Annons:
Debatt: Tillitsreformen
Debatt
1 kommentarerTyck till!

Tillitsbaserad styrning får inte bli en floskel

Min uppfattning är att de förslag som är Tillitsdelegationens huvudpoäng är tämligen ointressanta och bleka, och redovisningen av resultaten i de projekt som bedrivits innefattar en rad självklarheter, skriver Björn Brorström, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och lärosätets förre rektor. Däremot har delegationen en poäng när man efterlyser en utvecklad och förbättrad dialog mellan regeringen och myndigheterna, anser han.

Tillitsdelegationen har nu överlämnat sitt betänkande ”Med tillit följer bättre resultat” till regeringen. Påståendet i titeln baserar sig på att delegationen – i enlighet med regeringens uppdrag – följt och gett stöd till ett antal myndigheter att arbeta mer tillitsbaserat, vilket har gett positiva resultat.

Ett antal av resultaten och förändringarna redovisas inom de samarbeten som bedrivits, benämnda Tillitsverkstaden och Tillitsnätverket. Resultatredovisningen innefattar en rad självklarheter. Frågan väcks om tillitsbaserad styrning och ledning är allt eller inget. En annan fråga som infinner sig är om de gynnsamma förändringar som noteras lika gärna skulle kunna tillskrivas Hawthorne-effekten – det vill säga att det är uppmärksamheten i sig som inneburit förändringar, inte fokus på den tillitsbaserade styrningens principer.

Hur som helst – med tillitsbaserad styrning avses följande: tillit (sic), medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stöd, kunskap, öppenhet och långsiktighet. Principen långsiktighet har tillkommit i och med betänkandet. De åtta punkterna är vägledande principer för styrning.

Tillitsbaserad styrning är inte, vilket noga påpekas i utredningen, någon enhetlig styrmodell.

Aningen egendomligt är att principen ”tillit” är en del av tillitsbaserad styrning. Det borde vara självklart, men delegationen menar att principen är så central att den bör finnas med och beskrivas för sig. Det förefaller således finnas anledning att se tillit som en del av helheten. Det är en märklig logik.

De åtta formulerade principerna är honnörsord och svåra att inte hålla med om. Även om utredningen problematiserar principerna blir budskapet enligt min uppfattning alltför enkelt och svepande.

Ett särskilt resonemang förs i betänkandet om dialogen mellan regeringen och de statliga myndigheterna. Tillitsdelegationen efterlyser en utvecklad och förbättrad dialog och menar att regeringen och departementet har ett ansvar i frågan. En utvecklad dialog skulle stärka den tillitsbaserade styrningen. Här har delegationen en viktig poäng. En bättre och äkta dialog är väsentlig för att ge myndigheterna ett ökat handlingsutrymme och markera förtroende för myndigheten, dess ledning och verksamhet.

Mina egna erfarenheter av myndighetsdialoger som rektor vid Högskolan i Borås är att dialogen är alltför mycket på regeringens och departementets villkor. Den är alltför ytlig, bekräftar inte lärosätets strategier och stödjer därför inte lärosätets utveckling och profilering. Ett stort antal gånger har jag tillsammans med medarbetare lämnat utbildningsdepartementet och den genomförda dialogen besvikna över just bristen på dialog.

De konkreta huvudförslagen i betänkandet är dels att regeringen ska inrätta ett stöd till statliga myndigheter för att utveckla den tillitsbaserade styrningen och ledningen, dels att regeringen ska tillsätta en kommitté med uppgift att skapa en arena vars syfte är att uppmärksamma samhällsproblem och stimulera till lösningar på identifierade problem. Jag vet inte vilka förväntningar uppdragsgivaren och andra aktörer har och har haft vad gäller den fortsatta utvecklingen av tillitsbaserad styrning och ledning. Min uppfattning är att de förslag som är Tillitsdelegationens huvudpoäng är tämligen ointressanta och bleka.

Grunden för all framgångsrik styrning och ledning som stödjer en gynnsam verksamhetsutveckling är förtroendefulla förhållanden. Förtroende skapas och byggs successivt genom att inblandade aktörer är öppna mot varandra och argumenterar konsekvent och sakligt. Förtroende bryts ned om fakta missbrukas och dolda agendor finns och avslöjas, och det sker alltid för eller senare. Förtroendefulla förhållanden möjliggör och leder till en långtgående decentralisering av ansvar och befogenheter. Det förutsätter chefer som äger förmåga att delegera, vilket inte kan tas för givet.

En förtroendefull relation innebär emellertid inte att den formella länken mellan central och lokal nivå och mellan huvudman och uppdragstagare upplöses. Mål, resultatkrav och ramar måste sättas och uppföljning och utvärdering av åstadkomna resultat genomföras. Ansvar ska utkrävas, vilket är en aktivitet som innebär att förtroendet mellan huvudman och uppdragstagare stärks. Gammalmodigt? Nej, inte alls; det är precis detta det handlar om – inte att sätta nya etiketter på självklarheter.

