Annons:
Bild:Lotta Sjöberg
Arbetsuppgifter
På jobbet
AVFatima Grönblad0 kommentarerTyck till!

Tydlig arbetsbeskrivning ger dig större trygghet

Som anställd har du rätt att veta vilka arbetsuppgifter som ingår i din tjänst. Men i praktiken är det många som upplever att det är luddigt vad som egentligen förväntas – något som kan skapa oro och stress. Be om ett samtal med din chef om du vill ha en tydligare arbetsbeskrivning.

»Handläggare«. Eller »administratör«. På ditt anställningskontrakt står kanske inte mycket mer än en titel. Det är inte till mycket hjälp i en situation där det känns oklart vad som egentligen är ditt ansvar och vad som ingår i din tjänst. Chefen kanske ber dig göra saker som du tycker ligger utanför ditt område. Eller så dyker det upp en ny arbetsuppgift, där ni i arbetsgruppen tycker olika om vem som bör ta på sig ansvaret.

Magnus Kron, rådgivare på ST, blir då och då kontaktad av medlemmar som funderar kring gränserna för sitt arbete.

– Det kan vara att man mår dåligt för att jobbet känns gränslöst. Eller att chefen gett en i uppdrag att ta på sig en ny arbetsuppgift och att man undrar om man verkligen behöver göra den.

Irene Jensen, professor i metoder för företagshälsa vid Karolinska institutet, konstaterar att flera studier visar ett samband mellan stress och brist på vad forskarna kallar rolltydlighet.

– Vet man inte vilka krav som ställs så skapar det oro – man vet inte om man gör det som förväntas. Det finns också en risk att man gör för mycket, för att man inte vet vad som ingår i arbe­tet, och att det orsakar stress.

Otydligheten kan också skapa konflikter mellan arbetskamrater.

– Om man inte vet vem som gör vad ökar risken för att man klampar in på varandras områden. Eller så blir arbetet inte alls gjort, för att ingen ser som sitt ansvar att göra det, säger Irene Jensen.

I Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, som infördes 2016, finns en bestämmelse just om vikten av tydlighet. Arbets­givaren ska se till att arbets­tagaren vet vilka arbetsuppgifter som ska utföras, vilket resultat som ska uppnås och vad som ska prioriteras när arbetsuppgifterna blir för många i förhållande till den tid som finns till förfogande.

Så ser det inte alltid ut i praktiken, enligt Irene Jensen. När hon och hennes forskarkolleger frågat medarbetare i olika studier brukar 25 till 30 procent svara att de känner sig osäkra på vad de förväntas göra.

Förutom att man mår bättre av att veta ramarna för arbetet finns det löne- och arbetsrättsliga skäl att kräva en arbets­beskrivning som stämmer med vad du faktiskt gör, framhåller STs rådgivare Magnus Kron.

– Det kan till exempel handla om att din chef ber dig svara i telefon under en begränsad tid. Men sedan fortsätter det och byggs på med andra uppgifter.

Om man då som anställd sätter ned foten och begär att få sina nya arbetsuppgifter på pränt i en arbetsbeskrivning eller ett nytt anställningsavtal blir det ett logiskt tillfälle att även diskutera lönen, tipsar han.

Med en nedtecknad beskrivning ökar också din chans att få behålla uppgifterna om chefen plötsligt skulle kräva att du går tillbaka till det du en gång anställdes för. Eller att slippa bli uppsagd om din ursprungliga tjänst skulle försvinna.

– Säg att du är anställd som administratör på pappret, men i praktiken är du kanske projektledare. Om ledningen då ska lägga ned administratörernas avdelning kan det vara lättare att bevisa din kompetens som projektledare om titeln på anställningsavtalet eller arbetsbeskrivningen stämmer med vad du faktiskt gör, säger Magnus Kron.

I Irene Jensens roll som professor ingår chefsuppgifter, så hon har själv ansvar för att se till att de anställda på institutionen vet vad som förväntas av dem – något hon försöker göra så tydligt som möjligt:

– För administratörerna listar vi arbets­uppgifterna som ingår i tjänsten i ett Excelblad. När det uppstår en ny uppgift ser vi vem som är mest lämplig och vem som har utrymme att ta ansvar. Och så tillför vi uppgiften i listan. Så det är ett levande dokument.

