Det nya arbetslivet kräver nya strategier

DEBATT: DISTANSARBETE2022-03-10
Det nya arbetslivet ställer nya krav på det fackliga arbetet, skriver Mats Wingborg och Elvira Liljeröd. De framhåller också vikten av att skillnaden i villkor mellan dem som kan arbeta på distans och de som saknar den möjligheten inte blir allt större.

Pandemin har förändrat arbetslivet i grunden. När den nu klingar av kommer många av dem som jobbat hemifrån att återgå till sina tidigare arbetsplatser. Men de medlemsenkäter som flera fackförbund – däribland ST – har genomfört tyder på att distansarbetet kommer att förbli kvar på en betydligt högre nivå än innan pandemin. I alla fall om de anställda får välja. Omkring två tredjedelar av dem som jobbat hemifrån vill fortsätta att göra det åtminstone några dagar i veckan. 

När anställda svarar på vad som har varit positivt med att jobba hemifrån under pandemin är det två svar som dominerar. För det första att ett visst mått av distansarbete gör det enklare att få ihop livspusslet, det vill säga att förena arbete, fritid och familj. För det andra att många tycker att de jobbar mer effektivt om de kan utföra åtminstone vissa moment hemifrån.

Det finns också nackdelar med att jobba på distans. Arbetsmiljön i hemmet kan vara bristfällig, det kan skapa social isolering och leda till att gränsen mellan arbete och fritid blir oklar. Dessa nackdelar blir dock mindre tunga om distansarbetet endast sker några dagar i veckan.

För de allra flesta upplevs möjligheten att få fortsätta att arbeta på distans som en stor fördel, även om det också finns mindre grupper av anställda som vill vara på en arbetsplats under hela sin arbetstid.

Samtidigt finns många arbeten som i princip aldrig kan skötas på distans. Hit hör de flesta LO-yrken, men också många ST-jobb – exempelvis inom Statens institutionsstyrelse, Kriminalvården, Postnord och Swedavia.

Vi är med andra ord på väg att få ett arbetsliv där stora grupper får fördelen att jobba hemifrån under några dagar i veckan samtidigt som andra inte har den möjligheten. Det kommer att leda till en vidgad social och statusmässig klyfta mellan olika yrken. 

I debatten om distansarbetet är ett återkommande och rimligt krav att arbetsgivaren måste ta ett större ansvar för arbetsmiljön även för dem som arbetar hemifrån. Det bör bland annat ske genom att arbetsgivaren betalar kontorsutrustning. Men det skulle även gå att argumentera för att de som har yrken där det aldrig går att arbeta hemifrån bör kompenseras ekonomiskt. En sådan kompensation är dock inte någon lyckad idé. Det skulle göra det dyrare för arbetsgivare att ha personer på arbetsplatsen och skulle driva på en utveckling där kontor stängs. Det skulle i sin tur vara negativt för dem som vill arbeta på en fysisk arbetsplats och riskera att leda till att många mot sin vilja fick arbeta hemifrån på heltid.

Den växande inbyggda orättvisan – att vissa arbeten går att utföra hemifrån och andra inte – måste i stället bemötas med en annan strategi: att hålla ihop hela gruppen av anställda och bevaka att inte även andra villkor, som lönenivåer och arbetstider, vidgas mellan distansarbetarna och de som har ett jobb som kräver fysisk närvaro på arbetsplatsen. Ett annat centralt krav är att ta bort karensavdraget i sjukförsäkringen. För den som kan jobba hemifrån är det ofta möjligt att fortsätta att arbeta exempelvis vid en förkylning. För den som måste arbeta nära andra människor är det ofta omöjligt.

Det ökade distansarbetet och omvandlingen av arbetslivet ställer också nya krav på de fackliga organisationerna. Särskilt avgörande är att utveckla nya former för facklig organisering när allt fler arbetar på distans. Att använda digitala kanaler för rekrytering, information och facklig utbildning kommer att bli viktigare. Kärnfrågan är hur engagemanget ska kunna bibehållas när medlemmar och förtroendevalda har en större andel digitala aktiviteter. Inte minst kommer detta att kräva att de fysiska mötena håller hög kvalitet. Det kommer också att behövas särskilda insatser för att nå dem som ofta arbetar på distans, exempelvis genom uppsökande aktiviteter under de dagar då de befinner sig på arbetsplatsen.

Samtidigt är det viktigt att erkänna att ökningen av distansarbetet kommer att göra det nödvändigt för de fackliga organisationerna att ge sig ut i okänd terräng. Exakt hur de ska anpassa sig till de nya villkoren är osäkert. Därför är det viktigt att utvärdera hur facken lyckas navigera i det nya landskapet och i vilken mån de lyckas organisera och aktivera även de anställda som arbetar på distans.
 

Mats Wingborg
Elvira Liljeröd

Författare till Arena Idés rapport ”Distansarbete efter corona – Tolv förslag för ett bättre arbetsliv”

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.