Så ser jobbet ut år 2025  

Arbetet är flexibelt – kontoren också

”Jag brukar göra första arbetspasset hemma i soffan i mjukisbyxor. Och så kollar jag vem som bokat in sig på mötesoch arbetsplatser på jobbet, för att se om det är värt besväret att ta sig in. Många dagar är det ärligt talat inte det. Blir jag rastlös drar jag ner till Kneget, min favoritjobberia. Det är som ett schyst kafé med grym bandbredd, de har till och med skrivbord om man vill ha, och små mötesrum. Förr fick man ständigt köpa nya latte för att berättiga sin närvaro, men alla blev så tjocka. Numera har jag årskort hos hela kedjan, arbetsgivaren betalar. I dag ska jag träffa en kund inne i stan. Det betyder att jag kan ta min förinbokade virtuella nätverkskonferens på tåget om jag bokar ett avskilt multimediabås. Är det mycket att göra hos kunden kanske jag jobbar därifrån ett par timmar. Sedan åker jag till kontoret. Vi ska ha möte kring ett nytt projekt och är inbokade i bolagets bästa lounge, med pixeltapet från golv till tak. För säkerhets skull har jag reserverat en skrivbordsplats efteråt också. Säga vad man vill om soffan, men det är trots allt rätt härligt när bord, stol och belysning rattar in sig automatiskt på mina ergonomiska inställningar så fort jag sätter fingret mot styrplattan. Min personliga tränare på jobbet brukar tjata om det också, att det är bättre för min rygg om jag jobbar mer inne på kontoret.”

Erik, 42, verksamhetsutvecklare

Funktionerna för att kommunicera via bild, ljud och text blir hela tiden bättre, billigare och mer mobila. Under en arbetsdag kommer vi att samspela med andra människor i fysiska rum, men också i virtuella rum, och i videosamtal. Det gör det enkelt att hålla kontinuerlig kontakt i internationella nätverk, förutspår Kungliga Ingenjörs- och vetenskapsakademin, IVA, i en framtidsrapport. Detta får stor påverkan på hur arbetet organiseras. Det blir allt mer så kallat flexarbete: man jobbar där man råkar vara.

Detta påverkar också utformningen av arbetsplatsen. Businessparker i industriområden är ute, alla vill in i stadskärnorna, där kvadratmetrarna är dyra och måste användas effektivt. Kontoren får mer karaktär av mötesplats. Antalet skrivbordsplatser går att minska med minst 30 procent, folk är ju ändå inte där. Flexkontor, utan personliga platser, väntas får stort genomslag, enligt en avhandling av KTH-arkitekten Christina Bodin Danielsson. På flexkontoret bokar man in sig på en plats som är ledig. Det kan finnas olika typer att välja på: för kreativt teamarbete, för tyst arbete och för koncentrerade möten. Kanske finns det också utrymmen för att varva ned. Det öppna kontorslandskapet försvinner, på grund av sin negativa inverkan på hälsa och välbefinnande.

• Så kan det bli:
  Mysbyxa ger status
  Det är inte alla förunnat att ägna sig åt det gränslösa flexarbetet. Här finns det en tydlig klass- och genusaspekt. Ju högre upp i hierarkin, ju mer du jobbar med kunskaps­arbete, desto större flexibilitet. Men den som arbetar med människor, till exempel inom service eller omsorg, kommer förstås att vara mer bunden till sin arbetsplats. Kanske blir mjukisbyxor något av en statusmarkör i framtiden?

Arbets­platsen och arbetskraften är global

”Vi byter snart system och hade en stor genomgång av det nya med supporten i Bengaluru i dag. Vi har en interaktiv helväggsskärm på ena kortsidan av mötesrummet, och när vi använder den känns det ta mig tusan som att hela gänget bara sitter på andra sidan om en glasskiva, fast de är i Indien. När det gäller tekniska grejer pratar vi alltid engelska, men det som sägs översätts ju också automatiskt på skärmen, om man behöver lite stöd. Deras chef, Amala, sköt ut en betaversion direkt på väggen. De som ville kunde gå fram och testa nya gränssnittet direkt. (Det märks ganska tydligt vilka som haft dataslöjd i skolan...) Yunes, vår lokala IT-chef, var riktigt nöjd. Vi hade en himla tur som lyckades plocka honom direkt från högskolan i Kairo. Jag undrar hur det ska gå när han drar vidare till Kanada om ett år...”

