Annons:
Om du upplever att du är felaktigt lönesatt är det viktigt att du vässar dina argument inför diskussionen med din arbetsgivare.Bild:Lotta Sjöberg
Lön
På jobbet
AVFatima Grönblad2 kommentarerTyck till!

Vässade argument viktigt för att höja lönen

Det är lätt att känna sig illa behandlad om kolleger med samma arbetsuppgifter tjänar betydligt mer. Men det är svårt att slå fast vad som är rätt lön. Så om du vill ta upp en diskussion om din lön bör du förbereda dig väl med goda argument.
Bild:Lotta Sjöberg

Känslan av att vara orättvist lönesatt kan ha många orsaker. Du kanske har ansvar för att lära upp nya kolleger som gått in med en betydligt högre lön än du, trots att de är helt färska i arbetslivet. Du kan ha fått nya arbetsuppgifter utan att lönen höjts. Eller så har du kanske i efterhand insett att du fick för låg lön när du anställdes.

Siv Norlin, ordförande för ST inom Försäkringskassan, konstaterar att det kan vara svårt att bevisa någon orättvisa även om känslan är tydlig för den enskilde.

– Individuell lönesättning blir alltid subjektiv – arbetsgivaren har sin uppfattning och arbetstagaren sin, säger hon.

Enligt diskrimineringslagen måste arbets­givaren varje år göra en lönekartläggning, men det är bara om den visar att det förekommer lönediskriminering på grund av kön mellan anställda med lik­värdigt arbete som det finns en skyldighet att rätta till lönerna. Andra slags löne­skillnader omfattas inte av lagstiftningen.

Därför kan fackliga företrädare inte dra någon större nytta av lönekartläggningen för att argumentera för enskilda anställda i förhandlingarna, menar STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar.

– Sedan hjälper lönekartläggningen det lokala facket att få en uppfattning om lönebilden och eventuella snedsitsar som kan stärka deras argumentation i de kollektiva löneförhandlingarna, men inte på individnivå, säger hon.

Att två personer har olika lön fast de gör ett likartat jobb av samma svårighetsgrad är inte i sig bevis på att något är fel. Det finns många aspekter som påverkar lönen, exempelvis arbetsgivarens bedömning av individens samarbets­förmåga, ansvarstagande och vilja att lära sig nytt. Den sortens faktorer är svåra att mäta och jämföra.

Marknadsläget vid olika tidpunkter kan också ha betydelse. Om man anställs i ett läge då det råder brist på personal med rätt kompetens är förhandlingsläget klart bättre än om utbudet är större än efterfrågan.

Även om det är svårt att hitta kassaskåpssäkra argument är Åsa Erba-Stenhammars råd till den som upplever sig som felaktigt lönesatt att ta upp frågan till diskussion.

En väg är att söka stöd hos sina fackliga företrädare på arbetsplatsen. Men det går också att själv lyfta frågan i det lönesamtal eller lönesättande samtal som varje anställd ska ha med sin chef. Samtalen har olika namn och funktion beroende på vilken förhandlingsmodell som tillämpas på arbetsplatsen. Lönesamtal följs alltid av en traditionell facklig förhandling där facket företräder sina medlemmar. I ett lönesättande samtal kan den anställde och chefen göra upp om den nya lönen under samtalet.

– Om du inte är nöjd vid ett lönesättande samtal ska du inte komma överens om den nya lönen med din chef, för då kan facket inte göra något, säger Åsa ­Erba-Stenhammar.

Oavsett vem som tar upp frågan är det viktigt att kunna lägga fram ett så konkret underlag som möjligt. Åsa Erba-Stenhammar ger rådet att ta hjälp av fackets lönestatistik.

– Ett annat tips är att hålla utkik efter annonser om liknande tjänster. Då kan du ringa och fråga vilken lön de erbjuder. Du kan också höra med kolleger som söker andra jobb.

Upplevelsen att lönen är orättvis kan väcka starka känslor. Men i mötet med chefen gäller det att argumentera lugnt och sakligt.

– Du kan till exempel börja med att förklara att det är viktigt för dig att ha rätt lön i förhållande till din prestation och kompetens, och att du har en känsla av att du inte ligger riktigt rätt. Du kan också resonera om hur det påverkar arbetsgruppen om
ni gör samma saker men har stora löneskillnader, säger Åsa Erba-Stenhammar.

