Annons:
kultur
Kultur
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Människan i musikens makt

I alla världens kulturer ingår musik. Redan spädbarn uppfattar rytmer. Men vad händer i hjärnan när vi lyssnar på Beethoven, hälsingepolskor eller hårdrock? Och varför har människan ”uppfunnit” musikens värld?

I ett experiment i Holland fick en grupp bestående av vuxna, femåriga barn och tioåringar lyssna på några korta stycken av klassisk musik. De fick sedan välja och peka på bilder av ansikten som uttryckte antingen glädje, sorg, vrede eller rädsla, beroende på hur de uppfattade musiken.

Det visade sig att alla deltagare, både barn och vuxna, uppfattade det känslomässiga budskapet i musiken på samma sätt. Särskilt stor var samstämmigheten för känslolägena glädje och sorg.

Resultatet av denna och andra liknande undersökningar tyder på att människan har en medfödd, naturlig förmåga att relatera musik till olika slags känslor.

Men musikupplevelser innebär inte bara känslomässiga reaktioner. Vi uppfattar även rytm, tempo, klanger och tonhöjd. Dessutom associerar vi gärna åt olika håll när vi lyssnar till musik – kanske till en musikers tragiska levnadsöde eller personliga minnen av människor och händelser.

På senare år har forskningen med hjälp av avancerad teknik kunnat skapa sig en allt tydligare bild av musikens väg in i hjärnan. Ett viktigt resultat av den forskningen är att musikupplevelser engagerar flera områden i hjärnan. Hjärnan har inget musikaliskt ”centrum”. Det är inte heller så att enbart vänstra eller högra hjärnhalvan ansvarar för musiken, vilket varit en gängse uppfattning.

– Vi vet i dag att både vänster och höger hjärnhalva är inblandade, säger neurologen Jan Fagius. Men det ”lutar” lite åt högersidan.

När vi tar emot och bearbetar den känslomässiga sidan av musik arbetar en av hjärnans äldsta delar, det limbiska systemet. Det utvecklas tidigt och arbetar snabbt, troligen genom att använda genvägar i hjärnan.

Tinningloberna har också en huvudroll för musikhanteringen, särskilt den översta tinninglobsvindlingen som även innehåller den primära hörselbarken.

Höger tinninglob tar hand om den grundläggande analysen; vi uppfattar att det är musik vi hör och inte en borrmaskin. Högersidan bedömer också musikens tonhöjd och klangfärg.

Vänstersidan analyserar rytmen och hjälper oss också ibland med mer djupgående analys. Vi associerar, och vi kan leta i minnet efter styckets eller kompositörens namn.

Men minnet av en melodi eller enskilda toner sitter till höger! Det har visats bland annat vid försök på epilepsipatienter, som fått en del av endera tinningloben bortopererad.

Musikminnet aktiveras när vi vill sjunga en sång ”inombords” eller hålla en uppspelad ton i minnet en stund.

En upptäckt som forskarna gjort är att musiker och andra vana musiklyssnare använder de här hjärnfunktionerna på ett något annorlunda sätt än mer ovana lyssnare.
Flera sådana tester har gjorts. I ett av dem fick deltagarna, en blandad grupp av musiker och icke-musiker, även lyssna på en uppläst text. Som väntat ökade då aktiviteten, blodflödet, i den språkligt dominerande vänstra hjärnhemisfären hos alla försökspersoner.

Men när man satte på musik syntes skillnader. De musikaliska noviserna ökade aktiviteten i högra hjärnhalvan då de lyssnade till en melodisk och harmonisk, men inte särskilt rytmisk, madrigal. Hos musikerna, däremot, ökade blodflödet på vänster sida. De reagerade också snabbare på musiken.

Musiker kan ju antas lyssna mer analyserande och detaljinriktat än genomsnittslyssnaren, och det skulle förklara varför det är den vänstra sidan som sätts i arbete hos dem. I det här försöket fick också de ”normalpersoner” som beskrev sig själva som uppmärksamma lyssnare en ökad aktivitet i vänster hjärnhalva.

Forskningen vet också en del om vilka klanger den mänskliga hjärnan föredrar.

