Annons:
Naturen spelar en stor roll i Elisabeth Rynells författarskap: ”Naturen berättar något om hur livet arbetar, och när jag skriver hämtar jag kunskap från det”, säger hon.Bild:Cato Lein
böcker
Kultur
AVLisa Boda0 kommentarerTyck till!

Vill skriva om smärtan i det som går förlorat

I Elisabeth Rynells nya roman Moll skildras ett Sverige där olönsamma invånare utlokaliseras från huvudstaden. Men Moll flyr och börjar vandra, rätt ut i skogen. Publikt reste till Hälsingland för ett samtal om onödiga människor och avgörande platser.

Där är det alltså, fönstret. Det i bagarstugan som blivit skrivarlya och som vetter rakt ut mot skogen. Platsen finns beskriven i Elisabeth Rynells förra bok Skrivandets sinne, en självbiografisk essä­samling som skrivarkurs­ledare gärna tipsar varandra om.

I den delar författaren med sig av sina insikter under ett liv som skrivande människa med allt vad det innebär av »kärleksarbete« och vånda i ”icke-skrivandets gråa moln”.

Elisabeth Rynell säger att hon är ganska platsbunden, förr höll hon en skrivar­kurs som hette ”Platsens ande”. Sökandet efter en trygg plätt, efter ett slags hemkomst såväl geografiskt som i det inre, är också ett starkt tema i den aktuella romanen Moll.

– Jag tror att alla människor behöver en plats att förhålla sig till. Eller en sorts landskap. För det formar ens tänkande, säger hon.

Efter en uppväxt i Stockholms förorter var det egentligen längre norrut som hon hittade sin plats på jorden. Elisabeth Rynell har också prisats för sin förmåga att skildra Norrlands inland, som i det publika genombrottet Hohaj.

– Jag har varit väldigt bunden till övre Norrland och andan där. Jag blev liksom präglad på det, det var först Norrbotten och sedan Västerbotten, utanför Lycksele. Där fick vi barn och bodde i ett litet Per Albin-torp.

Mitt i boandet dog plötsligt Elisabeth Rynells make, 32 år gammal. Av praktiska skäl blev hon tvungen att flytta söderut, och nu har 29 år passerat sedan hon kom hit till den lilla Hälsinge­gården utanför Delsbo med sin sorg och två små barn.

Men först på senare år har den omgivande naturen smugit sig in i skrivandet.

– Det tar tid för en plats… innan man liksom går med på den. Jag tänkte på det när jag skrev Moll. Jag hade kunnat förlägga den till övre Norrland, men jag märkte när jag skickade ut Moll i landskapet… det kom ingen myr. Det var bara de här ungskogarna som fanns där.

Berättarjaget Moll är en hårt prövad kvinna. Hon har förlorat kontakten med sin vuxna dotter och när läsaren möter henne ska hon utlokaliseras från huvudstaden.

För Moll är en av de ”onödiga”: en vagt beskriven men tydligt auktoritär regim har bestämt att alla som inte kan köpa sina hyresrätter ska lämna plats för nyttigare medborgare. Vilka de är?

– De med pengar, svarar Elisabeth Rynell sekundsnabbt.

I motsatt grupp finns kulturarbetare som Moll, men också nyanlända, missbrukare eller adhd-problematiker, eller helt enkelt de som inte skött sin ekonomi. En livskris, påpekar Elisabeth Rynell, kan räcka för att inkassobreven ska hopa sig.

Är det du beskriver en dystopi eller Sverige 2017?

– I baksidestexten valde jag att det skulle stå att det kan vara nutida eller framtida. Det finns ju så starka tendenser nu som skulle kunna resultera i någon­ting liknande.

Hennes blick vandrar ut genom fönstret.

– Här nära kusten har de inte slutat underhålla vägarna än. Men det smyger ju på, om man åker till Ljusdal eller uppe i övre Norrland. Jag har sett de döda byarna sedan åttiotalet.

Moll lyckas smita från transport­bussen och går rakt ut i skogen. Där möter hon dessa döda byar, igen­bommade boplatser där slyn oförtrutet växer in i husen. Ändå är det som om vandringen väcker henne. Landskapet öppnar famnen för Moll, liksom några av de enslingar som gömmer sig i det.

Det finns en stark motsättning mellan stad och natur i din bok – staden utgör hotet, naturen är fristad…

– Den goda bilden av staden är ju som ett torg, en mötesplats. Men det blir förstört med den regim som finns i boken. Här på landet finns det männi­skor, egendomliga typer, som tar sig fram på något vis. Det går inte längre i städerna, det kostar för mycket.

Det märks att du njutit av att skriva fram landskapet, det där »kärleks­arbetet« som du talar om i ”Skrivandets sinne”. Vad betyder naturen för ditt skrivande?

– Väldigt mycket. För naturen är en del av en annan ordning än människans ordning. Det samhällssystem som vi har i dag tänker hela tiden i tid och pengar. Så fungerar inte naturen. Den är jättenoga ned i minsta detalj, minsta rimfroststjärna är utsökt. Naturen berättar något om hur livet arbetar, och när jag skriver hämtar jag kunskap från det.

Elisabeth Rynell, som började som poet, vill släppa kontrollen när hon skriver och låta berättelsen styra.

– Det enda jag visste var att jag ville skriva om smärtan i allt det som går förlorat av kunskap och historia och minne i vår samtid. Och den smärta som jag själv upplever i det.

