Välkommen översyn av JOs regelverk

DEBATT: JUSTITIEOMBUDSMANNEN2020-02-13
Det behövs en översyn av det regelverk som styr JOs verksamhet, anser chefsjustitieombudsman Elisabeth Rynning. Ett område som bör ses över, skriver hon, är JOs utredningsmöjligheter när en myndighet lagt ut verksamhet på en privat aktör. Också användningen av automatiserat beslutsfattande leder till komplexa rättsliga frågor, konstaterar hon.

Riksdagens ombudsmän, JO, har i uppdrag att genom oberoende granskning kontrollera att myndigheter och deras anställda följer lagen och även i övrigt behandlar medborgarna korrekt.  Det övergripande syftet med uppdraget, som vi har haft i över 200 år, är att främja rättssäkerheten.

Granskningens former och faktiska innehåll har i viss mån förändrats över tid, bland annat när skyddet för grundläggande fri- och rättigheter har utvecklats, men det huvudsakliga uppdraget har bestått.

Men alla vi som arbetar i offentlig verksamhet behöver förhålla oss till de nya möjligheter och utmaningar som samhällsutvecklingen för med sig. Det är därför mycket glädjande att riksdagens konstitutionsutskott har föreslagit att en utredning ska se över regelverket för JOs verksamhet.

I dag utför JO sitt uppdrag främst genom att bedöma de klagomål som lämnas in till oss, men också genom att inspektera myndigheter och genom egna initiativ till granskningar. JOs beslut har en viktig vägledande funktion i den offentliga verksamheten. Anvisningarna från riksdagen, om att JO ska lägga tonvikten vid klagomålshanteringen, har varit desamma sedan mitten av 1980-talet, då den senaste större översynen av regelverket för JOs verksamhet genomfördes. Sedan dess har antalet JO-anmälningar nästan tredubblats, och ombudsmännens utrymme för inspektioner och andra initiativ har minskat.

Samhället har också förändrats, i såväl Sverige som omvärlden, vilket har ställt ombudsmän och andra tillsynsorgan inför nya utmaningar. Internationellt har diskussionerna bland annat rört svårigheter att säkerställa domstolars och tillsynsorgans oberoende, även i demokratier. Internationella organ som Venedigkommissionen, ”Europarådets särskilda kommission för demokrati genom lag”, har bland annat antagit principer för just ombudsmannainstitutioners konstitutionella oberoende.

Det är bekymmersamt att svenska JO på ett antal punkter har en svagare konstitutionell ställning än vad som rekommenderas där, bland annat genom våra korta mandatperioder och de liberala reglerna för entledigande av justitieombudsmän. Även i Sverige behöver JOs oberoende garanteras av ett tillfredsställande regelverk, som kan hålla för tider av konstitutionell oro.

En annan pågående förändring gäller digitalisering och automatiserat beslutsfattande, som bland annat kan effektivisera myndigheternas ärendehantering, men som också leder till komplexa rättsliga frågor och ett behov av bredare kompetens.

Den ökande privatiseringen utgör ytterligare ett exempel på samhällsförändring som påverkar JOs extraordinära tillsyn, både principiellt och praktiskt. JO har inte tillsyn över privat verksamhet, och har därmed mycket begränsade utredningsmöjligheter även i fall där det är en myndighet som lagt ut verksamhet på en privat aktör.

Vissa ordinarie tillsynsorgan har fått förändrade uppdrag, vilket indirekt också påverkar JOs uppdrag.

Vi arbetar självfallet löpande med att följa med i pågående förändringar och utveckla våra arbetsmetoder för att på bästa sätt fullgöra vårt väktaruppdrag, och jag bedömer att vi lyckas väl med det. Trots det kvarstår enligt min uppfattning ett tydligt behov av en grundlig översyn av det styrande regelverket, för att säkerställa en fortsatt kvalitativ och oberoende extraordinär granskning av den offentliga verksamheten, i dagens och morgondagens samhälle.

Riksdagsstyrelsen kommer inom kort att ta ställning till konstitutionsutskottets förslag att låta en utredning ska se över regelverket för JO:s verksamhet. Förslaget omfattar många för JO centrala frågeställningar, däribland samtliga jag här har nämnt.

Jag har all anledning att tro att en utredning kommer att tillsättas, och ser med tillförsikt fram emot att följa det fortsatta arbetet.

 

Elisabeth Rynning

Chefsjustitieombudsman

Chefsjustitieombudsman Elisabeth Rynning.
Bild: Pernille Tofte
Chefsjustitieombudsman Elisabeth Rynning.

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.