Så kan digitaliseringen spara miljarder i staten

DEBATT: DEBATT2018-10-09
Digitalisering inom den offentliga sektorn kan spara mer än 100 miljarder kronor samt stärka rättssäkerheten och den personliga integriteten, skriver Per Wallentin. Han föreslår tre åtgärder för att skynda på processen.

Sverige ska bli ledande inom till­lämpning av artificiell intelligens. Det har den sittande regeringen bestämt. Vinnovas rapport Digitalisering – mer än teknik, som kom i våras, visar att Sverige har en bit kvar dit. Än långsammare går det inom offentlig sektor. Här har många länder nått längre på viktiga områden.

Inte bara ekonomiska fördelar uppstår genom digitaliseringen, utan också vardagsnytta för medborgarna. Vi kommer att se positiva effekter som ökad rättssäkerhet och integritet, demokrati, färre risker skapade av den mänskliga faktorn och bättre samordning av komplexa offentliga system. Men vägen dit kräver politiskt mod att förändra invanda och föråldrade strukturer.

Digitalisering kan spara 75 till 110 miljarder kronor till 2025, exklusive hälso- och sjukvård, enligt McKinseys beräkningar. Pengar som skulle kunna återinvesteras i mer personalintensiva miljöer, som förskola, vård och äldreomsorg. Den långsamma digitaliserings­takten riskerar i stället att öka kostnaderna för välfärden på grund av befolkningsutvecklingen i Sverige. Marginal­skatterna kan behöva öka och ge skatte­nivåer på 43 procent eller mer, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Offentlig effektivisering genom digitalisering kräver att den inte bara landar som en produkt ovanpå befintliga strukturer. Det krävs grundligt förändrade arbetssätt och rutiner. Här ser jag tre konkreta åtgärder för en ny regering för att snabba upp den offentliga digitaliseringsprocessen.

  1. En strategi som stöttar eldsjälar. En sådan saknas i dag och den nya Digitaliseringsmyndigheten ska förhoppningsvis bli den »blåslampa« som behövs för att få fram en sådan. Strategin bör omfatta hur kommu­n­ers ekonomiska förutsättningar för att digitalisera kan utjämnas. En majoritet av kommunerna har inte råd att jobba med innovativ digital utveckling. Strategin måste också inkludera hur det offentliga Sverige ska kunna dela data på ett säkert sätt. Tillgången på offentliga data är både en råvara och en färskvara som behöver uppdateras kontinuerligt. SKL har dock kommit en bit på väg.
  2. Lär av förebilder. I till exempel Estland har man nått framgångar med sin digitala förvaltning, bland annat genom att anamma ett tydligt digitalt ledarskap som kravställare och inspiratörer. I Norge har man i Oslo inlett ett arbete med att samordna offentliga data med syfte att uppnå bättre och snabbare dialog med medborgarna.
  3. Omdanad struktur. Digitalisering handlar inte om teknik, utan om beteenden. Ofta finns en tendens inom offentlig sektor att fastna i att optimera befintliga processer. Här behöver våra politiker bidra med tydliga incitament. Ett exempel: Om handläggare ersätts med algoritmer, så kan både kvaliteten och effektiviteten i handläggningen höjas, och därmed rättssäkerheten. Det skulle också vara mindre riskfyllt att låta algoritmer ha tillgång till och göra bedömningar av personuppgifter, än om fysiska personer gör det med sina fel och brister. Artificiell intelligens kan därför främja den personliga integriteten. Dagens handläggare kan få andra arbetsuppgifter som stärker relationer med medborgarna.

Incitamenten att digitalisera offent­lig sektor »på riktigt« verkar ännu saknas. Det ger onödiga kostnader för samhället och kan i förlängningen även komma att påverka Sveriges konkurrenskraft. Hur vi stärker Sverige maximalt i det här globala teknikskiftet som nu de facto sker borde vara en betydligt större politisk fråga än det är i dag. De eldsjälar som finns i kommuner, landsting och på myndigheter be­höver stöd för att snabba på genomförandet av de digitala ambitionerna.

Det krävs mod från politikerna att förändra strukturer och skapa incitament för verklig förändring genom digitalisering. En ny regering bör se till att digitaliseringsfrågorna genomsyrar politikernas dagliga arbete och prioriteringar på ett helt annat sätt än i dag. Sedan är vi många företag och eldsjälar som praktiskt kan hjälpa till att fixa digitaliseringen. På riktigt.


Per Wallentin, koncernchef Knowit

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

ÄMNEN:

Digitalisering
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.