Annons:
Bild:Lotta Sjöberg
Arbetsuppgifter
På jobbet
AVFatima Grönblad0 kommentarerTyck till!

Tydlig arbetsbeskrivning ger dig större trygghet

Som anställd har du rätt att veta vilka arbetsuppgifter som ingår i din tjänst. Men i praktiken är det många som upplever att det är luddigt vad som egentligen förväntas – något som kan skapa oro och stress. Be om ett samtal med din chef om du vill ha en tydligare arbetsbeskrivning.

»Handläggare«. Eller »administratör«. På ditt anställningskontrakt står kanske inte mycket mer än en titel. Det är inte till mycket hjälp i en situation där det känns oklart vad som egentligen är ditt ansvar och vad som ingår i din tjänst. Chefen kanske ber dig göra saker som du tycker ligger utanför ditt område. Eller så dyker det upp en ny arbetsuppgift, där ni i arbetsgruppen tycker olika om vem som bör ta på sig ansvaret.

Magnus Kron, rådgivare på ST, blir då och då kontaktad av medlemmar som funderar kring gränserna för sitt arbete.

– Det kan vara att man mår dåligt för att jobbet känns gränslöst. Eller att chefen gett en i uppdrag att ta på sig en ny arbetsuppgift och att man undrar om man verkligen behöver göra den.

Irene Jensen, professor i metoder för företagshälsa vid Karolinska institutet, konstaterar att flera studier visar ett samband mellan stress och brist på vad forskarna kallar rolltydlighet.

– Vet man inte vilka krav som ställs så skapar det oro – man vet inte om man gör det som förväntas. Det finns också en risk att man gör för mycket, för att man inte vet vad som ingår i arbe­tet, och att det orsakar stress.

Otydligheten kan också skapa konflikter mellan arbetskamrater.

– Om man inte vet vem som gör vad ökar risken för att man klampar in på varandras områden. Eller så blir arbetet inte alls gjort, för att ingen ser som sitt ansvar att göra det, säger Irene Jensen.

I Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, som infördes 2016, finns en bestämmelse just om vikten av tydlighet. Arbets­givaren ska se till att arbets­tagaren vet vilka arbetsuppgifter som ska utföras, vilket resultat som ska uppnås och vad som ska prioriteras när arbetsuppgifterna blir för många i förhållande till den tid som finns till förfogande.

Så ser det inte alltid ut i praktiken, enligt Irene Jensen. När hon och hennes forskarkolleger frågat medarbetare i olika studier brukar 25 till 30 procent svara att de känner sig osäkra på vad de förväntas göra.

Förutom att man mår bättre av att veta ramarna för arbetet finns det löne- och arbetsrättsliga skäl att kräva en arbets­beskrivning som stämmer med vad du faktiskt gör, framhåller STs rådgivare Magnus Kron.

– Det kan till exempel handla om att din chef ber dig svara i telefon under en begränsad tid. Men sedan fortsätter det och byggs på med andra uppgifter.

Om man då som anställd sätter ned foten och begär att få sina nya arbetsuppgifter på pränt i en arbetsbeskrivning eller ett nytt anställningsavtal blir det ett logiskt tillfälle att även diskutera lönen, tipsar han.

Med en nedtecknad beskrivning ökar också din chans att få behålla uppgifterna om chefen plötsligt skulle kräva att du går tillbaka till det du en gång anställdes för. Eller att slippa bli uppsagd om din ursprungliga tjänst skulle försvinna.

– Säg att du är anställd som administratör på pappret, men i praktiken är du kanske projektledare. Om ledningen då ska lägga ned administratörernas avdelning kan det vara lättare att bevisa din kompetens som projektledare om titeln på anställningsavtalet eller arbetsbeskrivningen stämmer med vad du faktiskt gör, säger Magnus Kron.

I Irene Jensens roll som professor ingår chefsuppgifter, så hon har själv ansvar för att se till att de anställda på institutionen vet vad som förväntas av dem – något hon försöker göra så tydligt som möjligt:

– För administratörerna listar vi arbets­uppgifterna som ingår i tjänsten i ett Excelblad. När det uppstår en ny uppgift ser vi vem som är mest lämplig och vem som har utrymme att ta ansvar. Och så tillför vi uppgiften i listan. Så det är ett levande dokument.

Hon tycker att tydligheten är en fördel för alla.

– Då slipper jag ta diskussioner i stil med »Oj, det har jag inte gjort, det viss­te jag inte att jag skulle göra«. Det ger också en styrka för den anställde själv, att kunna säga att enligt vad jag förstår är det här inte en uppgift som jag ska göra. Så att man kan säga nej och inte bli överbelastad.

Men det är viktigt att arbetsbeskrivningarna inte är för detaljerade, menar Irene Jensen.

– Då kan den anställde uppfatta det som att man inte har någon möjlighet att påverka sitt arbete själv. Som chef måste man skapa potential för egen styrning och utveckling, det har alla anställda rätt till.

Ett givet tillfälle att be om en arbets­beskrivning är när man börjar en ny tjänst och skriver anställningsavtal. Det tycker Magnus Kron att man ska ta vara på.

– Man ska inte vara rädd att skicka tillbaka anställningsavtalet om man vill lägga till något, eller om något är otydligt, säger han.

Om man saknar arbetsbeskrivning, eller tycker att ens arbetsuppgifter har flutit iväg från det som avtalades från början, bör man ta ett samtal med sin chef, säger Irene Jensen.

– Man kan till exempel ta upp det vid ett medarbetarsamtal, säga till chefen: »Jag skulle vilja att vi gick igenom vad du förväntar dig av mig i den här tjänsten. Tycker du att jag levererar det du förväntar dig?« Det är jättebra frågor att ställa som anställd.