Mira, 30, informatör

Skärm och tangentbord kommer fortfarande att behövas för att skapa information. Men formerna för att konsumera den, och för att kommunicera, kommer att utvecklas mycket, berättar Daniel Akenine, nationell teknikchef på Microsoft. Det går att projicera högupplöst information på stora glasskivor eller visa den trådlöst på pixeltapetserade väggar. I båda fallen styr du vad som visas genom armrörelser och ansiktsuttryck som avläses av sensorer. En billigare teknik, som kräver mindre bandbredd, är det virtuella mötet, där du har din egen avatar, som rör sig precis som du själv tack vare en sensor på skrivbordet. Kommunikationen underlättas av automatisk realtidsöversättning som klarar både tal och skrift, något som väntas bli verklighet snart.

Det lär bli vanligt att verksamhetsstöd som inte är språkberoende outsourcas till andra länder. Vi kommer också att få se en hel del arbetskraftsinvandring, säger Thomas Niedomysl på Institutet för framtidsstudier. Det handlar om högkvalificerat, ofta tekniskt arbete. Den internationella konkurrensen om de här medarbetarna kommer att vara stor. Kanske får vi se en expertkår som flyttar från land till land.

Men det kommer också att behövas arbetskraftsinvandring för att klara lågstatusjobben, säger Torbjörn Lundqvist, också han på Institutet för framtidsstudier. Det kommer att bli större skillnader i samhället, om man inte aktivt gör insatser för att motverka det.

• Så kan det bli:
  Dataslöjd
  Med den ökade digitaliseringen kommer ett ökat behov av att förstå tekniken. Kungliga Ingenjörs- och vetenskaps­akademien, IVA, har föreslagit ett nytt skolämne: »Dataslöjd«. Ämnet skulle innehålla källkritik, nätetik och teknik »och kan vara såväl kreativt och skapande som kritiskt och analyserande«.

  Se filmen
  Microsoft har gjort en film med sin framtidsvision om teknik som de tror kommer att finnas tillgänglig redan om tre till fem år. Sök på Youtube på »microsoft sustainability«.

Automatisk handläggning ger nya uppgifter

Magdalena, 60, tjänsteutvecklare

Rutinärenden kommer medborgarna att sköta genom e-tjänster online, ungefär som på dagens internetbanker. Eller via mobilen. Ärendena handläggs sedan av datorer.

– Den lösningen passar bäst när beslutsunderlaget är maskinellt tolkningsbart, säger Eva Sartorius, verksamhetsutvecklare på Skatteverket och tidigare anställd vid E-delegationen. Det kommer säkerligen gälla mer än hälften av alla ärenden 2025.

En del handläggare kommer fortfarande att behövas till mer komplexa ärenden. Resten av de anställda kommer huvudsakligen att ägna sig åt information, att hjälpa medborgarna använda e-tjänsterna. Här blir sociala medier ett viktigt verktyg. E-delegationen har redan satt upp riktlinjer för hur myndigheter ska använda sig av sådana.

- All icke myndighetsspecifik administration kan komma att centraliseras till ett centralt verksamhetsstöd. Ett förslag i den riktningen väntas snart från regeringen. Nästan all denna administration kommer att skötas automatiskt. Ett tänkbart nästa steg är outsourcning till privata aktörer.

-Mer än var tredje arbetstagare kommer att vara korttidsanställd eller inhyrd år 2025, förutspår Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO. Trenden med otrygga anställningsformer har funnits sedan 1990-talet. Men det finns krafter som verkar i motsatt riktning. En sådan är svårigheten att konkurrera om arbetskraft utan att erbjuda en trygg anställning. En annan att arbetsgivarna upptäcker hur dyrt det är med otrygg arbetskraft, som inte får den utveckling som behövs för verksamheten.

– Det är oerhört angeläget att facken och lagstiftningen har förutsättningar att se till att folk inte behandlas godtyckligt och missbrukas på arbetsmarknaden.

• Så kan det bli:
  Kontor »down under«
  Redan i dag finns det svenska röntgenläkare i Sydney, som på australisk dagtid tolkar röntgenplåtar från svenska sjukhus när det är natt här. Så slipper man de kostnader och den ohälsa som nattarbetet innebär. Kanske blir det en lösning för den kundtjänst som behöver finnas när medborgarna ska göra sina ärenden online, framåt småtimmarna.

