Annons:
Bild:Lotta Sjöberg
Arbetsuppgifter
Ditt jobb
AVFatima Grönblad0 kommentarerTyck till!

Tydlig arbetsbeskrivning ger dig större trygghet

Som anställd har du rätt att veta vilka arbetsuppgifter som ingår i din tjänst. Men i praktiken är det många som upplever att det är luddigt vad som egentligen förväntas – något som kan skapa oro och stress. Be om ett samtal med din chef om du vill ha en tydligare arbetsbeskrivning.

»Handläggare«. Eller »administratör«. På ditt anställningskontrakt står kanske inte mycket mer än en titel. Det är inte till mycket hjälp i en situation där det känns oklart vad som egentligen är ditt ansvar och vad som ingår i din tjänst. Chefen kanske ber dig göra saker som du tycker ligger utanför ditt område. Eller så dyker det upp en ny arbetsuppgift, där ni i arbetsgruppen tycker olika om vem som bör ta på sig ansvaret.

Magnus Kron, rådgivare på ST, blir då och då kontaktad av medlemmar som funderar kring gränserna för sitt arbete.

– Det kan vara att man mår dåligt för att jobbet känns gränslöst. Eller att chefen gett en i uppdrag att ta på sig en ny arbetsuppgift och att man undrar om man verkligen behöver göra den.

Irene Jensen, professor i metoder för företagshälsa vid Karolinska institutet, konstaterar att flera studier visar ett samband mellan stress och brist på vad forskarna kallar rolltydlighet.

– Vet man inte vilka krav som ställs så skapar det oro – man vet inte om man gör det som förväntas. Det finns också en risk att man gör för mycket, för att man inte vet vad som ingår i arbe­tet, och att det orsakar stress.

Otydligheten kan också skapa konflikter mellan arbetskamrater.

– Om man inte vet vem som gör vad ökar risken för att man klampar in på varandras områden. Eller så blir arbetet inte alls gjort, för att ingen ser som sitt ansvar att göra det, säger Irene Jensen.

I Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, som infördes 2016, finns en bestämmelse just om vikten av tydlighet. Arbets­givaren ska se till att arbets­tagaren vet vilka arbetsuppgifter som ska utföras, vilket resultat som ska uppnås och vad som ska prioriteras när arbetsuppgifterna blir för många i förhållande till den tid som finns till förfogande.

Så ser det inte alltid ut i praktiken, enligt Irene Jensen. När hon och hennes forskarkolleger frågat medarbetare i olika studier brukar 25 till 30 procent svara att de känner sig osäkra på vad de förväntas göra.

Förutom att man mår bättre av att veta ramarna för arbetet finns det löne- och arbetsrättsliga skäl att kräva en arbets­beskrivning som stämmer med vad du faktiskt gör, framhåller STs rådgivare Magnus Kron.

– Det kan till exempel handla om att din chef ber dig svara i telefon under en begränsad tid. Men sedan fortsätter det och byggs på med andra uppgifter.

Om man då som anställd sätter ned foten och begär att få sina nya arbetsuppgifter på pränt i en arbetsbeskrivning eller ett nytt anställningsavtal blir det ett logiskt tillfälle att även diskutera lönen, tipsar han.

Med en nedtecknad beskrivning ökar också din chans att få behålla uppgifterna om chefen plötsligt skulle kräva att du går tillbaka till det du en gång anställdes för. Eller att slippa bli uppsagd om din ursprungliga tjänst skulle försvinna.

– Säg att du är anställd som administratör på pappret, men i praktiken är du kanske projektledare. Om ledningen då ska lägga ned administratörernas avdelning kan det vara lättare att bevisa din kompetens som projektledare om titeln på anställningsavtalet eller arbetsbeskrivningen stämmer med vad du faktiskt gör, säger Magnus Kron.

I Irene Jensens roll som professor ingår chefsuppgifter, så hon har själv ansvar för att se till att de anställda på institutionen vet vad som förväntas av dem – något hon försöker göra så tydligt som möjligt:

– För administratörerna listar vi arbets­uppgifterna som ingår i tjänsten i ett Excelblad. När det uppstår en ny uppgift ser vi vem som är mest lämplig och vem som har utrymme att ta ansvar. Och så tillför vi uppgiften i listan. Så det är ett levande dokument.

Hon tycker att tydligheten är en fördel för alla.