Hon tycker att tydligheten är en fördel för alla.

– Då slipper jag ta diskussioner i stil med »Oj, det har jag inte gjort, det viss­te jag inte att jag skulle göra«. Det ger också en styrka för den anställde själv, att kunna säga att enligt vad jag förstår är det här inte en uppgift som jag ska göra. Så att man kan säga nej och inte bli överbelastad.

Men det är viktigt att arbetsbeskrivningarna inte är för detaljerade, menar Irene Jensen.

– Då kan den anställde uppfatta det som att man inte har någon möjlighet att påverka sitt arbete själv. Som chef måste man skapa potential för egen styrning och utveckling, det har alla anställda rätt till.

Ett givet tillfälle att be om en arbets­beskrivning är när man börjar en ny tjänst och skriver anställningsavtal. Det tycker Magnus Kron att man ska ta vara på.

– Man ska inte vara rädd att skicka tillbaka anställningsavtalet om man vill lägga till något, eller om något är otydligt, säger han.

Om man saknar arbetsbeskrivning, eller tycker att ens arbetsuppgifter har flutit iväg från det som avtalades från början, bör man ta ett samtal med sin chef, säger Irene Jensen.

– Man kan till exempel ta upp det vid ett medarbetarsamtal, säga till chefen: »Jag skulle vilja att vi gick igenom vad du förväntar dig av mig i den här tjänsten. Tycker du att jag levererar det du förväntar dig?« Det är jättebra frågor att ställa som anställd.

Ämnen: Arbetsmiljö
5 saker som arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagarna känner till
  1. Vilka arbetsuppgifter de ska utföra.
  2. Vilket resultat som ska uppnås med arbetet.
  3. Om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur.
  4. Vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras.
  5. Vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet.