När vi hör musik som ”skorrar illa”, så kallad dissonant musik, reagerar den plats i höger hjärnhalva som också aktiveras när vi till exempel tittar på obehagliga bilder (gyrus parahippocampalis). Om vi å andra sidan får höra välljudande, konsonant, musik aktiveras områden i frontalloberna, framför allt på högersidan.

Redan vid fyra månaders ålder kan spädbarn uppfatta skillnaden mellan sköna och osköna klanger. De vänder sig mot källan till den välljudande musiken, men blir oroliga och gnälliga när det låter illa.

Upplevelsen av klanger tror forskarna hänger samman med förhållandet mellan tonernas vågrörelser. Det låter bra när de ingående tonernas frekvenser står i ett enkelt talförhållande till varandra. Allra bäst är de två ändtonerna i en oktav, där den ena har dubbelt så hög frekvens som den andra (frekvensförhållande 1:2).
Starkt obehagligt upplevs däremot det ackord som heter förminskad kvint, där talförhållandet är 729:512. Ackordet kallades under medeltiden diabolus in musica, djävulen i musiken.  

Människan har också en naturlig känsla för rytm, en nödvändig egenskap för att kunna spela eller sjunga tillsammans med andra. Rytmkänslan har troligen ett samband med vårt sätt att röra oss. Om man ber en person att knacka en jämn puls klarar hon det bäst vid en takt av ungefär 100 slag per minut – samma takt som vi använder vid normal gång.

Med tanke på hur många inbyggda funktioner hjärnan har för musik är det kanske inte konstigt att det finns ett antal gemensamma drag i människors musikskapande världen över. Förutom rytm är fixa skalsteg, det vill säga att sången inte glider omkring hur som helst i frekvenserna, ett sådant gemensamt drag. Och i alla kulturer har det skapats särskild musik för barn.

Även musikens användningsområden är till viss del universella. Alla folk använder musik till ritualer, inte minst ritualer som ”öppnar” mot den övernaturliga sfären. Människor brukar musik för att påverka medvetenhetsnivån och för att markera ett tillfälles betydelse. Överallt utnyttjas musik som ackompanjemang till dans.

Frågan varför vi har musik är förstås inte besvarad därmed. Varför började vi en gång stampa takten, tillverka instrument och hojta mer eller mindre melodiskt?

Om det kan vi givetvis bara spekulera. En som funderat är musikforskaren Björn Merker. Hans hypotes är att det hela började hos våra mycket tidiga förfäder som en manlig, unison locksång riktad till kvinnliga hominider (föregångare till Homo Sapiens) bland närboende människoflockar.

Skönsång och avancerade kompositioner utvecklades sedan som ett konkurrensmedel i det sexuella urvalet.

– Musik har inget biologiskt överlevnadsvärde, konstaterar Björn Merker. Och det har inte påfågelhanarnas stjärtfjädrar heller, men de praktfulla vinner i den sexuella selektionen. På samma sätt är musiken en ”estetisk excess”, ett naturens tokeri.

Björn Merker är övertygad om att människan sjöng innan hon talade.

– Sång har uppstått gång på gång i naturen, men det är bara människorna som har ett språk. Naturen har närmare till sång än till språk.

– Språk innebär också en ännu mer avancerad röstanvändning än sång, fortsätter han. Det kan ha varit till hjälp för oss att vara sjungande människoapor innan vi blev talande människor.
Men spelar det någon roll för oss i dag hur musik uppstod?
– Ja, en del hävdar ju att musik bara är som örongodis, en kulturell lyxprodukt. Men enligt min uppfattning har musiken att göra med vår biologiska natur, och det är mycket osannolikt att vi skulle klara oss utan den. En kultur utan musik skulle antagligen vara en ganska sjuk, repressiv kultur.

Nästa nummer. Hur använder vi oss av musik till vardags? Fungerar musik som terapi? Och kan den öka vår intelligens? Om det berättar vi i nästa nummer av Statstjänstemannen.

