviteten, blodflödet, i den språkligt dominerande vänstra hjärnhemisfären hos alla försökspersoner.

Men när man satte på musik syntes skillnader. De musikaliska noviserna ökade aktiviteten i högra hjärnhalvan då de lyssnade till en melodisk och harmonisk, men inte särskilt rytmisk, madrigal. Hos musikerna, däremot, ökade blodflödet på vänster sida. De reagerade också snabbare på musiken.

Musiker kan ju antas lyssna mer analyserande och detaljinriktat än genomsnittslyssnaren, och det skulle förklara varför det är den vänstra sidan som sätts i arbete hos dem. I det här försöket fick också de ”normalpersoner” som beskrev sig själva som uppmärksamma lyssnare en ökad aktivitet i vänster hjärnhalva.

Forskningen vet också en del om vilka klanger den mänskliga hjärnan föredrar.

När vi hör musik som ”skorrar illa”, så kallad dissonant musik, reagerar den plats i höger hjärnhalva som också aktiveras när vi till exempel tittar på obehagliga bilder (gyrus parahippocampalis). Om vi å andra sidan får höra välljudande, konsonant, musik aktiveras områden i frontalloberna, framför allt på högersidan.

Redan vid fyra månaders ålder kan spädbarn uppfatta skillnaden mellan sköna och osköna klanger. De vänder sig mot källan till den välljudande musiken, men blir oroliga och gnälliga när det låter illa.

Upplevelsen av klanger tror forskarna hänger samman med förhållandet mellan tonernas vågrörelser. Det låter bra när de ingående tonernas frekvenser står i ett enkelt talförhållande till varandra. Allra bäst är de två ändtonerna i en oktav, där den ena har dubbelt så hög frekvens som den andra (frekvensförhållande 1:2).
Starkt obehagligt upplevs däremot det ackord som heter förminskad kvint, där talförhållandet är 729:512. Ackordet kallades under medeltiden diabolus in musica, djävulen i musiken.  

Människan har också en naturlig känsla för rytm, en nödvändig egenskap för att kunna spela eller sjunga tillsammans med andra. Rytmkänslan har troligen ett samband med vårt sätt att röra oss. Om man ber en person att knacka en jämn puls klarar hon det bäst vid en takt av ungefär 100 slag per minut – samma takt som vi använder vid normal gång.

Med tanke på hur många inbyggda funktioner hjärnan har för musik är det kanske inte konstigt att det finns ett antal gemensamma drag i människors musikskapande världen över. Förutom rytm är fixa skalsteg, det vill säga att sången inte glider omkring hur som helst i frekvenserna, ett sådant gemensamt drag. Och i alla kulturer har det skapats särskild musik för barn.

Även musikens användningsområden är till viss del universella. Alla folk använder musik till ritualer, inte minst ritualer som ”öppnar” mot den övernaturliga sfären. Människor brukar musik för att påverka medvetenhetsnivån och för att markera ett tillfälles betydelse. Överallt utnyttjas musik som ackompanjemang till dans.

Frågan varför vi har musik är förstås inte besvarad därmed. Varför började vi en gång stampa takten, tillverka instrument och hojta mer eller mindre melodiskt?

Om det kan vi givetvis bara spekulera. En som funderat är musikforskaren Björn Merker. Hans hypotes är att det hela började hos våra mycket tidiga förfäder som en manlig, unison locksång riktad till kvinnliga hominider (föregångare till Homo Sapiens) bland närboende människoflockar.

Skönsång och avancerade kompositioner utvecklades sedan som ett konkurrensmedel i det sexuella urvalet.

– Musik har inget biologiskt överlevnadsvärde, konstaterar Björn Merker. Och det har inte påfågelhanarnas stjärtfjädrar heller, men de praktfulla vinner i den sexuella selektionen. På samma sätt är musiken en ”estetisk excess”, ett naturens tokeri.

Björn Merker är övertygad om att människan sjöng innan hon talade.

– Sång har uppstått gång på gång i naturen, men det är bara människorna som har ett språk. Naturen har närmare till sång än till språk.

– Språk innebär också en ännu mer avancerad röstanvändning än sång, fortsätter han. Det kan ha varit till hjälp för oss att vara sjungande människoapor innan vi blev talande människor.
Men spelar det någon roll för oss i dag hur musik uppstod?
– Ja, en del hävdar ju att musik bara är som örongodis, en kulturell lyxprodukt. Men enligt min uppfattning har musiken att göra med vår biologiska natur, och det är mycket osannolikt att vi skulle klara oss utan den. En kultur utan musik skulle antagligen vara en ganska sjuk, repressiv kultur.

Nästa nummer. Hur använder vi oss av musik till vardags? Fungerar musik som terapi? Och kan den öka vår intelligens? Om det berättar vi i nästa nummer av Statstjänstemannen.