Ämnen: Böcker
Elisabeth Rynell
  • Bor i Delsbo i Hälsingland under sommarhalvåret och i Årsta i södra Stockholm resten av året.
  • Debuterade 1975 med diktsamlingen Lyrsvit m.m. gnöl och slog igenom med romanen Hohaj 1997. Hohaj nominerades till Augustpriset, vann Sveriges Radios romanpris samt tidningen Vi:s litteraturpris. Bland Elisabeth Rynell övriga böcker märks En berättelse om Loka, Till Mervas, Hitta hem och diktsamlingen Nattliga samtal.
  • Fick 2017 Samfundets De Nios vinterpris. 2013 mottog hon Sara Lidman-priset. I essäsamlingen Skrivandets sinne skriver Elisabeth Rynell om sin litterära förebild och kära vän Sara Lidman.
Bli den första att tycka till!
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverkets internrevision slår larm om att myndigheten inte klarar hanteringen av medborgarskapsärenden. Högen med oavgjorda ärenden har vuxit med 70 procent det senaste året. ”Medarbetarna är stressade och frustrerade ”, säger skyddsombudet Markus Walker.
NyhetDen nedåtgående trenden för högskoleutbildningar har brutits. Till höstterminen i år sökte nästan 400 000 personer, knappt två procent fler än förra året, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR.
KollektivtrafikNyhetRegeringen vill ha ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått uppdraget att ta fram underlag för hur ett sådant system kan utformas för att förenkla för resenärerna.
På jobbet: rättshaveristerPå jobbetMyndigheter ska ge service. Men när någon hör av sig gång på gång med ständigt nya frågor och krav är det lätt att bli frustrerad. Experternas råd är att hålla dig sval och göra det du måste. Men inte mer.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket ska få mer ansvar för underhållet av landets järnvägsspår. En utredare ska undersöka vilka delar av spårunderhållet som är lämpligt att flytta över från entreprenören Infranord till Trafikverket.
HögskolanNyhetEffektiviteten på högskolor och universitet har ett samband med hög personalomsättning. Flera lärosäten skulle kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning utan ökade resurser, visar en granskning från Riksrevisionen. Högst förbättringspotential har exempelvis Linnéuniversitetet och Karlstads universitet.
StatsförvaltningNyhetDet finns allvarliga brister i svenska myndigheters förmåga motverka att penningtvätt och finansiering av terrorism. Enligt en rapport från Polisen saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd.
rättsväsendetNyhetFör några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu gör ett försök att vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det leder till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".
SkatteverketNyhetNy lagstiftning ger utredare på Skatteverket möjlighet att punktbevaka personer som misstänks för brott. Sedan 1 juli kan Skatteverket självt utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter, skriver Dagens Nyheter.
DigitaliseringNyhetFöråldrade it-system leder till stora underhållskostnader och gör det svårt att utveckla nya digitala tjänster. Det är verkligheten för flera statliga myndigheter, uppger Ekot.
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.
STNyhetPå måndag startar STs värvningsturné i Kiruna. Fem personer har anställts för att åka landet runt med husbil fram till 4 december. STs totala budget för värvning i år är 15 miljoner kronor och förbundet hoppas värva runt 7 500 nya medlemmar, enligt projektledaren Karin Ahlgren.
HÄLSANyhetArbetslösa skattar sin hälsorelaterade livskvalitet sämre än de som har ett jobb. Särskilt markant är skillnaden vad gäller ångest och depression, visar en studie vid Umeå universitet, som tidningen Arbetsliv uppmärksammar.
InternationelltNyhetDanmark överväger förstärkt gränskontroll vid gränsen mot Sverige, efter två sprängattentat mot Skattestyrelsen och utanför en närpolisstation senaste veckan. Två män, hemmahörande i Sverige, misstänks för attentatet mot Skattestyrelsen.
informationssäkerhetNyhetPrimula, det system som ett fyrtiotal myndigheter använder för löneutbetalningar, misstänks ha drabbats av ett dataintrång. Statens servicecenter har nu skickat en varning till samtliga dessa myndigheter. En myndighetsanställd har polisanmälts för det misstänkta intrånget.
ArbetsmiljöNyhetTrakasserier och hot bör anses särskilt allvarliga om de drabbar statligt anställda. Staten som arbetsgivare behöver också få större möjlighet att skydda och hjälpa anställda som hotas eller trakasseras, anser Arbetsgivarverket i en skrivelse till regeringen.
LEDARSKAPNyhetKvinnliga chefer bedöms prestera bättre än manliga på 17 av 19 kompetensområden som är viktiga för ledarskap, enligt en amerikansk studie som presenteras i Harvard Business Review.
KRIMINALVÅRDENNyhetVar femte dansk kriminalvårdare som utsatts för hot och våld på jobbet utvecklar symtom på posttraumatiskt stressyndrom, enligt en dansk studie. Svensk kriminalvård skulle behöva mer kunskap om problemet, anser ST-företrädaren Joachim Danielsson.
DigitaliseringNyhetI en promemoria föreslår justitiedepartementet en ökad digitalisering av domstolarnas mål- och ärendehantering. Syftet är att effektivisera verksamheten och förbättra servicen till medborgarna.
ArbetsmiljöNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, och Arbetsmiljöverket genomför särskilda informationsinsatser för att öka arbetsgivares kunskaper om hur man motverkar trakasserier och sexuella trakasserier.
HögskolanNyhetMöjligheten att bli antagen till högskolan baserat på reell kompetens har inte lett till att många studenter utan formell behörighet har antagits, konstaterar Dagens Nyheter i en serie artiklar. Nu vill högskoleministern införa ett nationellt behörighetsprov.