Annons:
Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman och chef för myndigheten Diskrimineringsombudsmannen.Bild:Casper Hedberg
Jämställdhet
Nyhet
AVEva Spira1 kommentarerTyck till!

Myndigheter bryter mot diskrimineringslagen

Bara sju av landets trettio största statliga myndigheter har till fullo följt lagens krav på att göra en lönekartläggning varje år. Därmed har de flesta stats­anställda en arbetsgivare som brutit mot reglerna. ”Högst anmärkningsvärt”, säger diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg.

En tabell över hur de granskade myndigheterna levt upp till lagens krav på lönekartläggningar finns i slutet av artikeln.

Från och med 2017 är alla arbets­givare med fler än tio anställda skyldiga att genom­föra och dokumentera lönekartläggningar varje kalenderår för att utröna om det finns löneskillnader som har samband med kön. Dessförinnan skulle kartläggningarna göras vart tredje år.

Men Publikts granskning av landets trettio största statliga myndigheter visar att bara sju av dem har färdigställt kartläggningar under både 2017 och 2018 i enlighet med kraven i diskrimineringslagen.

Ytterligare sju myndigheter har visserligen gjort lönekartläggningar, men har minst ett av de två åren inte blivit klara i tid – det vill säga innan kalenderårets utgång.

Tio av de granskade myndigheterna har bara färdigställt lönekartläggningar som avser ett av de två helår som passerat sedan lagändringen. En av dem är Transportstyrelsen, som uppger att en av löne­kartläggningarna blev förstörd vid en datorkrasch innan den var färdigställd.

Tre myndigheter har inte färdigställt någon lönekartläggning för vare sig 2017 eller 2018, men uppger i sitt svar till Publikt att de fortfarande arbetar med den ena eller bägge och har för avsikt att avsluta det arbetet.

Tre myndigheter uppger att de varken 2017 eller 2018 gjort de lönekartläggningar lagen föreskriver.

Det betyder att långt mer än hälften av statens 270 000 anställda arbetar på myndigheter som inte följer lagens krav på årliga lönekartläggningar.

Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman och chef för myndigheten Diskrimineringsombudsmannen, blir förvånad när hon hör resultatet av Publikts granskning.

– Det är högst anmärkningsvärt. Samt­liga arbetsgivare har en skyldighet att följa lagen och statliga myndigheter har ett särskilt ansvar att vara föregångare när det gäller regelverket. Högst anmärkningsvärt!

De myndigheter som inte genomfört årliga lönekartläggningar anger de mest skiftande skäl. Men enligt Agneta Broberg finns inget utrymme för undantag.

– Lagen är väldigt tydlig. Kartläggningar ska göras årligen för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader.

De tre myndigheter som över huvud taget inte arbetat med lönekartläggningar på det sätt som lagen föreskriver, vare sig 2017 eller 2018, är Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Statens institutionsstyrelse.

På Stockholms universitet säger ­Anders Emlund, analytiker på personal­avdelningen, att arbetet med att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader pågår hela tiden och är en integrerad del i universitetets lönebildningsarbete.

– Årliga kartläggningar tror jag inte låter sig göras om de ska göras på ett seriöst sätt. Det viktigaste är att resultatet av lönekartläggningsarbetet dokumenteras och tas om hand, snarare än att de är årliga.

ST-sektionens ordförande på universitetet, Alejandra Pizarro Carrasco, säger även hon att det sker ett kvalitativt arbete under hela året med att kartlägga löner. Hon förklarar att parterna är överens om hur löneprocessen ska gå till och arbetar utifrån den, men att det är arbetsgivaren som ansvarar för dokumentationen.

– Självklart ska vi ha dokumentation och åtgärdsplan enligt lagen. Men jag kan tänka mig att om det ska skrivas en rapport varje år som omfattar alla anställda och alla delar i en lönekartläggning så behövs det trots allt mer resurser.

På Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är HR-specialisten Agneta Rösth Ekmyr högst medveten om att lagkravet inte är uppfyllt.

– Vi har inte mäktat med det, säger hon och hänvisar till sjukdom och hög personal­omsättning på personalavdelningen.

Agneta Rösth Ekmyr, som arbetat på myndigheten i tre år, känner inte till att det har gjorts någon lönekartläggning tidigare heller.