Hennes erfarenhet är att det sällan lönar sig att gå ut hårt, exempelvis med hot om att säga upp sig.

– Då blir det lätt låsta positioner.

Ibland kan lönesamtalet mynna ut i att chefen håller med om att lönen behöver justeras upp, men att budgeten för tillfället inte medger det. Då kan det vara bra att komma överens om en stegvis höjning över flera år.

Ett annan strategi kan vara att föreslå andra former av kompensation.

– Det skulle till exempel kunna vara extra semesterdagar, en större flexibilitet i var du utför arbetet eller att få gå en extra utbildning som utvecklar dig, säger Åsa Erba-Stenhammar.

Även Siv Norlin tycker att det är viktigt att såväl facket som den som själv upplever sig vara felaktigt lönesatt tar upp frågan, men hon vill inte skapa överdrivna förväntningar på vilka resultat det kan ge.

På de arbetsplatser där man tillämpar lönesamtal och traditionell facklig förhandling kan styrkepositionerna vara sådana att det går att nå en kompromiss, säger Siv Norlin.

– En förhandling innebär att parterna måste bli överens. Arbetsgivaren kanske vill höja med 200 och facket med 400 och en överenskommelse kan landa på 300.

För den som ska göra upp om lönen med sin chef i ett lönesättande samtal kan det ha stor betydelse hur den egna arbetsmarknaden ser ut. Styrkeförhållandena är ofta ojämna, konstaterar Siv Norlin.

– Livet fungerar sällan så att man kan säga upp sig bara för att man inte får 500 kronor mer i månaden. Arbetsgivaren har däremot lättare att ersätta dig. 

Så kan du agera om du upplever att du är felaktigt lönesatt
  • Var noga med att förhandla om lönen när du nyanställs. Hamnar du för lågt kan den vara svår att få upp i efterhand.
  • Om du tycker att du är felaktigt lönesatt – rusta dig med statistik och fakta för att underbygga dina argument.
  • Argumentera för den lön du vill ha och ta hjälp av facket vid behov. Men var samtidigt medveten om att det inte finns några absoluta sanningar om vad som är rätt lön.
Inlagt av T Gustafsson fre, 01/10/2020 - 14:00
Hur många bra eller hållbara argument du än har så hjälper det dessvärre inte vid lönesättande samtal. Våra chefer har redan i förväg bestämt hur lönebilden ska se ut och de har sina favoriter. Det lönesättande samtalet har ingen egentlig verkan och som anställd kan man inte påverka sin lön eller förändra din lönebild. Den är cementerad.
Inlagt av Anställd fre, 01/10/2020 - 10:19
Rätt lön är alltid marknadsläget. Har redan gått igenom allt som står i artikeln och litet till, och det enda som går att göra om man inte är nöjd med lönen är att byta jobb när det är bra marknadsläge.
Frågan jag ställer mig är var gränsen går mellan marknadsläge och lagstadgade regler om jämställdhet avseende lönesättningen. Marknadsläget, som ju inte ens nämns i några lönesättande riktlinjer eller i någon lagstiftning, väger alltid mycket tyngre än lagstadgade, tydliga regler om jämställdhet och även uttalade riktlinjer från regeringen avseende jämställdheten och lika lön för lika arbete mellan könen. I vissa fall blir detta väldigt påtagligt, när det blir i stort sett omöjligt att komma ikapp. Marknaden gör enligt min mening reglerna om jämställdhet helt tandlösa. Vad kan man göra åt det?
StatsförvaltningNyhetEkonomistyrningsverket, ESV, och Statskontoret bjuder in myndigheter att delta i ett projekt för att effektivisera myndigheternas administration. Målet är att ta fram en modell för att analysera myndigheternas administration.
RättsväsendetNyhetI en lagrådsremiss föreslår regeringen ett förbud att sprida bilder som tagits under rättegångar. Förslaget ska förhindra att olagliga bilder kommer ut och sprids på sociala medier.
TCONyhetAtt göra det lättare att byta bana under ett arbetsliv är en prioriterad fråga för TCO. Personligen har TCOs nya ordförande Therese Svanström inte gjort några stora omställningar under karriären, även om hon hoppat in i och ut ur politiken några gånger, berättar hon i en intervju i Publikt.
Kort om: tjänstledighetFördjupningVill du utbilda dig till florist eller uppdatera dina kunskaper i engelska? Behöver du vårda en närstående eller har du ett fackligt förtroendeuppdrag? Här är fakta om vilka regler som gäller för tjänstledighet.
A-KASSANNyhetUtbetalningarna från STs a-kassa ökade med 17,5 procent förra året jämfört med 2018. Det är den femte största ökningen bland alla a-kassor, visar siffror från Sveriges a-kassor.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetArbetsmiljöverket förvarnar Arbetsförmedlingen i region syd om att krav på arbetsmiljöåtgärder är på väg, bland annat vad gäller tydlighet om hur medarbetarna ska prioritera bland arbetsuppgifterna. Kraven kommer efter en inspektion till följd av en anmälan från skyddsorganisationen i regionen.
PolisenNyhetEfter Säpochefen Klas Fribergs kritik mot hur regeringen hanterar frågan om lagring av information hos digitala meddelandetjänster säger digitaliseringsminister Anders Ygeman att han är beredd till ytterligare åtgärder.
DiskrimineringNyhetDet var inte diskriminering när Tolkcentralen i Region Stockholm nekade en döv man jobb som receptionist. Det slår Arbetsdomstolen fast sedan Unionen stämt arbetsgivaren, skriver tidningen Kollega.
KRIMINALVÅRDENNyhetEn intagen på häktet i Göteborg har anmält till Justitieombudsmannen att personal ska ha ritat smileys bakom galler och karikatyrer av mörkhyade på ägg som serverades till de intagna. Arbetsgivaren bekräftar för Publikt att en internutredning pågår.
PolisenNyhetI en debattartikel kritiserar Säkerhetspolisens chef Klas Friberg regeringen för att förhindra att polisen får tillgång till viktig krypterad information på webben. Informationen är viktig för brottsbekämpningen, skriver han.
ArbetsmarknadNyhetArbetsgivarna i staten redovisar ökade svårigheter att rekrytera högutbildad arbetskraft, enligt Arbetsgivarverkets konjunkturbarometer. Samtidigt har det blivit lättare att anställa chefer och att behålla personal.
LönerNyhetDe svenska kollektivavtalens lägsta löner påverkar hela arbetsmarknaden – även på arbetsplatser som inte har gällande kollektivavtal. Det visar en rapport från Medlingsinstitutet till regeringen.
STATSBUDGETENNyhetRegeringen och dess samarbetspartier Centern och Liberalerna kommer att skjuta till extra pengar i vårändringsbudgeten till flera myndigheter, däribland Statens institutionsstyrelse. Det lämnade man besked om vid en presskonferens i dag.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket upptäckte 481 fall av misstänkt människohandel under 2019. Det är en ökning med närmare hundra fall jämfört med 2018. Den vanligaste formen är människohandel för sexuella ändamål.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen riktar allvarlig kritik mot häktet i Göteborg, sedan en intagen man med funktionsnedsättning inte fått sina särskilda behov tillgodosedda under tiden i häktet.
MutorNyhetUnder 2019 dömdes 30 personer för mutbrott. Det framgår av en rapport från Institutet mot mutor. Korruptionsrisken är enligt institutet störst i mötet mellan privat och offentlig sektor.
KulturNyhetTotalt gjordes 19,8 miljoner museibesök under 2019, enligt organisationen Sveriges museer. Det innebär en ökning med åtta procent jämfört med föregående år.
KRIMINALVÅRDENNyhetST inom Kriminalvården har sagt upp både kollektivavtalet för nationella transportenheten och samverkansavtalet med arbetsgivaren. I nuläget vill arbetsgivaren inte förhandla om ett nytt samverkansavtal, säger myndighetens förhandlingschef Ola Nilsson till Publikt.
SJÖFARTSVERKETNyhetSjöfartsverkets personalansvarsnämnd väljer att inte dela ut någon varning till en chef som var berusad och inte ingrep med kraft då en anställd sexuellt trakasserade en kollega. Den man som utsatte sin kvinnliga kollega för trakasserier har tidigare tilldelats en varning av nämnden.