– Då slipper jag ta diskussioner i stil med »Oj, det har jag inte gjort, det viss­te jag inte att jag skulle göra«. Det ger också en styrka för den anställde själv, att kunna säga att enligt vad jag förstår är det här inte en uppgift som jag ska göra. Så att man kan säga nej och inte bli överbelastad.

Men det är viktigt att arbetsbeskrivningarna inte är för detaljerade, menar Irene Jensen.

– Då kan den anställde uppfatta det som att man inte har någon möjlighet att påverka sitt arbete själv. Som chef måste man skapa potential för egen styrning och utveckling, det har alla anställda rätt till.

Ett givet tillfälle att be om en arbets­beskrivning är när man börjar en ny tjänst och skriver anställningsavtal. Det tycker Magnus Kron att man ska ta vara på.

– Man ska inte vara rädd att skicka tillbaka anställningsavtalet om man vill lägga till något, eller om något är otydligt, säger han.

Om man saknar arbetsbeskrivning, eller tycker att ens arbetsuppgifter har flutit iväg från det som avtalades från början, bör man ta ett samtal med sin chef, säger Irene Jensen.

– Man kan till exempel ta upp det vid ett medarbetarsamtal, säga till chefen: »Jag skulle vilja att vi gick igenom vad du förväntar dig av mig i den här tjänsten. Tycker du att jag levererar det du förväntar dig?« Det är jättebra frågor att ställa som anställd.

Ämnen: Arbetsmiljö
5 saker som arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagarna känner till
  1. Vilka arbetsuppgifter de ska utföra.
  2. Vilket resultat som ska uppnås med arbetet.
  3. Om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur.
  4. Vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras.
  5. Vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet.

