Bättre dialog kan utveckla statsförvaltningen
Tillitsdelegationen efterlyste i sitt betänkande en utvecklad och förbättrad dialog mellan regeringen och myndigheterna. Det är ett bra förslag som skulle leda till en ännu mer kvalitativ och effektiv statsförvaltning, skriver Björn Brorström, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och tidigare rektor för lärosätet.
Hur regeringen styr de statliga myndigheterna är av stor betydelse för deras förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag på bästa sätt. Tillitsdelegationen efterlyste i det betänkande som lämnades i oktober en utvecklad och förbättrad dialog mellan regeringen och myndigheterna. Utifrån mina erfarenheter av dialog med utbildningsdepartementet i min tidigare roll som prorektor och rektor vid en högskola delar jag delegationens uppfattning.
I dag sker den regelbundna dialogen mellan Regeringskansliet och myndigheterna i den statliga budgetprocessen. I slutet av februari varje år skickar alla myndigheter sina budgetunderlag till regeringen. Dokumenten ligger till grund för regeringens arbete med budgeten under den kommande perioden. Det finns inga formella formkrav på hur budgetunderlaget ska utformas, men de flesta myndigheter förefaller göra på ungefär samma sätt. Det domineras av en redogörelse för befintlig verksamhet och dess förutsättningar och inriktning – egentligen rätt onödig eftersom årsredovisningen för det gångna året skickas till regeringen samtidigt med budgetunderlaget.
Sedan följer en beskrivning av, och argumentation för, några särskilda prioriteringar som myndigheten gärna ser att regeringen stödjer och finansierar. Mycket tid och möda ägnas med rätta åt att upprätta budgetunderlaget och inte minst till att argumentera för de särskilda satsningarna.
I april–maj genomförs myndighetsdialoger där budgetunderlaget är en av utgångspunkterna. Varje år utspelar sig samma historia – i alla fall var det så för oss på Högskolan i Borås under de år jag var prorektor och rektor, tills jag lämnade ledningen i slutet av 2018. Förhoppningsfulla åkte vi – det vill säga rektor, prorektor, förvaltningschef, ekonomicontroller och vid de senaste tillfällena även styrelseordförande – till Stockholm för myndighetsdialog. Vi vässade argumenten in i det sista, vilket var när vi satt i receptionen på utbildningsdepartementet och väntade på att bli insläppta till dialogmötet.
Mötet leds av statssekreteraren eller departementsrådet och den avsatta tiden är en och en halv timme. Under huvuddelen av tiden besvarade vi ett antal frågor, till exempel varför vi inte lyckats fylla platserna på lärarutbildningen och hur vi arbetar med breddad rekrytering och internationalisering. När vi kom till våra egna frågor om ökade resurser till profilområden och ambitionen att bli det tredje universitetet i Västsverige insåg vi snabbt att vi inte heller denna gång skulle få bekräftelser och positiva gensvar. Därefter tackade vi för ett trevligt möte och tog oss lätt stukade tillbaka till tåget.
Proceduren upprepades dessvärre varje år. Det är givetvis i någon mening begripligt att företrädare för departementet agerar som de gör. Det går inte att lova saker vitt och brett och till höger och vänster. Men det skapar en knepig relation mellan uppdragsgivaren och uppdragstagaren när det inte går att föra en mer ingående diskussion kring viktiga frågor för lärosätet. Det kan ju också vara som så att regeringen faktiskt missar något angeläget genom strategin att inte ta sig tid att lyssna och inte avsätta tillräckligt med tid för äkta dialog.
Myndighetsdialogen är det tillfälle som finns för ett lärosäte att tala med regeringen på tu man hand, såvida inte företrädare för regeringen besöker lärosätet – vilket händer – eller lärosätet utverkar tid för en särskild uppvaktning. Högskolan i Borås försökte några gånger under mina år på högskolan, men misslyckades varje gång. Ett möte för att diskutera lärarutbildning i samverkan med Högskolan i Skövde och en önskan om fler platser till lärarutbildningen var inte tillräckligt angeläget för att kunna prioriteras, utan fick bli en punkt av många på det årets myndighetsdialog.
Universitet och högskolor har i uppdrag att genomföra utbildning och forskning i enlighet med lagstiftning, förordning och regleringsbrev. Vi genomför regeringens politik, arbetar i enlighet med den statliga värdegrunden och verkar för att statsförvaltningen ska vara effektiv och attraktiv. Och vi finner oss i de villkor och omständigheter som gäller. Men jag skulle vilja ha ett departement som har större möjligheter att föra en dialog med lärosätena och är starkare i förhållande till finansdepartementet, så att vi mer ingående kunde resonera om frågor som är angelägna för sektorn och lärosätet.
För högskolorna och universiteten är en bättre dialog med utbildningsdepartementet också nödvändig för att styr- och resursutredningens förslag att regeringen ska teckna överenskommelser med varje enskilt lärosäte ska kunna ge positiva effekter. Om det verkligen är lärosätets profilering, mål och strategier som är utgångspunkt för dialogen och överenskommelsen – och om det tillförs resurser – kan den stärka lärosätet.
Säkert gäller generellt att en utvecklad myndighetsdialog på myndigheternas villkor skulle bidra till en ännu mer kvalitativ och effektiv statsförvaltning.
Björn Brorström
Professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och tidigare rektor för lärosätet
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
