Beroende gör att kontrakt förlängs

FÖRDJUPNING: INHYRD ARBETSKRAFT2016-01-21
Rädsla för att datasystemet ska braka samman utan konsulten kan vara ett skäl till att myndigheter låter konsulter fortsätta att fakturera år efter år. Det säger Henrik Grönberg, jurist på Upphandlings­myndigheten.

De flesta köp av konsulttjänster börjar med en upphandling där konsultföretag lämnar anbud. De företag som vinner upphandlingen får ofta ramavtal med myndigheten. När ett uppdrag behöver utföras gör myndig­heten ett så kallat avrop, alltså ett köp utifrån ramavtalet. 

Lagen om offentlig upphandling säger att ramavtal normalt gäller i högst fyra år, sedan måste de upphandlas igen. Men det är vanligt att samma bolag och samma konsult vinner upphandlingen på nytt. 

Timkostnaden för de tjänster som köps in varierar stort. I ena änden av skalan finns kvalificerade management- och IT-konsulter, i andra änden finns bemanningsanställda inom till exempel inköp, reception eller mötes­verksamhet. De senare hyrs ibland in till priser som ligger under kostnaden för en lön med sociala avgifter och påslag för overheadkostnader, alltså administrativa kostnader. Sådana konsulter kan alltså spara pengar åt myndigheten – men ändå vara prob­lematiska, säger Henrik Grönberg, jurist på Upphandlingsmyndigheten.

– Inom vissa branscher finns det vittnesmål om en enorm prispress som reser frågetecken om hur den inhyrda personalens lön och arbetssituation ser ut. 

Ännu mer komplicerat kan det bli när det gäller kvalificerade IT-konsulter. Henrik Grönberg säger att avtalen normalt är lagliga från början, men att uppdragen sedan kan växa sig in i en gråzon. 

– Då uppstår inte sällan en inlåsning till en enskild konsult. Myndigheten menar kanske att man inte behöver konkurrensutsätta upp­draget eftersom det bara är en leverantör som kan till exempel ett IT-system. Resultatet blir ett riskfyllt beroende. 

– Vad händer om leverantören chockhöjer sina priser eller försvinner från marknaden? 

Bakom beroendet av framför allt IT-konsulter kan enligt Henrik Grönberg finnas en högst mänsklig känsla: rädsla. 

– På myndigheterna kan man vara väldigt rädd för vad ett byte av leve­rantör ska föra med sig i form av tekniska problem. Särskilt om leverantören påstår att det finns risk för prob­lem. IT är i dag en kritisk del av alla myndigheters verksamhet. Om min dator eller min telefon lägger av så kan jag lika gärna gå hem.

En annan mänsklig faktor som kan bidra till att låsa en konsult vid ett uppdrag länge är vänskap. 

– Det är klart att det finns en sådan aspekt. Har man en flerårig affärs­relation så är det naturligt att man blir vänner – även jag är väldigt förtjust i mina kolleger. Och det är inte helt ovanligt att före detta anställda övergår till en konsultroll.

Konsultberoendet riskerar också att bli självspelande om konsulterna hamnar i roller där de kan påverka kommande inköp och upphandlingar. 

– Om du hyr in en konsult för att bedöma hur du ska utveckla din IT-infrastruktur så ligger det i farans riktning att den konsulten föreslår en lösning som gynnar konsulten själv eller en affärspartner. Inte för att konsulterna är onda män­ni­skor utan för att det är så man gör i närings­livet. Där skulle möjligen en tjänsteman inom offentlig förvaltning tänka annorlunda eftersom den rollen präglas av objektivitet och saklighet, säger Henrik Grönberg.

Henrik Grönberg
Henrik Grönberg
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.