– Vi får bara stå där med svansen mellan benen. Jättepinsamt och jättetråkigt, säger hon.

STs avdelningsordförande på SLU, ­Lotta Olsson, tror att den senaste lönekartläggningen gjordes 2006.

– Det ser inte så bra ut, med tanke på att vi är skyldiga att göra kartläggningar.

Lotta Olsson säger att facket efterfrågat sådana några gånger, men att det sedan fallit i glömska.

Stefan Hell Fröding, pressekreterare på Statens institutionsstyrelse, SiS, skriver i ett mejl till Publikt att lönekartläggningsarbetet inte kunnat inledas då "arbetet med att kvalitetssäkra Besta har blivit försenat på grund av resursbrist". Han syftar på den klassificering som delar in tjänster utifrån arbetsuppgifternas innehåll och svårighetsgrad.

STs avdelningsordförande på SiS, Thord Jansson, förklarar att facket tagit upp frågan med arbetsgivaren i förhandlingar.

– Det är ingen ordning. Grejen är att vi inte vet om det finns någon lönediskriminering, säger han.

Några av de sju myndigheter som inte färdigställt sina lönekartläggningar i tid har bara varit någon eller några månader sena. Exempelvis är den skriftliga dokumentation av 2017 års lönekartläggning som Skatteverket lämnat i sitt svar till Publikt daterad 23 januari 2018, och enligt den gjordes själva arbetet med lönekartläggningen under kalenderåret.

Flera myndigheter har dock dröjt betydligt längre.

Exempelvis blev Försvarsmakten färdig med 2017 års lönekartläggning först i maj i år, och 2018 års lönekartläggning blev klar i juni. Lunds universitet blev klar med sin lönekartläggning för 2018 i maj i år och Tullverket i juli.

Andra myndigheter, som Arbets­förmedlingen och Linnéuniversitetet, är ännu inte klara med någon av de två årens lönekartläggningar.

Men inte heller vad gäller tidpunkten för slutförandet ger diskriminerings­lagen utrymme för några undantag, enligt diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg:

– Lönekartläggningen ska göras varje år och därmed vara klar sista december varje år, säger hon.

Innan kalenderårets slut ska arbets­givaren också ha analyserat siffrorna och upprättat en åtgärdsplan för jämställda löner. Åtgärdsplanen kan vara långsiktig, men ska följas upp varje år, förklarar hon.

Agneta Broberg tror att införandet av sanktioner mot arbetsgivare som inte följer lagen skulle öka efterlevnaden. Hon har påtalat detta för regeringen, som ska tillsätta en utredning inom kort.

Flera av myndigheterna i Publikts granskning hänvisar till resursbrist som förklaring till att de inte följt diskrimineringslagens krav. Men Agneta Broberg säger att det inte kan anses vara ett godtagbart skäl att inte genomföra kartläggningarna. Dessutom behöver arbetet på sikt inte vara så resurskrävande, menar hon:

– Jag vet att det finns arbetsgivare som upplever att det kan vara svårt att komma i gång och att det finns en uppförsbacke som man måste ta sig över. Men det vi har sett är att de som arbetar kontinuerligt med lönekartläggningarna upplever det lättare och mindre omständligt när det finns ett tidigare arbete att koppla an till och falla tillbaka på.

