Inkludering är kärnan i fackets budskap

DEBATT: LIKABEHANDLING2011-06-14
Kärnan i fackets budskap måste vara inkludering i arbetslivet. Vi vill ha ett arbetsliv som ser till alla och som stödjer medlemmen i att utveckla goda arbetsvillkor.

Inkluderar vi samtliga medlemmar i våra fackliga lösningar blir värdet i våra kollektiv­avtal som högst. Alla andra lösningar genererar ett sämre resultat och försvagar den fackliga styrkan därför att summan av värdet av kollektivavtalen blir lägre, när inte alla omfattas av de nya arbets­villkoren.

Inkluderingsformeln är modern, effektiv och rationell. Begreppet inkludering stämmer också helt överens med fackets värdegrund om alla medlemmars lika värde och lika rätt, därför att det även innebär att vi agerar utifrån medlemmarnas förväntan om likabehandling.

Att uppfylla kravet om lika­behandling är livsviktigt och något av en överlevnadsfråga för facket. Intoleransen i samhället brer ut sig mer och mer. I dag handlar det om arbetslösa och sjuka som marginaliseras. I riksdagen arbetar flera politiska partier för att begränsa och försvaga kvinnors ställning. Ett politiskt parti vill göra skillnad på nationalitet och medborgarskap.

Det är nu facket har en möjlighet att visa framfötterna! Det vi måste våga se är att samma maktstrukturer som förtrycker arbetslösa, sjuka, kvinnor och utrikesfödda även kommer att begränsa friheten för alla som inte passar in i mallen, alla som varken vill eller kan arbeta hur mycket som helst, när som helst och för vilken lön som helst. Riktiga arbetsvillkor skapar individuell frihet. Denna individuella frihet ska facket främja!

Arbetsgivarsidan förstärker exkluderingen genom att erbjuda till synes förmånliga enskilda överenskommelser om arbetsvillkor. Men egentligen handlar sådana bud om en krass verklighet där den statliga sektorn utarmas och där resurserna inte räcker till för goda arbetsvillkor för alla anställda.

Myndigheter och verk har konkurrensutsatts och gjorts om till bolag. Statliga bolag har sålts och statliga myndigheter har lagts ner, slagits ihop och bantats. Men framför allt har resurserna till sektorn strypts. Ytterst är riksdagen ansvarig för denna utveckling, som innebär att den statliga sektorn förväntas öka med endast 2 procent när regeringen prognostiserar att Sveriges BNP kommer att öka med 20 procent åren 2010–2015.

Arbetsgivarsidan verkställer bara en inriktning. Det är denna inriktning facket har att hantera.

Resurserna räcker inte till för goda arbetsvillkor för alla anställda och då väljer arbets­givarsidan att reservera professions- och löneutvecklingen för några få. Detta måste facket reagera på. Det gör vi endast genom att kräva lika villkor för alla medlemmar! Facket inkluderar alla.

Alejandra Pizarro Carrasco

EvaLena Moser

Kjell Nilsson

Jan-Erik Gustafsson

ledamöter och ersättare i avdelningsstyrelsen för ST inom
universitets- och högskoleområdet

 

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.