Ämnen: Arbetsmiljö
5 saker som arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagarna känner till
  1. Vilka arbetsuppgifter de ska utföra.
  2. Vilket resultat som ska uppnås med arbetet.
  3. Om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur.
  4. Vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras.
  5. Vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet.

Källa: Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö

Bli den första att tycka till!
LÖNNyhetUnder 2018 tjänade kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av männens genomsnittslön, visar Medlingsinstitutets årsstatistik. Skillnaden förklaras till största delen av att män har mer välbetalda yrken.
SpårtrafikNyhetFrån och med nästa sommar tar SJ över trafiken på ett antal sträckor i Norge från det norska spårtrafikbolaget Vy.
EnergimyndighetenNyhetEnergimyndigheten riggade en utlysning av stöd till energiomställning, där mottagaren av stödet var bestämd på förhand, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen var processen med ansökningar bara en konstruktion för att kringgå regler.
Fördjupning: TjänstemannaansvarFördjupningPolitikerna i riksdagen vill att det ska bli lättare att straffa myndighetsanställda som begår fel i tjänsten. Men facken kämpar emot, och forskare är inte övertygade.
StatsförvaltningNyhetRegeringens styrning av statsförvaltningen präglas av motstående tendenser. Samtidigt som regeringen vill minska detaljstyrningen vill den ha mer sammanhållen styrning, konstaterar Statskontoret i en rapport.
OmlokaliseringNyhetEn statlig utredning föreslår att 80 jobb från fem olika statliga myndigheter omlokaliseras från Stockholm till Härnösand. De myndigheter som föreslås flytta tjänster är Kammarkollegiet, Sida, Skatteverket, Skolverket, Socialstyrelsen.
ARBETSMILJÖNyhetAdministratörer inom forskarutbildning på tio lärosäten kräver i en skrivelse omfattande förbättringar av högskolans nya stora it-system Ladok 3. Systemet skapar stora arbetsmiljöproblem och risker för doktorandernas rättssäkerhet, sägs det i skrivelsen.
ArbetsmarknadNyhetI en internationell jämförelse är den svenska sysselsättningen hög och trendmässigt ökande. Det beror bland annat på att många kvinnor och äldre deltar i arbetskraften, enligt en rapport från IFAU.
StatsförvaltningNyhetRegeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar, uvas, har saknat strategiskt innehåll och nått få av de berörda. Det kommer Statskontoret fram till efter en granskning.
DigitaliseringNyhetArbetsförmedlingen utnämns av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, till årets e-handelsmyndighet. Bolagsverket blev fjolårets matchningsraket sedan myndigheten drastiskt ökat matchningen av fakturor.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter borde informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
HÖGSKOLANNyhetDet är nödvändigt att bygga ut högskolan, säger Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning. Hon vill också att lärosätena ska minska andelen otrygga anställningar.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, inleder en tillsyn för att kontrollera att högskolor och universitet följer diskrimineringslagens krav på att aktivt arbeta mot diskriminering.
ArbetsmiljöNyhetPå flera myndigheter har antalet anmälda fall där anställda utsatts för hot och våld ökat, visar Publikts granskning. Erica Zemgals blev misshandlad av en arbetssökande. ”Jag hade inte en chans att larma innan knytnävsslaget kom”, säger hon.
KriminalvårdenNyhetBristen på platser i flera häkten och en allmän platsbrist i landets fängelser har lett till negativa konsekvenser för de intagna, konstaterar JO efter en serie inspektioner.
SiSNyhetEn anställd vid Statens institutionsstyrelse, SiS, har dömts i hovrätten till fängelse i 3,5 år för flera fall av våldtäkt mot barn, rapporterar Ekot. Brotten har begåtts på ett ungdomshem där mannen jobbade.
ARBETSMILJÖNyhetAntalet godkända arbetsskador ligger i stort sett stilla, enligt en ny rapport från AFA Försäkring. Detta efter närmast en fördubbling sedan 2007.
JONyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Länsstyrelsen i Skåne län, sedan en lantbrukare ännu efter tre år inte fått något besked om en ansökan om jordbruksstöd. Det visar enligt JO en förvånansvärd nonchalans.
SjukförsäkringNyhetKvinnor sjukskrivs i högre grad än män för psykisk ohälsa trots likartad funktionsnedsättning, visar en rapport från Riksrevisionen. "Granskningen visar att sjukförsäkringssystemet inte verkar kunna åstadkomma en likformig bedömning av kvinnor och män", kommenterar riksrevisor Stefan Lundgren rapporten.
Statens servicecenterNyhetStatens servicecenter, SSC, bjuder in fler myndigheter och aktörer att delta i samarbetet vid de lokala servicekontoren. I en debattartikel skriver myndighetens generaldirektör Thomas Pålsson att bibehållen offentlig service kräver nya arbetssätt.
StatsförvaltningNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Pensionsmyndigheten för att myndigheten inte haft koll på sin e-post. I närmare tio års tid skickades e-post till en adress som ingen hade till uppgift att kontrollera.
RIKSARKIVETNyhetEn privatperson som begärde ut allmänna uppgifter från Riksarkivet fakturerades för de 15 minuter som det tog att leta fram uppgifterna. Nu kritiseras myndigheten av Justitieombudsmannen.
ARBETSDOMSTOLENNyhetST stämmer ett privat städbolag i Arbetsdomstolen eftersom en anställd ST-medlem inte fått sjuklön för fyra dagars frånvaro. Arbetsgivaren har kollektivavtal med ett annat fackförbund, men det är ingen anledning till att inte driva målet, menar förbundets jurist Veera Littmarck.