Källa: Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö

Bli den första att tycka till!
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter har ökat sina lokalytor och hyreskostnader i Stockholmsområdet mellan 2017 och 2018, enligt en analys från Ekonomistyrningsverket, ESV. Ökningen bedöms fortsätta till och med 2020.
TEKNISKA MUSEETNyhetUnder en inspektionsrunda på ett antal av landets museibutiker upptäckte Kemikalieinspektionen att Tekniska museet sålde en nyckelring och en usb-laddare som innehåller cancerframkallande ämnen. Nu åtalsanmäls museet.
STATSFÖRVALTNINGNyhetSju myndigheter med uppdrag inom analys och utvärdering ska slås ihop, föreslår en statlig utredning. Men förslaget möts av kritik från berörda myndigheter, visar Publikts genomgång av remissvaren.
NattarbeteFördjupningDeras skift börjar när det skymmer och ­slutar när dagen gryr. Ändå tycker de att ­nattpasset på flygplatsen har sina ljusa sidor. Thomas Wikstrand håller koll på säkerheten på Arlanda under dygnets mörka timmar.
StatsförvaltningNyhetTillitsdelegationen vill ge Arbetsgivarverket ett tydligt uppdrag att, med stöd av Statskontoret och ESV, stödja myndigheternas arbete med att utveckla tillitsbaserad styrning och ledning inom staten.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMyndigheter varnar för att möjligheten att väcka dröjsmålstalan om väntetiden på ett beslut blir längre än sex månader kan leda till ännu längre väntetider, rapporterar SVT. Ett exempel är medborgarskapsärenden.
ArbetsmiljöNyhetOffentliganställda ­känner större engagemang i sitt arbete än privatanställda, och kvinnor gör det i ännu högre utsträckning än män, enligt en studie från det finländska Arbetshälsoinstitutet och det belgiska universitetet KU Leuven.
StatsförvaltningNyhetArbetet med jämställdhetsintegrering inom de statliga myndigheterna ska fortsätta. Regeringens argument anser att det är en rättvisefråga, men också att det handlar om kvalitet och träffsäkerhet i offentlig verksamhet.
STATSFÖRVALTNINGNyhet17 av 26 tillfrågade myndigheter är skeptiska till regeringens förslag om att de ska bli tvungna att ansluta sig till vissa av Statens servicecenters ekonomitjänster. Flera myndigheter tror att det skulle leda till minskad effektivitet och ökade kostnader för administration, i stället för det omvända.
Debatt: StatsförvaltningenNyhetDe statliga myndigheterna har ett krav på sig att ständigt effektivisera sin verksamhet – men det system som är tänkt att öka produktiviteten leder till ständigt ökad arbetsbelastning för medarbetarna och borde skrotas, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans i en debattartikel i Publikt.
DISKRIMINERINGNyhetDiskriminering av ”icke-vita” jobbsökande är betydligt större i Sverige och Frankrike än i exempelvis Tyskland och USA. Det visar en studie där forskare från flera länder gått igenom omfattande forskning.
ArbetsvillkorNyhetPå de flesta myndigheter får inte anställda som har en partner som är gravid ledigt med lön för att följa med till mödravården, visar Publikts granskning. ”Det känns förlegat”, säger Peter Aspman på Arbetsförmedlingen i Borlänge, som fick nej på sin ansökan.
NyhetSTs ordförande Britta Lejon är positiv till en hel del av tillitsdelegationens slutsatser. "Men det räcker inte med tankar om tillitsbaserad styrning för att det ska kunna bli verklighet", säger hon till Publikt.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, stämmer ett bemanningsföretag inför Arbetsdomstolen, AD, sedan bolaget vägrat en kvinna med funktionsnedsättning anställning på deltid. DO kräver att kvinnan får ett skadestånd om 80 000 kronor.
RiksarkivetNyhetÖkande lokalkostnader är ett av skälen till att Riksarkivets ekonomi är svårt ansträngd, menar riksarkivarie Karin Åström Iko. Under hösten har myndigheten gjort sig av med ett trettiotal tjänster via pensionsavgångar och riktade erbjudanden.
ESTONIAKATASTROFENNyhetTom Johnson, STs andre vice ordförande, var en av de 989 personer som gick ombord på M/S Estonia i Tallinn den ödesdigra dagen för 25 år sedan. 852 av dem kom aldrig fram till Stockholm – bland dem 63 fackligt aktiva i hans ST-sektion. ”När jag frös som mest på morgonen tänkte jag att det tar slut här på flotten”, säger han.
EUNyhetEUs revisorer är fortfarande inte nöjda med EUs ekonomiska redovisning. I årets revisionsrapport uttalar sig revisorerna med reservation för att det finns hög risk inom utgiftsområden som landsbygdsutveckling och sammanhållning.
PolisenNyhetPolisen genomför två åtgärder för att förbättra arbetet mot hedersrelaterade brott, uppger Ekot. Det handlar dels om en bred utbildningsinsats, dels om att införa en rutin för att alltid göra en bedömning av om ett brott är hedersrelaterat.
ArbetsmarknadNyhetDen som har ett nystartsjobb eller någon annan typ av subventionerad anställning har svag ställning på arbetsmarknaden och stor risk för långtidsarbetslöshet, enligt en ny rapport från IFAU.
KRONOFOGDENNyhetEtt antal kvinnor har anmält till arbetsgivaren att de blivit utsatta för sexuella trakasserier i samband med en konferens inom Kronofogden. ”Arbetsgivaren tar just nu tag i den här händelsen enligt alla riktlinjer”, säger STs avdelningsordförande Malin Almkvist Klaesson till Publikt.
RättsväsendetNyhetRegeringen kräver att myndigheterna inom rättskedjan redovisar sin bedömning av hur de framtida volymerna inom verksamheterna kommer att utvecklas. Enligt regeringen krävs en helhetssyn på resursbehovet.
HögskolanNyhetDe stora regionala skillnaderna när det gäller högskolestudier består. Skillnaderna är stora mellan län och mellan kommuner. I alla län är det främst personer med högutbildade föräldrar som går vidare till högskolan, enligt UKÄ.
PolisenNyhetOckså den med civil bakgrund som går polisutbildning ska kunna tjänstgöra som polisaspirant, anser regeringen. Det ska förstärka möjligheterna för polisens civilanställda att få polisiära befogenheter.
InternationelltNyhetJämställdhetsmyndigheten deltar i ett tvåårigt projekt där Sverige tillsammans med andra Östersjöländer ska arbeta för att stoppa människohandel för tvångsarbete.