Ämnen: Kultur
Lästips
För den som vill läsa mer om hjärnan och musiken finns en lättillgänglig bok med titeln Hemisfärernas musik (Bo Edeby förlag). Författare är Jan Fagius, klinisk neurolog och neurologipedagog samt körsångare och amatörmusiker. Frågan om musikens ursprung diskuteras i The origins of Music av Nils L Wallin, Björn Merker och Steven Brown (redaktörer).
Bli den första att tycka till!
KulturNyhetTotalt gjordes 19,8 miljoner museibesök under 2019. Det innebär en ökning med åtta procent jämfört med året innan, konstaterar organisationen Sveriges museer.
KRIMINALVÅRDENNyhetST inom Kriminalvården har sagt upp både kollektivavtalet för nationella transportenheten och samverkansavtalet med arbetsgivaren. I nuläget vill arbetsgivaren inte förhandla om ett nytt samverkansavtal, säger myndighetens förhandlingschef Ola Nilsson till Publikt.
SJÖFARTSVERKETNyhetSjöfartsverkets personalansvarsnämnd väljer att inte dela ut någon varning till en chef som var berusad och inte ingrep med kraft då en anställd sexuellt trakasserade en kollega. Den man som utsatte sin kvinnliga kollega för trakasserier har tidigare tilldelats en varning av nämnden.
Kort om: tjänstledighetFördjupningVill du utbilda dig till florist eller uppdatera dina kunskaper i engelska? Behöver du vårda en närstående eller har du ett fackligt förtroendeuppdrag? Här är fakta om vilka regler som gäller för tjänstledighet.
HögskolanNyhetI de flesta fall lönar det sig med en högskoleutbildning. Men vissa utbildningar ger mer i lönekuvertet än andra. Det visar en analys från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
DigitaliseringNyhetÖkad användning av artificiell intelligens, AI, kan skapa ekonomiska värden inom offentlig förvaltning motsvarande cirka 140 miljarder kronor per år, enligt en rapport från Myndigheten för digital förvaltning, Digg.
ArbetsmarknadNyhetValidering är viktigt för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Det är en av de slutsatser som dras i Valideringsdelegationens slutbetänkande till regeringen.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket varslar om uppsägning av 146 anställda i Skåne, Stockholms, Västerbottens, Västernorrlands och Östergötlands län. ”Jag tycker att det är olyckligt att varsla just nu, samtidigt som vi ska göra en stor omorganisation”, säger Sanna Norblad, ordförande för ST inom Migrationsverket.
LantmäterietNyhetLantmäteriet har beslutat att ta bort möjligheten till friskvårdstimme och i stället höja friskvårdsersättningen. Både ST och Saco-S på myndigheten är kritiska till förändringen. I intranätets kommentarsfält rasar missnöjet, berättar anställda som Publikt varit i kontakt med.
ArbetsrättNyhetEU-kommissionen vill införa minimilöner i hela unionen. Inom den svenska fackföreningsrörelsen finns en stor oro för att planerna utgör ett hot mot den svenska modellen. Sverige skulle bli förlorare om de blir verklighet, anser TCO.
KriminalvårdenNyhetÄndrade regler kommer att innebära omfattande förändringar av Kriminalvårdens frivård. Villkorligt frigivna ska följas upp hårdare och fler drogtestas och få fotboja, skriver Dagens Nyheter.
DomstolarnaNyhet Domstolshandläggarna vid Värmlands tingsrätt har under flera år haft en dålig arbetsmiljö. Arbetsbelastningen är hög och många mår dåligt, enligt den anmälan som huvudskyddsombudet har gjort till Arbetsmiljöverket.
ARBETSMILJÖVERKETNyhetNär Arbetsmiljöverket flyttar sitt kontor från Stockholms innerstad till Solna krymper kontorsytan med mer än en tredjedel. ”Det är klart att det kan komma att påverka arbetsmiljön”, säger STs avdelningsordförande Marita Jonsson till Publikt.
KriminalvårdenNyhetRiksrevisionen har fått indikationer på att verksamheten vid Kriminalvårdens anstalter inte bedrivs på effektivast möjliga sätt, och har därför beslutat att inleda en granskning, skriver man i ett pressmeddelande. Anstalterna kostar cirka fem miljarder kronor per år.
PensionsmyndighetenNyhetPensionärernas riksorganisation, PRO, riktar skarp kritik mot de långa väntetiderna hos Pensionsmyndigheten. Den som söker bostadstillägg får vänta fem månader på besked, och ändringar tar ännu längre tid.
