Vi vill ha schysta villkor

DEBATT: ARBETSRÄTT2011-06-14
Med ökad internationalisering krävs stärkta regelverk för att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden,skriver Socialdemokraternas Ylva Johansson.

Lex Laval, som infördes i Sverige efter det uppmärksammade skolbygget i Vaxholm, ska rivas upp. Det bestämde riksdagen nyligen efter att vi i en motion krävt att lagen ändras så att löntagarnas villkor kan stärkas på arbetsplatserna.

Vi tycker att det är positivt och berikande att människor och företag kan röra sig över nationsgränserna, men vi vill ha schysta villkor. Den fria rörligheten får inte användas för att dumpa löner. Med ökad internationalisering och fler utländska aktörer i Sverige krävs att regelverken som omger kollektivavtalen stärks. Det krävs nya typer av regelverk i syfte att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden. Det krävs dessutom ny lagstiftning, till exempel anmälningsplikt för utländska företag och krav på behörig företrädare i landet, förslag som vi också nyligen fick igenom genom att pressa regeringen.

När Lex Laval infördes passade regeringen på att göra inskränkningar i de fackliga rättigheterna. Det blev svårare – ja, till och med omöjligt i många fall – för facket att kräva kollektivavtal för utstationerad arbetskraft som jobbar i Sverige. Det innebär att det nu är praktiskt taget fritt fram för oseriösa företag att konkurrera genom att dumpa villkor. Löneskillnaden mellan svenska och utländska arbetstagare är stor. Det finns uppgifter som visar att de utländska arbetstagarna i vissa fall endast har 55 procent av den bruttolön en motsvarande svensk arbetstagare har.

Sverige ska självklart följa EUs regler, men det är oacceptabelt att vi har en situation där utländsk arbetskraft löper stor risk att utnyttjas. Riksdagen har därför, på vårt initiativ, gett regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning med huvuduppgift att ta fram konkreta förslag som innebär att kollektivavtal kan gälla för alla som jobbar i Sverige – oavsett vilket land de kommer ifrån.

Facket ska kunna ställa krav på kollektivavtal. Det ska inte räcka med individuella anställningsavtal eller ensidiga garantier från arbetsgivaren. Förslag ska även tas fram som gör det möjligt för facket att kräva avtalsförsäkringar för alla arbetstagare. Utländska arbetstagare kan stå helt utan ersättning om det visar sig att arbetsgivaren inte vill eller kan betala skadestånd vid arbetsplatsolyckor. Även det är förstås en fullständigt oacceptabel ordning. Arbetet ska ske skyndsamt och redovisas senast den 1 september 2012. Vi utgår från att regeringen inbjuder parterna att ingå i utredningen. 

I riksdagen fick vi också igenom vårt krav på att Sverige ska ratificera ILOs konvention 94. ILO är FNs fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor, och denna konvention handlar om arbetsklausuler i kontrakt där offentlig myndighet är part. 

En gammal fråga är nu ett steg närmare en lösning. Nio av EUs medlemsländer har redan ratificerat ILOs konvention 94. Vi tycker att det är rimligt att offentliga upphandlare får rätt att ställa krav på rättvisa arbetsvillkor. Stat, kommuner, landsting och regioner upphandlar varje år varor och tjänster för hundratals miljarder kronor. Ett rättmätigt krav att ställa är att samhället enbart anlitar de seriösa företag som följer spelreglerna på arbetsmarknaden. Skattemedel ska inte användas på ett sådant sätt att de bidrar till lönedumpning och osund konkurrens.

Kampen för svenska kollektivavtal handlar om att alla arbetstagare ska behandlas lika, oavsett om man kommer från Ronneby, Riga eller Rotterdam. Ökade möjligheter att arbeta i olika länder är i grunden positivt. Men fri rörlighet får inte innebära försämrade villkor för löntagarna. Därför ser vi det som en central uppgift att värna de fackliga rättigheterna och den svenska kollektivavtalsmodellen.

Ylva Johansson

Arbetsmarknadspolitisk talesperson (S)

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.