Källa: Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö

Bli den första att tycka till!
HÖGSKOLANNyhetEn handläggare och ST-medlem på Göteborgs universitet fick avdrag på lönen efter att ha blivit jävsanklagad och beskylld för att ha försökt ta ledigt med lön utan att ha rätt till det. Nu river Arbetsdomstolen upp beslutet.
ArbetsmiljöNyhetRegeringen har gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera arbetsmiljöstrategin för åren 2016-2020. Resultatet av utvärderingen ska ligga till grund för en ny arbetsmiljöstrategi.
StatsförvaltningNyhetFörsäkringskassans tidigare generaldirektör Ann-Marie Begler förnekar uppgifter om att hon slutade frivilligt. I en skrivelse till riksdagens konstitutionsutskott, KU, skriver hon att den uppgiften är ”en total nyhet”, uppger TT.
Individuell lönesättningFördjupningDen som presterar bra ska få mer betalt. Det är grundtanken bakom individuell lönesättning. Men forskning visar att sambandet mellan lön och prestation är svagt. Många vet inte ens vad de ska göra för att få mer i plånboken.
POSTNORDNyhetSjunkande volymer gör att prissättningen för inrikesbrev måste förändras, skriver regeringen i ett förslag.
ArbetsförmedlingenNyhetDet blir svårt att förändra Arbetsförmedlingen i enlighet med januariavtalet. Det säger tidigare statssekreteraren Irene Wennemo till Ekot. Hon deltog själv i förhandlingarna mellan regeringen och Centern och Liberalerna.
SpårtrafikNyhetSeko går till Arbetsdomstolen för att tvinga arbetsgivaren Transdev att betala skadestånd i konflikten om ob-ersättning till tågvärdar. I den nya stämningen dubblar Seko kravet på allmänt skadestånd från 10 000 till 20 000 kronor per person.
NaturvårdsverketNyhetI vårändringsbudgeten får Naturvårdsverket tillbaka omkring 1,2 miljarder kronor på de anslag som i M-KD-budgeten drogs ned med 2,7 miljarder kronor. Men ovisshet om myndigheten får använda anslaget till egen personal försenar arbetet, säger generaldirektören Björn Risinger till Publikt.
MIGRATIONSVERKETNyhetFrån årsskiftet ska Migrationsverket sköta migrationsverksamheten vid ambassader och konsulat. Myndigheten tar därmed också över ansvaret för en del av utlandspersonalen.
Statens institutionsstyrelseNyhetRegeringen har gett Statskontoret i uppdrag att genomföra en översyn av verksamheten vid Statens institutionsstyrelse, SiS. Också Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska granska SiS. Beskedet välkomnas av ST.
A-kassanNyhetDet är fortfarande stora skillnader i bedömningar mellan a-kassorna och Arbetsförmedlingen när de bedömer arbetslösas rätt till ersättning. Det konstaterar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, i en rapport.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetRegeringskansliet försökte påverka vilka uppgifter som Försäkringskassan lämnade ut till medier i samband med att generaldirektören Ann-Marie Begler sparkades. Det framgår av mejl som Dagens Nyheter tagit del av.
StatsbudgetenNyhetDet gick bra för staten under 2018. I sin årsredovisning pekar regeringen på att statens budget gick med 80 miljarder kronor i överskott under året. Det är 18 miljarder kronor bättre än under 2018.
ARBETSMILJÖVERKETNyhetEftersom Arbetsmiljöverket inte fick något höjt budgetanslag blir det en sänkt ambitionsnivå för verksamheten i år. Fortsätter åtstramningarna kan det bli tal om varsel kommande år. ”Vi måste ju hålla personalen på en nivå som vi har pengar till”, säger generaldirektör Erna Zelmin Ekenhem till Publikt.
DigitaliseringNyhetStaten måste se till att alla privatpersoner kan skaffa sig e-legitimation och att en lösning för e-legitimation i tjänsten tas fram. Det kravet framför nu Sveriges kommuner och landsting, SKL, till regeringen.
FörsäkringskassanNyhetFörsäkringskassan har fått en mer restriktiv inställning till att medarbetare distansarbetar, skriver medarbetaren Christer Järild i en debattartikel i Publikt. Enligt honom förekommer det att reglerna tillämpas godtyckligt och medarbetare med funktionsnedsättningar upplever att deras arbetsmiljö försämrats.
UpphovsrättNyhetEUs ministerråd röstade ja till det nya upphovsrättsdirektivet, som sedan tidigare godkänts av EU-parlamentet. Direktivet fick 19 ja-röster, medan Sverige och ytterligare fem länder röstade mot.
PostnordNyhetVi måste minska våra krav på tillgänglighet och utdelning för att säkra postservicen till alla i hela landet. Den varningsflaggan hissar Post- och telestyrelsen, PTS, i en rapport om postmarknadens utveckling.
ArbetsmiljöNyhetSjuktalen för unga statsanställda är oväntat höga. Därför gör Arbetsgivarverket och Vinnova en satsning för att hitta metoder att motverka ohälsan bland unga medarbetare på myndigheterna.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetTrots att myndigheten står inför det ”största varslet i modern tid” gav regeringen inte Arbetsförmedlingen något extra anslag i vårändringsbudgeten. ”Nu finns det inga pengar till att lindra fallet”, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson.
OffentlighetsprincipenNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar återigen kritik mot utrikesdepartementet, UD, för hanteringen av allmänna handlingar. JO är mycket kritisk till att en journalist fått vänta mer än ett halvår på besked om handlingar han begärt.
KulturNyhetRiksrevisionen inleder en granskning av effekterna av fri entré till de statliga museerna, sedan regeringen i budgetpropositionen föreslagit att museerna ska fortsätta med gratis inträde.
MigrationNyhetEn tidigare anställd på Migrationsverket greps på torsdagen misstänkt för att på falska grunder ha hjälpt 121 afghaner att få visum till Sverige, uppger SVT. Mannen släpptes senare, men utredningen fortsätter.
KRIMINALVÅRDENNyhetUnder en övning för personal inom Kriminalvården som bär pepparsprej blev ett vakthavande befäl sprejad med skarp sprej i ansiktet av en kollega. Det hela var ett misstag till följd av ett tänkt skämt där skarp sprej förväxlades med oskarp, enligt en internutredning.
STNyhetSamma dag som vårändringsbudgeten presenterades samlades anställda och fackligt förtroendevalda inom ST utanför riksdagen för att protestera mot att regeringen inte skjuter till mer pengar till Arbetsförmedlingen. ”Om neddragningarna blir verklighet så raderas förutsättningarna för en nationell sammanhållen arbetsmarknadspolitik”, säger STs ordförande Britta Lejon till Publikt.
KRIMINALVÅRDENNyhetKriminalvården fick 335 extra miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Men myndigheten hade begärt 800 miljoner. ”Det här löser inte våra problem”, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn.