Annons:
Bild:Istockphoto
Radio
Kultur
AVJenny Damberg0 kommentarerTyck till!

»Sommar« står sig i alla väder

Än en gång ljuder signatur­melodin i våra hem. »Sommar i P1« har blivit en halvsekelgammal gigant i det svenska medielandskapet och en trivsam konstant under de svenska semestermånaderna.

Det började med Tage Danielsson. 1959 sade han, som då var underhållningschef på Sveriges Radio, till en av sina producenter att »det ska vara lätt musik med prat med mening i«. Och så föddes »Sommar«.

Inledningsvis var det verkligen lätt: Mest prat om väder mellan låtarna. Syftet var att förstärka semester­känslan, att ge de lediga dagarna guldkant.

Med tiden har "Sommar« omvandlats flera gånger. I dag är programmen en och en halv timme långa. Det lätta har till stor del fått ge vika för det tunga och svåra och de komplexa sammanhang som en människas liv rymmer. »Sommar« har blivit något av en nationell scen, där kända per­soner kan träda fram för att utan avbrott ge sin berättelse. Bibi Rödöö har chefat över programmet sedan 1996, och varit på­drivande i att ge det personliga större utrymme.

– Vi vill nå de magiska ögonblicken. De där man skrattar till, eller det rinner en tår nerför kinden på oss alla, samtidigt.

Hon säger att »råvaran« är sommarvärdarnas liv och deras historier.

– Från vår sida gäller det att förvalta det. Det ska kännas tryggt för dem att gå ut på den här jättescenen, som programmet har blivit, om de vill. Men det får inte heller bli så att de känner att de måste ha något att avslöja, det behövs även glatt kåserande program som alla kan känna igen sig i.

Efter ett antal år bjöd Bibi Rödöö hem sommarvärdar och producenter till ett partytält i den egna trädgården, för en debriefing efter säsongens sista sändning. Det är dessa träffar som senare har utvecklats till programmet »Sommarpratarna« i SVT.

»Sommar i P1« är Sveriges Radios enskilt starkaste varumärke. Programmen har ett enormt genomslag i and­ra medier. Och blir ett avsnitt popu­lärt når det många. Anna Mannheimer och Peter Apelgrens gemen­samma »Sommar« från i fjol har laddats ned och efterlyssnats nästan en miljon gånger.

Att det personliga "Sommar« fortsätter att dra, trots att kända personer i dag kan kommunicera direkt med sin publik via sociala medier som Insta­gram, Facebook, bloggar och poddar, kan förklaras av programmets unika, inarbetade position. Det menar journalisten Lisa Bjurwald, som tillsammans med kollegan Margret Atla­dottir producerar en podcast om medievärlden.

– Vår mediekonsumtion är i övrigt så splittrad och summarisk att »Sommar i P1« utgör en kontrast, en vilopaus från mediebruset och en chans till fördjupning. Sedan spelar det också in att själva Sveriges Radio är en avsändare som åtnjuter kontinuerligt högt förtroende hos svenskarna.

Bibi Rödöö är inne på samma spår, men säger att mängden personliga berättelser och inte minst det myckna opinionsmaterialet i dagens medielandskap har gjort att hon kommit att måna särskilt även om en annan typ av »Sommar«-program. Det gäller de där fakta står i centrum.

– De senaste åren har våra program med forskare som Agnes Wold och Johan Rockström farit i väg som rake­ter. Det finns så mycket tyckande överallt. Vi vill gärna vara lite folk­bildande.

Sex sommarpratare som stuckit ut
  • Anja Pärson: 2012 avslöjade skidåkaren sin kärlek till Filippa Rådin, och att de väntade barn.
  • Thomas Di Leva: När sångaren sommarpratade 1997 hakade cd-skivan med musik upp sig, och Thomas Di Leva fyllde då ut tystnaden – med att andas. »Låt oss vara tysta tillsammans«, sade han.
  • Henrik Larsson: 2011 berättade fotbollsspelaren om sin brors missbruk och bortgång.
  • Mustafa Can: Journalistens sommarprat 2003, om sin mor Güllü, vann priser och låg sedermera till grund för en bok.
  • Lena Andersson: Författarens publika genombrott kom när hon 2005 helt ägnade sig åt Jesus, och »tolkade Jesus ateistiskt«.
  • Marie-Louise Ekman: Inledde 1977 sändningen med orden »Det är pissråttan själv som talar«, och läste sedan upp en rad hatbrev som hon mottagit efter sitt föregående »Sommar«
Några fakta

1959: sändes det första programmet av »Sommar i P1«.

58 gånger hann utrikes­korre­spondenten och kåsören Torsten Ehrenmark vara sommarvärd, vilket är rekord.

2006 tog Svenska Akademien med ordet »sommar­pratare« i sin ordlista.

107 anmälningar till Granskningsnämnden resulterade poeten Athena Farrokh­zads program i 2014. Programmet friades.

13.00 den 26 juni, på midsommardagen, drar sommarens sändningar i gång.

Bli den första att tycka till!
STNyhetST samlar sina försäkringar när man nu byter försäkringsbolag. Lägre premier och högre ersättningsnivåer är de främsta anledningarna till bytet, enligt STs ekonomichef Minna Engberg.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetGeneraldirektören för Myndigheten för arbetsmiljökunskap utlovar skyndsamma insatser för arbetsmiljön på myndigheten, sedan skyddsombudet gjort en anmälan med allvarlig kritik om stress, otydligt uppdrag och brister i ledarskapet.
LÖNERNyhetNär regeringen nyligen fattade beslut om nya löner för myndighetschefer fick generaldirektör Lena Erixon på Trafikverket återigen den högsta lönen. Men vad tjänar din myndighetschef? Publikt har hela listan.
Fördjupning: TjänstemannaansvarFördjupningPolitikerna i riksdagen vill att det ska bli lättare att straffa myndighetsanställda som begår fel i tjänsten. Men facken kämpar emot, och forskare är inte övertygade.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens interna personaltidning På Jobbet läggs ned i september. I ett meddelande på myndighetens intranät beskrivs att Arbetsförmedlingen vill växla från print till digital kommunikation.
A-kassanNyhetErsättningen från a-kassan bör trappas ned kraftigare och snabbare. Det framgår av ett tilläggsdirektiv som regeringen beslutat om till utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler.
POLISENNyhetPå vissa orter är det månadslång kö för att göra nytt pass. För personalen på en del expeditioner är arbetssituationen ansträngd med stress och små möjligheter till raster, enligt passhandläggare som Publikt har talat med.
ArbetsrättNyhetI går beslutade riksdagen att förändra reglerna om strejkrätt från 1 augusti i år. Lagändringen innebär att fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal.
ArbetsrättNyhetAnställningsskyddet förlängs från 67 till 69 års ålder, beslutade riksdagen i går. De nya reglerna införs stegvis.
StatsförvaltningNyhetFörsäkringskassan och Kriminalvården är de myndigheter som välkomnat flest nya tillsvidareanställda medarbetare hittills under 2019, drygt 1 000 anställda vardera. Enligt Thomas Åding, vice ordförande för ST inom Försäkringskassan, handlar det främst om att täcka upp för dem som slutat.
LÖNERNyhetUnder 2018 tjänade kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av männens genomsnittslön, visar Medlingsinstitutets årsstatistik. Skillnaden förklaras till största delen av att män har mer välbetalda yrken.
Statliga bolagNyhetFör första gången någonsin är mer än varannan styrelseordförande i de statliga bolagen en kvinna. Värdet av de statligt ägda bolagen ökade under förra året med 60 miljarder kronor, enligt regeringens årliga redogörelse.
SpårtrafikNyhetFrån och med nästa sommar tar SJ över trafiken på ett antal sträckor i Norge från det norska spårtrafikbolaget Vy.
EnergimyndighetenNyhetEnergimyndigheten riggade en utlysning av stöd till energiomställning, där mottagaren av stödet var bestämd på förhand, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen var processen med ansökningar bara en konstruktion för att kringgå regler. Nu har myndigheten tillsatt en intern utredning.
StatsförvaltningNyhetRegeringens styrning av statsförvaltningen präglas av motstående tendenser. Samtidigt som regeringen vill minska detaljstyrningen vill den ha mer sammanhållen styrning, konstaterar Statskontoret i en rapport.
OmlokaliseringNyhetEn statlig utredning föreslår att 80 jobb från fem olika statliga myndigheter omlokaliseras från Stockholm till Härnösand. De myndigheter som föreslås flytta tjänster är Kammarkollegiet, Sida, Skatteverket, Skolverket och Socialstyrelsen.
HögskolanNyhetAdministratörer inom forskarutbildning på tio lärosäten kräver i en skrivelse omfattande förbättringar av högskolans nya stora it-system Ladok 3. Enligt skrivelsen skapar systemet stora arbetsmiljöproblem och risker för doktorandernas rättssäkerhet.
ArbetsmarknadNyhetI en internationell jämförelse är den svenska sysselsättningen hög och trendmässigt ökande. Det beror bland annat på att många kvinnor och äldre deltar i arbetskraften, enligt en rapport från IFAU.
StatsförvaltningNyhetRegeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar, uvas, har saknat strategiskt innehåll och nått få av de berörda. Det kommer Statskontoret fram till efter en granskning.
DigitaliseringNyhetArbetsförmedlingen utnämns av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, till årets e-handelsmyndighet. Bolagsverket blev fjolårets matchningsraket sedan myndigheten drastiskt ökat matchningen av fakturor.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter borde informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.
HÖGSKOLANNyhetDet är nödvändigt att bygga ut högskolan, säger Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning. Hon vill också att lärosätena ska minska andelen otrygga anställningar.