  Robotinsekter spionerar
  I och med att maskinerna tar över mer av rutinhandläggningen, finns det mindre och mindre skäl för den som är missnöjd att hota anställda. Desto mer hårdbevakade kommer datorhallarna och datorsystemen att behöva vara, enligt Eva Sartorius på E-delegationen. I teknikföretaget Canons framtidsrapport varnas det för att robotinsekter, framtagna för militära ändamål, skulle kunna användas för att spionera inne på kontor eller sprida virus.

Nytt ledarskap och en ny chefsprofession

Wilma, 29, avdelningschef

De frånvarande, flexjobbande medarbetarna kommer att kräva en ny typ av ledarskaps­filosofi. Kontrollfunktionen faller bort, i stället gäller det att bygga upp ett tillitsfullt klimat och ett socialt kapital inom organisationen, säger Susanna Toivanen på forskningscentret CHESS på Stockholms universitet. Tidscheman, projektdeadlines och produktionsmål blir viktiga verktyg – de anställda får frihet under ansvar. Men det här gäller inte alla yrken, utan är som så mycket annat en klass- och genusfråga. Möjligheten att arbeta när som helst på dygnet innebär också vissa hälsorisker. När arbete och fritid flyter ihop gäller det att värna den livsviktiga återhämtningen. Det blir en utmaning för alla berörda parter.

En ny chefsprofession växer fram, med egen yrkesutbildning och egna yrkesvärderingar, säger Niklas Stenlås på Institutet för framtidsstudier. De nya cheferna har aldrig själva arbetat med kärnverksamheten, men kan i gengäld lätt byta mellan olika verksamheter. Här blir det en utmaning att se till att yrkesgrupper som ägnar sig åt själva produktionen (till exempel handläggare) inte förlorar sina karriärvägar, och därmed sin status. Redan i dag finns en tendens att många professioner allt mer förlorar monopolet på och kontrollen över sin yrkes­utövning.

Gamla och skröpliga arbets­kamrater

Ulf, 79, specialhandläggare

Samstämmiga befolkningsprognoser visar att industriländernas befolkningar åldras, de äldre generationerna blir större än de som kommer efter. Dels för att det föds färre barn, men också för att vi lever längre, tack vare den medicinska utvecklingen.

Detta leder till en påtaglig brist på arbetskraft. I Sverige finns den största reserven bland de äldre. De som kan kommer därför att jobba längre upp i åldrarna.

– Det kommer förstås att påverka kontorens utformning, med belysning, bullerdämpning och tillgänglighet, säger Susanna Toivanen på CHESS, Stockholms universitet, som forskar om framtidens kontorsarbetsplats.

En större andel av arbetskraften kommer att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och förslitningsskador. Forskningsrådet FAS förutspår att företagshälsovården kommer att få en mer framträdande roll, där målet blir att fånga upp folk innan de insjuknar.

E-hälsa lär bli stort, med till exempel regelbunden online­scanning av medarbetarnas hälso­läge och trådlös övervakning av deras hjärtverksamhet.

Många av de yngre medarbetarna kommer att vara i dåligt fysiskt skick. Den senaste folkhälsorapporten beskriver en överviktig generation som rör på sig för lite. Kanske behövs det gym och personliga tränare på jobbet för att de ska klara av arbetslivet. Och en arbetsplats utformad för att uppmuntra den naturliga rörelsen.

• Så kan det bli:
  Funktionell retro
  Hur underlättar man för åldrande medarbetare att prestera så bra som möjligt? Psykologisk forskning visar att när man sätter äldre personer i en miljö där allt ser ut och låter precis som det gjorde i deras krafts dagar, så blir de piggare och klarar mer. Kanske kommer vi att se en retrotrend inom framtidens kontorsinredning.

  Aktiv hud
  Säker användarverifiering kommer att bli en av framtidens utmaningar, förutspår teknikföretaget Canon. I deras framtidsrapport finns fenomenet »active skin«, elektroniska kretsar som trycks direkt på huden, för ett slags kraftfulla fingeravtryck som både kan användas för att lagra data och för att förbättra identifieringen.