Diskrimineringslagen kräver årliga lönekartläggningar
  • Enligt diskrimineringslagen ska alla arbets­givare göra lönekartläggningar varje år. Arbetet ska ske i samverkan mellan parterna.
  • Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor. 
  • Lönekartläggningen ska inkludera en analys av om det finns skillnader vad gäller lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete, och om de har ett samband med kön.
  • Arbetsgivare med tio eller fler anställda ska dokumentera lönekartläggningen skriftligt.
Inlagt av Mia tors, 09/05/2019 - 16:45
Att SiS inte har gjort någon sådan kartläggning är jag inte ett dugg förvånad över då skillnaderna i lön beroende på kön är så tydligt. Där jag jobbar är ledningen även öppna med att det skiljer sig markant beroende på kön med motivering till att muskelstyrka går över pedagogik och ledningen ser inget fel med det..
KulturNyhetTotalt gjordes 19,8 miljoner museibesök under 2019. Det innebär en ökning med åtta procent jämfört med året innan, konstaterar organisationen Sveriges museer.
KRIMINALVÅRDENNyhetST inom Kriminalvården har sagt upp både kollektivavtalet för nationella transportenheten och samverkansavtalet med arbetsgivaren. I nuläget vill arbetsgivaren inte förhandla om ett nytt samverkansavtal, säger myndighetens förhandlingschef Ola Nilsson till Publikt.
SJÖFARTSVERKETNyhetSjöfartsverkets personalansvarsnämnd väljer att inte dela ut någon varning till en chef som var berusad och inte ingrep med kraft då en anställd sexuellt trakasserade en kollega. Den man som utsatte sin kvinnliga kollega för trakasserier har tidigare tilldelats en varning av nämnden.
Kort om: tjänstledighetFördjupningVill du utbilda dig till florist eller uppdatera dina kunskaper i engelska? Behöver du vårda en närstående eller har du ett fackligt förtroendeuppdrag? Här är fakta om vilka regler som gäller för tjänstledighet.
HögskolanNyhetI de flesta fall lönar det sig med en högskoleutbildning. Men vissa utbildningar ger mer i lönekuvertet än andra. Det visar en analys från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
DigitaliseringNyhetÖkad användning av artificiell intelligens, AI, kan skapa ekonomiska värden inom offentlig förvaltning motsvarande cirka 140 miljarder kronor per år, enligt en rapport från Myndigheten för digital förvaltning, Digg.
ArbetsmarknadNyhetValidering är viktigt för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Det är en av de slutsatser som dras i Valideringsdelegationens slutbetänkande till regeringen.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket varslar om uppsägning av 146 anställda i Skåne, Stockholms, Västerbottens, Västernorrlands och Östergötlands län. ”Jag tycker att det är olyckligt att varsla just nu, samtidigt som vi ska göra en stor omorganisation”, säger Sanna Norblad, ordförande för ST inom Migrationsverket.
LantmäterietNyhetLantmäteriet har beslutat att ta bort möjligheten till friskvårdstimme och i stället höja friskvårdsersättningen. Både ST och Saco-S på myndigheten är kritiska till förändringen. I intranätets kommentarsfält rasar missnöjet, berättar anställda som Publikt varit i kontakt med.
ArbetsrättNyhetEU-kommissionen vill införa minimilöner i hela unionen. Inom den svenska fackföreningsrörelsen finns en stor oro för att planerna utgör ett hot mot den svenska modellen. Sverige skulle bli förlorare om de blir verklighet, anser TCO.
KriminalvårdenNyhetÄndrade regler kommer att innebära omfattande förändringar av Kriminalvårdens frivård. Villkorligt frigivna ska följas upp hårdare och fler drogtestas och få fotboja, skriver Dagens Nyheter.
DomstolarnaNyhet Domstolshandläggarna vid Värmlands tingsrätt har under flera år haft en dålig arbetsmiljö. Arbetsbelastningen är hög och många mår dåligt, enligt den anmälan som huvudskyddsombudet har gjort till Arbetsmiljöverket.
ARBETSMILJÖVERKETNyhetNär Arbetsmiljöverket flyttar sitt kontor från Stockholms innerstad till Solna krymper kontorsytan med mer än en tredjedel. ”Det är klart att det kan komma att påverka arbetsmiljön”, säger STs avdelningsordförande Marita Jonsson till Publikt.
KriminalvårdenNyhetRiksrevisionen har fått indikationer på att verksamheten vid Kriminalvårdens anstalter inte bedrivs på effektivast möjliga sätt, och har därför beslutat att inleda en granskning, skriver man i ett pressmeddelande. Anstalterna kostar cirka fem miljarder kronor per år.