SiSNyhetEn anställd vid Statens institutionsstyrelse, SiS, har dömts till två års fängelse för vapenbrott. När mannen greps av polisen på allmän plats bar han skyddsväst och hade en skarpladdad pistol innanför byxlinningen. Den anställde har också anmälts till myndighetens personalansvarsnämnd.
KriminalvårdenNyhetEn anställd vid Kriminalvården ådrog sig allvarliga skador i samband med en övning i självförsvar på jobbet. Skadorna inträffade när instruktören skulle demonstrera hur man tar sig ur ett strypgrepp, rapporterar SVT.
SiSNyhetEn behandlingsassistent vid en av Statens institutionsstyrelses institutioner för vård av missbrukare åtalsanmäls av personalansvarsnämnden för brott mot tystnadsplikten. Den anställda ska ha lämnat sekretessbelagd information om en klient till dennes tidigare partner.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen har förlängt hyresavtalen för åtta lokala kontor i avvaktan på en översyn av nedläggningsplanerna. Några av kontoren skulle redan ha stängts. Men det är inte klart att just dessa kontor får vara kvar på sikt, enligt myndighetens presstjänst.
Myndigheten för stöd till trossamfundNyhetPå nyårsafton avled Åke Göransson, chef för Myndigheten för stöd till trossamfund, i samband med en semesterresa till Rumänien. ”Vi sörjer en omtyckt och älskad chef”, säger Åsa E. Hole, ställföreträdande myndighetschef.
KRIMINALVÅRDENNyhetVid en personalfest inom Kriminalvården tog en manlig anställd två kvinnliga kolleger på baken och kysste den enas kind. Nu har myndighetens personalansvarsnämnd beslutat att han ska få löneavdrag.
SPÅRTRAFIKENNyhetSeko stämmer tågföretaget Arriva i Arbetsdomstolen för avskedandet av en tågvärd, som enligt företaget hotat en kollega med en brödkniv.
ÖppenhetNyhetI en departementspromemoria föreslås skärpta sekretessregler för statsanställda och deras tjänstepensioner. Det handlar om att skydda personliga uppgifter om drygt 1,1 miljoner enskilda personer.
ÖppenhetNyhetDen professor vid Göteborgs universitet som begärde att få ut kollegers e-post bröt inte mot lagen. Det konstaterar Justitiekanslern, JK, efter en anmälan, skriver Dagens Nyheter. JK har beslutat att lägga ner ärendet.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, stämmer Försäkringskassan i Arbetsdomstolen, AD, sedan myndigheten avbrutit provanställningen för en man som varit föräldraledig under en del av anställningstiden.
Statens servicecenterNyhetRegeringen har uppdragit åt den särskilde utredaren Sven-Erik Österberg att utreda hur lokal statlig service ska utvecklas. Uppdraget omfattar både att lämna förslag på var nya kontor i Statens servicecenters regi bör lokaliseras och att analysera vilka myndigheter som bör komma med i kontorens serviceutbud.
KRIMINALVÅRDENNyhetUnder hösten har skyddsombud larmat om att ett nytt kollektivavtal lett till ohälsa för personalen på nationella transportenheten utrikes vid Kriminalvården. Efter resultatlösa försök till omförhandling har ST nu sagt upp avtalet. Alla fackliga organisationer inom Kriminalvården har också sagt upp samverkansavtalet med arbetsgivaren.
StatsförvaltningNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Pensionsmyndigheten för orimligt långa kötider i telefon. Trots myndighetens ansträngningar att minska väntetiderna har de inte blivit kortare, konstaterar JO.
KRIMINALVÅRDENNyhetDet fattas runt 600 platser på Kriminalvårdens anstalter och på en del håll delar intagna rum. Facket menar att den akuta platsbristen äventyrar säkerheten och arbetsmiljön för personalen. ”Kriminalvården står inför den största utmaningen i modern tid”, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn till Publikt.
HögskolanNyhetEnligt regeringens regleringsbrev till universitet och högskolor ska arbetet med jämställdhetsintegrering fortsätta de kommande åren, kunskapslyftet återställas och arbetet för hållbar utveckling intensifieras.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen får i uppdrag att säkra en väl fungerande kontinuerlig fysisk närvaro och tillgänglighet i hela landet. ”Det finns personer som är i behov av fysiska möten och då ska Arbetsförmedlingen kunna tillhandahålla det, oavsett var i landet man bor”, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, S, på dagens pressträff om myndighetens regleringsbrev för 2020.