Näringslivet måste satsa på utbildningar

DEBATT: UTBILDNING2020-03-26
De mindre högskolorna har lättare än de större universiteten att erbjuda ett flexibelt utbildningsutbud som kan möta den ökade efterfrågan på livslångt lärande , skriver Ylva Fältholm, rektor vid Högskolan i Gävle, tillsammans med två av sina kolleger. De efterfrågar en förändrad modell för fördelning av pengar till lärosäten och en större satsning på utbildning från näringslivets sida.

Ökad efterfrågan på livslångt lärande ställer höga krav på att vi i högskolesektorn kan bidra till kompetensutveckling på andra sätt än genom traditionella, campusförlagda utbildningsprogram. Det räcker inte att viga en del av utbildningsutbudet till fristående kurser, då de yrkesverksamma inte alltid har möjlighet att studera på heltid eller gå en campusförlagd utbildning. Men med hjälp av digitala verktyg går det att göra en flexibel anpassning av studieformer och utbud.

Vår uppfattning är att de mindre högskolorna både är snabbare och bättre anpassade än de större universiteten för denna omställning. Andelen nätbaserad utbildning är redan i dag betydligt större bland högskolorna. Vid Högskolan i Gävle genomfördes exempelvis hela 49 procent av utbildningen på distans förra året, vilket sannolikt underlättar yrkesverksammas möjligheter till kompetensutveckling.

Näringslivets företrädare är ofta missnöjda med högskolans bristande förmåga att bidra till deras behov av livslångt lärande. Det hävdas att vi är tröga organisationer med långa planeringshorisonter och strukturer som inte lämpar sig för snabbt framtagna, korta och flexibla utbildningar som matchar behoven. Men en statlig prioritering av livslångt lärande skulle behöva mötas av en motsvarande satsning från näringslivet. Statistik från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, visar att offentlig sektor är betydligt bättre än privat på att beställa och finansiera utbildningar vid de svenska lärosätena. Privat sektor bör inte förvänta sig att skattemedel ska täcka kostnaderna.

För att fullt ut kunna dra nytta av den nätbaserade studieformen krävs, förutom privat finansiering, också att statens resursfördelningsmodell lägger mindre vikt vid prestationer och mer på intresse och kompetensbehov hos såväl unga som yrkesverksamma. Det skulle öppna för ett nätbaserat utbud med innovativ pedagogik, undervisnings- och examinationsformer som har kapacitet att anta och examinera betydligt fler studenter än i dag.

I enlighet med Styr- och resursutredningens förslag borde modellen för fördelning av medel i stället baseras på överenskommelser mellan utbildningsdepartementet och lärosäten, i kombination med att lärosätena i större utsträckning delar upp landets utbildningsutbud sinsemellan. Med ett digitaliserat högskolelandskap som består av smalare, specialiserade högskolor i stället för bredare, allomfattande lärosäten, kan vi både höja kvaliteten på landets utbildningsutbud och ta oss an uppdraget om livslångt lärande. I stället för att försöka göra samma saker bör vi sträva efter att komplettera varandra i hur vi bidrar till att svara mot efterfrågan. Vi väntar därför på att Styr- och resursutredningens förslag blir verklighet, så att vi kan förverkliga våra ambitioner för det livslånga lärandet.

 

Ylva Fältholm
rektor, Högskolan i Gävle

Lars Bengtsson
prorektor, Högskolan i Gävle

Patrik Sörqvist
dekan, Högskolan i Gävle

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.