PensionsmyndighetenNyhetPensionärernas riksorganisation, PRO, riktar skarp kritik mot de långa väntetiderna hos Pensionsmyndigheten. Den som söker bostadstillägg får vänta fem månader på besked, och ändringar tar ännu längre tid.
SiSNyhetEn anställd vid Statens institutionsstyrelse, SiS, har dömts till två års fängelse för vapenbrott. När mannen greps av polisen på allmän plats bar han skyddsväst och hade en skarpladdad pistol innanför byxlinningen. Den anställde har också anmälts till myndighetens personalansvarsnämnd.
KriminalvårdenNyhetEn anställd vid Kriminalvården ådrog sig allvarliga skador i samband med en övning i självförsvar på jobbet. Skadorna inträffade när instruktören skulle demonstrera hur man tar sig ur ett strypgrepp, rapporterar SVT.
SiSNyhetEn behandlingsassistent vid en av Statens institutionsstyrelses institutioner för vård av missbrukare åtalsanmäls av personalansvarsnämnden för brott mot tystnadsplikten. Den anställda ska ha lämnat sekretessbelagd information om en klient till dennes tidigare partner.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen har förlängt hyresavtalen för åtta lokala kontor i avvaktan på en översyn av nedläggningsplanerna. Några av kontoren skulle redan ha stängts. Men det är inte klart att just dessa kontor får vara kvar på sikt, enligt myndighetens presstjänst.
Myndigheten för stöd till trossamfundNyhetPå nyårsafton avled Åke Göransson, chef för Myndigheten för stöd till trossamfund, i samband med en semesterresa till Rumänien. ”Vi sörjer en omtyckt och älskad chef”, säger Åsa E. Hole, ställföreträdande myndighetschef.
KRIMINALVÅRDENNyhetVid en personalfest inom Kriminalvården tog en manlig anställd två kvinnliga kolleger på baken och kysste den enas kind. Nu har myndighetens personalansvarsnämnd beslutat att han ska få löneavdrag.
SPÅRTRAFIKENNyhetSeko stämmer tågföretaget Arriva i Arbetsdomstolen för avskedandet av en tågvärd, som enligt företaget hotat en kollega med en brödkniv.
ÖppenhetNyhetI en departementspromemoria föreslås skärpta sekretessregler för statsanställda och deras tjänstepensioner. Det handlar om att skydda personliga uppgifter om drygt 1,1 miljoner enskilda personer.
ÖppenhetNyhetDen professor vid Göteborgs universitet som begärde att få ut kollegers e-post bröt inte mot lagen. Det konstaterar Justitiekanslern, JK, efter en anmälan, skriver Dagens Nyheter. JK har beslutat att lägga ner ärendet.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, stämmer Försäkringskassan i Arbetsdomstolen, AD, sedan myndigheten avbrutit provanställningen för en man som varit föräldraledig under en del av anställningstiden.
Statens servicecenterNyhetRegeringen har uppdragit åt den särskilde utredaren Sven-Erik Österberg att utreda hur lokal statlig service ska utvecklas. Uppdraget omfattar både att lämna förslag på var nya kontor i Statens servicecenters regi bör lokaliseras och att analysera vilka myndigheter som bör komma med i kontorens serviceutbud.
KRIMINALVÅRDENNyhetUnder hösten har skyddsombud larmat om att ett nytt kollektivavtal lett till ohälsa för personalen på nationella transportenheten utrikes vid Kriminalvården. Efter resultatlösa försök till omförhandling har ST nu sagt upp avtalet. Alla fackliga organisationer inom Kriminalvården har också sagt upp samverkansavtalet med arbetsgivaren.
StatsförvaltningNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Pensionsmyndigheten för orimligt långa kötider i telefon. Trots myndighetens ansträngningar att minska väntetiderna har de inte blivit kortare, konstaterar JO.
KRIMINALVÅRDENNyhetDet fattas runt 600 platser på Kriminalvårdens anstalter och på en del håll delar intagna rum. Facket menar att den akuta platsbristen äventyrar säkerheten och arbetsmiljön för personalen. ”Kriminalvården står inför den största utmaningen i modern tid”, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn till Publikt.
HögskolanNyhetEnligt regeringens regleringsbrev till universitet och högskolor ska arbetet med jämställdhetsintegrering fortsätta de kommande åren, kunskapslyftet återställas och arbetet för hållbar utveckling intensifieras.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen får i uppdrag att säkra en väl fungerande kontinuerlig fysisk närvaro och tillgänglighet i hela landet. ”Det finns personer som är i behov av fysiska möten och då ska Arbetsförmedlingen kunna tillhandahålla det, oavsett var i landet man bor”, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, S, på dagens pressträff om myndighetens regleringsbrev för 2020.