 

Björn Brorström

Professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås

Inlagt av Roland Andersson mån, 11/04/2019 - 23:26
Delar helt din uppfattning i de avslutade svsnitten om förtroende och uppbyggandet av detta
KRIMINALVÅRDENNyhetEn intagen på häktet i Göteborg har anmält till Justitieombudsmannen att personal ska ha ritat smileys bakom galler och karikatyrer av mörkhyade på ägg som serverades till de intagna. Arbetsgivaren bekräftar för Publikt att en internutredning pågår.
PolisenNyhetI en debattartikel kritiserar Säkerhetspolisens chef Klas Friberg regeringen för att förhindra att polisen får tillgång till viktig krypterad information på webben. Informationen är viktig för brottsbekämpningen, skriver han.
ArbetsmarknadNyhetArbetsgivarna i staten redovisar ökade svårigheter att rekrytera högutbildad arbetskraft enligt årets Konjunkturbarometer. Samtidigt har det blivit lättare att anställa chefer och behålla personal.
Kort om: tjänstledighetFördjupningVill du utbilda dig till florist eller uppdatera dina kunskaper i engelska? Behöver du vårda en närstående eller har du ett fackligt förtroendeuppdrag? Här är fakta om vilka regler som gäller för tjänstledighet.
LönerNyhetDe svenska kollektivavtalens lägsta löner påverkar hela arbetsmarknaden – även på arbetsplatser som inte har gällande kollektivavtal. Det visar en rapport från Medlingsinstitutet till regeringen.
STATSBUDGETENNyhetRegeringen och dess samarbetspartier Centern och Liberalerna kommer att skjuta till extra pengar i vårändringsbudgeten till flera myndigheter, däribland Statens institutionsstyrelse. Det lämnade man besked om vid en presskonferens i dag.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket upptäckte 481 fall av misstänkt människohandel under 2019. Det är en ökning med närmare hundra fall jämfört med 2018. Den vanligaste formen är människohandel för sexuella ändamål.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen riktar allvarlig kritik mot häktet i Göteborg, sedan en intagen man med funktionsnedsättning inte fått sina särskilda behov tillgodosedda under tiden i häktet.
MutorNyhetUnder 2019 dömdes 30 personer för mutbrott. Det framgår av en rapport från Institutet mot mutor. Korruptionsrisken är enligt institutet störst i mötet mellan privat och offentlig sektor.
KulturNyhetTotalt gjordes 19,8 miljoner museibesök under 2019. Det innebär en ökning med åtta procent jämfört med året innan, konstaterar organisationen Sveriges museer.
KRIMINALVÅRDENNyhetST inom Kriminalvården har sagt upp både kollektivavtalet för nationella transportenheten och samverkansavtalet med arbetsgivaren. I nuläget vill arbetsgivaren inte förhandla om ett nytt samverkansavtal, säger myndighetens förhandlingschef Ola Nilsson till Publikt.
SJÖFARTSVERKETNyhetSjöfartsverkets personalansvarsnämnd väljer att inte dela ut någon varning till en chef som var berusad och inte ingrep med kraft då en anställd sexuellt trakasserade en kollega. Den man som utsatte sin kvinnliga kollega för trakasserier har tidigare tilldelats en varning av nämnden.
PolisenNyhetJustitieombudsmannen kritiserar en polis sedan denna använt hot om indraget körkort för att förmå en bilförare att acceptera en ordningsbot för att ha underlåtit att stanna vid stopplikt.
HögskolanNyhetI de flesta fall lönar det sig med en högskoleutbildning. Men vissa utbildningar ger mer i lönekuvertet än andra. Det visar en analys från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
DigitaliseringNyhetÖkad användning av artificiell intelligens, AI, kan skapa ekonomiska värden inom offentlig förvaltning motsvarande cirka 140 miljarder kronor per år, enligt en rapport från Myndigheten för digital förvaltning, Digg.
ArbetsmarknadNyhetValidering är viktigt för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Det är en av de slutsatser som dras i Valideringsdelegationens slutbetänkande till regeringen.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket varslar om uppsägning av 146 anställda i Skåne, Stockholms, Västerbottens, Västernorrlands och Östergötlands län. ”Jag tycker att det är olyckligt att varsla just nu, samtidigt som vi ska göra en stor omorganisation”, säger Sanna Norblad, ordförande för ST inom Migrationsverket.
LantmäterietNyhetLantmäteriet har beslutat att ta bort möjligheten till friskvårdstimme och i stället höja friskvårdsersättningen. Både ST och Saco-S på myndigheten är kritiska till förändringen. I intranätets kommentarsfält rasar missnöjet, berättar anställda som Publikt varit i kontakt med.
KriminalvårdenNyhetÄndrade regler kommer att innebära omfattande förändringar av Kriminalvårdens frivård. Villkorligt frigivna ska följas upp hårdare och fler drogtestas och få fotboja, skriver Dagens Nyheter.
DomstolarnaNyhet Domstolshandläggarna vid Värmlands tingsrätt har under flera år haft en dålig arbetsmiljö. Arbetsbelastningen är hög och många mår dåligt, enligt den anmälan som huvudskyddsombudet har gjort till Arbetsmiljöverket.
ARBETSMILJÖVERKETNyhetNär Arbetsmiljöverket flyttar sitt kontor från Stockholms innerstad till Solna krymper kontorsytan med mer än en tredjedel. ”Det är klart att det kan komma att påverka arbetsmiljön”, säger STs avdelningsordförande Marita Jonsson till Publikt.
KriminalvårdenNyhetRiksrevisionen har fått indikationer på att verksamheten vid Kriminalvårdens anstalter inte bedrivs på effektivast möjliga sätt, och har därför beslutat att inleda en granskning, skriver man i ett pressmeddelande. Anstalterna kostar cirka fem miljarder kronor per år.
PensionsmyndighetenNyhetPensionärernas riksorganisation, PRO, riktar skarp kritik mot de långa väntetiderna hos Pensionsmyndigheten. Den som söker bostadstillägg får vänta fem månader på besked, och ändringar tar ännu längre tid.
SiSNyhetEn anställd vid Statens institutionsstyrelse, SiS, har dömts till två års fängelse för vapenbrott. När mannen greps av polisen på allmän plats bar han skyddsväst och hade en skarpladdad pistol innanför byxlinningen. Den anställde har också anmälts till myndighetens personalansvarsnämnd.