Ämnen: Kultur
Lästips
För den som vill läsa mer om hjärnan och musiken finns en lättillgänglig bok med titeln Hemisfärernas musik (Bo Edeby förlag). Författare är Jan Fagius, klinisk neurolog och neurologipedagog samt körsångare och amatörmusiker. Frågan om musikens ursprung diskuteras i The origins of Music av Nils L Wallin, Björn Merker och Steven Brown (redaktörer).
Bli den första att tycka till!
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen planerar att låta den informationsinriktade verksamheten kundtorg ingå i de 113 statliga servicekontor som drivs av Statens servicecenter. I höst genomförs ett pilotprojekt.
LÖNERNyhetLokal och individuell lönesättning har gynnat dem som bor i kommuner med god arbetsmarknad, jämfört med dem som har en sämre arbetsmarknad. Det visar en studie från IFAU om effekterna av förändrade löneavtal för lärare.
ARBETSMARKNADNyhetVuxna med adhd är i hög utsträckning sjukskrivna, arbetslösa eller har försörjningsstöd, visar siffror från Socialstyrelsen. Ett bättre och långsiktigt stöd skulle minska människors lidande och vara samhällsekonomiskt lönsamt, enligt rapporten.
Reportage: OmlokaliseringFördjupningBeskedet att arbetsplatsen skulle flytta kom som en chock. Liksom hundratals andra statsanställda valde Franco Castillo och Marika Widberg att stanna i Stockholm när deras myndigheter omlokaliserades till andra städer.
HÖGSKOLANNyhetFyra av nio medarbetare på Svensk nationell datatjänst vid Göteborgs universitet fick ett lönelyft på flera tusen kronor när deras tjänster lystes ut på nytt. Kollegerna med samma arbetsuppgifter ligger kvar på lägre lön. ”Det här är en soppa utan dess like”, säger STs sektionsordförande Peter Brandt.
PRIDENyhetST kommer inte att synas som förbund under årets Prideparad i Stockholm. Förbundet väljer bort det till förmån för ett antal andra orter.
STNyhetST samlar sina försäkringar när man nu byter försäkringsbolag. Lägre premier och högre ersättningsnivåer är de främsta anledningarna till bytet, enligt STs ekonomichef Minna Engberg.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetGeneraldirektören för Myndigheten för arbetsmiljökunskap utlovar skyndsamma insatser för arbetsmiljön på myndigheten, sedan skyddsombudet gjort en anmälan med allvarlig kritik om stress, otydligt uppdrag och brister i ledarskapet.
LÖNERNyhetNär regeringen nyligen fattade beslut om nya löner för myndighetschefer fick generaldirektör Lena Erixon på Trafikverket återigen den högsta lönen. Men vad tjänar din myndighetschef? Publikt har hela listan.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens interna personaltidning På Jobbet läggs ned i september. I ett meddelande på myndighetens intranät beskrivs att Arbetsförmedlingen vill växla från print till digital kommunikation.
A-kassanNyhetErsättningen från a-kassan bör trappas ned kraftigare och snabbare. Det framgår av ett tilläggsdirektiv som regeringen beslutat om till utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler.
POLISENNyhetPå vissa orter är det månadslång kö för att göra nytt pass. För personalen på en del expeditioner är arbetssituationen ansträngd med stress och små möjligheter till raster, enligt passhandläggare som Publikt har talat med.
ArbetsrättNyhetI går beslutade riksdagen att förändra reglerna om strejkrätt från 1 augusti i år. Lagändringen innebär att fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal.
ArbetsrättNyhetAnställningsskyddet förlängs från 67 till 69 års ålder, beslutade riksdagen i går. De nya reglerna införs stegvis.
StatsförvaltningNyhetFörsäkringskassan och Kriminalvården är de myndigheter som välkomnat flest nya tillsvidareanställda medarbetare hittills under 2019, drygt 1 000 anställda vardera. Enligt Thomas Åding, vice ordförande för ST inom Försäkringskassan, handlar det främst om att täcka upp för dem som slutat.
LÖNERNyhetUnder 2018 tjänade kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av männens genomsnittslön, visar Medlingsinstitutets årsstatistik. Skillnaden förklaras till största delen av att män har mer välbetalda yrken.
Statliga bolagNyhetFör första gången någonsin är mer än varannan styrelseordförande i de statliga bolagen en kvinna. Värdet av de statligt ägda bolagen ökade under förra året med 60 miljarder kronor, enligt regeringens årliga redogörelse.
SpårtrafikNyhetFrån och med nästa sommar tar SJ över trafiken på ett antal sträckor i Norge från det norska spårtrafikbolaget Vy.
EnergimyndighetenNyhetEnergimyndigheten riggade en utlysning av stöd till energiomställning, där mottagaren av stödet var bestämd på förhand, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen var processen med ansökningar bara en konstruktion för att kringgå regler. Nu har myndigheten tillsatt en intern utredning.
StatsförvaltningNyhetRegeringens styrning av statsförvaltningen präglas av motstående tendenser. Samtidigt som regeringen vill minska detaljstyrningen vill den ha mer sammanhållen styrning, konstaterar Statskontoret i en rapport.
OmlokaliseringNyhetEn statlig utredning föreslår att 80 jobb från fem olika statliga myndigheter omlokaliseras från Stockholm till Härnösand. De myndigheter som föreslås flytta tjänster är Kammarkollegiet, Sida, Skatteverket, Skolverket och Socialstyrelsen.
HögskolanNyhetAdministratörer inom forskarutbildning på tio lärosäten kräver i en skrivelse omfattande förbättringar av högskolans nya stora it-system Ladok 3. Enligt skrivelsen skapar systemet stora arbetsmiljöproblem och risker för doktorandernas rättssäkerhet.
ArbetsmarknadNyhetI en internationell jämförelse är den svenska sysselsättningen hög och trendmässigt ökande. Det beror bland annat på att många kvinnor och äldre deltar i arbetskraften, enligt en rapport från IFAU.
StatsförvaltningNyhetRegeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar, uvas, har saknat strategiskt innehåll och nått få av de berörda. Det kommer Statskontoret fram till efter en granskning.
DigitaliseringNyhetArbetsförmedlingen utnämns av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, till årets e-handelsmyndighet. Bolagsverket blev fjolårets matchningsraket sedan myndigheten drastiskt ökat matchningen av fakturor.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter borde informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.