Bild: Centerpartiet

Arbetet med att utveckla Arbetsförmedlingen behöver fortsätta

DEBATT: ARBETSFÖRMEDLINGEN2022-08-24
Resultaten hittills är mycket lovande, men nu behöver politiken se till att vi kommer i mål med reformeringen av Arbetsförmedlingen, skriver Alireza Akhondi, riksdagsledamot för Centerpartiet. Arbetet för att ännu fler arbetssökande ska få möjlighet att ta del av aktiva insatser som leder till jobb måste fortsätta, menar han.

134 dagar utan en regering. Så inleddes denna turbulenta mandatperiod som haft fler intriger och komplotter än åtta säsonger av Game of Thrones. Men Centerpartiet lyckades efter noggranna överväganden hitta en väg ut ur den politiska låsningen tack vare det som har kommit att kallas januariavtalet. Centrala delar av de reformer som gjorts av arbetsmarknadspolitiken i allmänhet och Arbetsförmedlingen i synnerhet bär Centerpartiets signatur.

Särskilt stolta är vi över de historiska förändringarna av lagen om anställningsskydd, las, och det nya omställningspaketet – den största förändringen på svensk arbetsmarknad sedan Saltsjöbadsavtalet ingicks 1938.

Men vi lyckades också med det omöjliga – att adressera frågan om det livslånga lärandet och att genom ett världsunikt omställningssystem göra det möjligt för den enskilde att alltid vara relevant och attraktiv på arbetsmarknaden, oavsett vad digitaliseringen, automatiseringen eller konjunkturen för med sig.

Tillsammans skapar dessa delar en rörlighet på den svenska arbetsmarknaden över tid och minskar trösklarna för att träda in på arbetsmarknaden för i synnerhet två grupper: unga och utrikesfödda.

Centerpartiets ingång är och har varit att framtidssäkra individen på arbetsmarknaden samtidigt som vi ser arbetsgivarnas behov av att få in ny kompetens. Jobbtrygghet är alltid att föredra framför anställningstrygghet.

Om man vill åstadkomma förändring och åtgärda samhällsproblem är det sällan bra att försöka lösa dem på samma sätt som man alltid gjort. Det som fungerande väl under nittiotalet behöver inte alls vara rätt i dagens samhällskontext.

En myndighet som genom åren fått nya direktiv och uppdrag men inte följt med i förändringen är Arbetsförmedlingen. Inte för att viljan eller insikten har saknats, utan snarare för att uppdragsgivaren valt att köra på med ”business as usual”.

Problemet har varit att det sällan funnits intresse av att gå till botten med hur olika pusselbitar påverkar varandra. Kunskapen om de grundläggande mekanismerna som styr arbetsmarknaden och samspelet med andra politikområden har lyst med sin frånvaro.

Vi kan vara ense om att experimentet med etableringslotsarna gav en bitter eftersmak. Men problemet var inte idén i sig, utan dess utformning och framför allt styrning.

Resultatet av den förnyelseresa i digitaliseringens tecken som myndigheten självt initierade verkar inte heller riktigt ha blivit vad man tänkt sig, även om intentionerna var goda.

Men ur denna typ av förändringar finns det goda lärdomar att dra. Vi vet nu att lokal närvaro kan vara avgörande för dem som står långt från arbetsmarknaden, Vi vet också att den stora gruppen långtidsarbetslösa brottas med ett stort digitalt utanförskap.

För Centerpartiet har den lokala närvaron alltid varit viktig. Vi har gång på gång påtalat att reformeringen står och faller med Arbetsförmedlingens närvaro i samtliga 290 kommuner. Vi har också krävt att kommunernas roll i den statliga arbetsmarknadspolitiken måste tydliggöras och finansieras fullt ut.

I 285 av landets 290 kommuner är kommunerna den största arbetsgivaren. Låt oss ta vara på den enorma kraft som finns runt om i vårt avlånga land. Men det måste göras på ett sätt som har individen i fokus. Alla aktörer i arbetsmarknadspolitiken är inte lämpade att utföra arbetsmarknadspolitiska insatser i alla tjänster. Rätt aktör ska bidra med sin kompetens i rätt tjänst.

Det är denna typ av lärdomar som reformeringen av Arbetsförmedlingen bygger på. Förslagens utformning har inte bara tagit tillvara de erfarenheter vi har från vår svenska myndighet, utan bygger också på lärdomar från många internationella satsningar.

Resultaten hittills är mycket lovande. Att aktörerna får ersättning utifrån resultat ger ökat fokus på att få människor i arbete. Men som med all testverksamhet får man inte luta sig tillbaka och vara nöjd. För att vår arbetsmarknadspolitik fortsatt ska utvecklas i rätt riktning måste arbetet fortsätta för att ännu fler arbetssökande ska få möjlighet att ta del av aktiva insatser som leder till jobb.

Att man som arbetssökande i dag måste vänta minst ett år innan man får ta del av insatser är kontraproduktivt. Om den arbetsmarknadspolitiska bedömningen redan vid inskrivning visar att det finns risk för långtidsarbetslöshet blir den långa väntetiden lätt en självuppfyllande profetia. Ett år råkar också vara den tid som definierar långtidsarbetslöshet. I praktiken innebär det att nästan bara långtidsarbetslösa får ta del av de insatser som ges.

Inget system är heller bättre än sin infrastruktur. När vi tar del av internationella exempel ser vi att ett gemensamt it-system för flera olika intressenter kan ge mycket goda effekter. Ett gemensamt system minskar både transaktionskostnaderna och handläggningstiden markant, och ökar effektiviteten i arbetsmarknadspolitiken.

Nu behöver både politiken och myndigheten med alla dess fantastiska medarbetare fullfölja den mödosamma process som har inletts och se till att vi kommer i mål med reformeringen. Inte primärt för vår skull, utan för dem som behöver samhällets stöd.

För mig och för Centerpartiet är detta varken en ideologisk fråga eller en prestigefråga – det handlar om en genuin vilja att göra gott för vårt samhälle.
 

Alireza Akhondi
Riksdagsledamot för Centerpartiet och ledamot av arbetsmarknadsutskottet

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.