Marknadsreformer innebär stora utmaningar

DEBATT: ARBETSFÖRMEDLINGEN2019-12-10
Det innebär stora utmaningar att genomföra en privatisering av stora delar av Arbetsförmedlingens verksamhet på det sätt som regeringen och dess samarbetspartier planerar, skriver fyra forskare som studerat etableringsreformen och försöket med privata etableringslotsar. De pekar på svårigheter att utforma fungerande modeller för ersättning och uppföljning, svårigheter för de inblandande aktörerna att samordna sig, samt gränsdragnings- och ansvarsproblem.

Samverkans- och samordningsproblem är en återkommande och ofta underskattad konsekvens av marknadsreformer inom offentlig sektor. Detta mönster är välkänt inom den internationella förvaltningsforskningen och är viktigt för regeringen att beakta när den planerar att genomföra en omfattande omorganisation av Arbetsförmedlingen. En lyckad samverkan mellan olika aktörer är inte minst viktig för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Det är mot den bakgrunden vi vill lyfta fram några lärdomar från vår forskning om den så kallade etableringsreformen inom nyanländas integration och det tidigare försöket med privata etableringslotsar.

Ett av inslagen i den föreslagna reformen av Arbetsförmedlingen är att betydande delar av myndighetens verksamhet ska privatiseras. Precis som i fallet med etableringslotsarna är planen att göra detta genom konstruerade marknader, så kallade kvasi-marknader, vilket skapar flera utmaningar för samordning och samverkan.

För det första visade våra studier av privata etableringslotsar på gränsdragnings- och ansvarsproblem. I etableringsreformen var det tydligt utpekat att samverkan skulle ske, men hur former för detta kunde nås var inte alls givet. Den brist på samordning som existerade bland de offentliga aktörerna gav också andra negativa konsekvenser och försvårade företagens möjligheter att genomföra sitt jobb. Det framkommer exempelvis att de aktiviteter för nyanlända som inplanerades av Arbetsförmedlingen och kommunen alltid övertrumfade lotsföretagens motsvarigheter och i vissa fall gjorde det omöjligt för dem att bedriva en rimlig verksamhet.

För det andra skapade etableringsreformen en ökad komplexitet och fragmentisering när fler inblandade aktörer måste samordna sig med varandra. Relationerna med de privata utförarna var ibland föränderliga när företag kom och gick på marknaden, och komplicerades av att Arbetsförmedlingen förväntades vara konkurrensneutral i sin beställarroll.

Avslutningsvis visar våra studier att den här typen av marknadslösningar också är förknippade med svårigheter att utforma fungerande ersättningsmodeller och uppföljning, inte minst för tjänster som riktar sig till personer som står längre från arbetsmarknaden. Den prestationsbaserade styrningen är inriktad på att belöna enskilda utförare på kvasi-marknader. Att förlita sig på en sådan styrning skapar ett dilemma när framgång är beroende av gemensamma insatser, exempelvis mellan Arbetsförmedlingen och dess privata utförare och kommunens utbildning eller socialtjänst. I fallet med etableringslotsarna var det dessutom svårt för Arbetsförmedlingen att kunna kontrollera och ha insyn i utförarnas faktiska insatser.

Flera av avarterna av lotssystemet är vid det här laget kända, såsom hur vissa företag utnyttjade systemet och rekryterade klienter genom oseriösa metoder och tog emot långt fler än vad man hade kapacitet för. Samordningsproblemen visar dock på en mer grundläggande problematik med valet av en marknadsbaserad styrmodell.

Forskningen på området visar alltså på en rad utmaningar med dylika reformer. Det senaste beskedet från regeringen är att det krävs mer tid krävs för att förbereda den planerade reformen. Vi hoppas att ansvariga politiker under denna tid av eftertanke tar dessa utmaningar i beaktande i arbetet med de föreslagna förändringarna.

 

Gustav Lidén

Fil. dr, universitetslektor och docent, institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Mittuniversitetet.

Jon Nyhlén

Fil. dr, biträdande universitetslektor, statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

Sara Nyhlén

Fil. dr, universitetslektor, institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Mittuniversitetet.

Martin Qvist

Fil. dr, forskare, statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

 

Läs mer – artikelförfattarnas forskning

Lidén, Gustav, Jon Nyhlén, och Sara Nyhlén. 2019. Neoliberal Steering in Swedish Integration Policy: The Rise and Fall of Introduction Guides. Scandinavian Journal of Public Administration, 23 (1): 23-40.

Qvist, Martin. 2016. Activation Reform and Inter-Agency Co-operation – Local Consequences of Mixed Modes of Governance in Sweden. Social Policy & Administration, 50 (1): 19-38.

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.