»Chefer och handläggare skriker efter administrativt stöd«

FÖRDJUPNING: ADMINISTRATION PÅ NYA VILLKOR2012-03-27
På Arbetsgivarverket bedömer man att antalet assistenter kommer att fortsätta att minska. ST-företrädare är kritiska och ifrågasätter om dagens arbetsfördelning är kostnadseffektiv.

På flera myndigheter vittnar anställda om att assistenter och administratörer går i pension utan att ersättas, eller att deras arbete läggs ut på övriga anställda, visstidsanställda eller bemanningsföretag.

– Vår bedömning är ändå att antalet assistenter kommer att fortsätta minska, men kanske inte i samma takt som förut, säger Lars Andrén, informationschef på Arbetsgivarverket.

Han menar att en anledning till att minskningen fortsätter är att det kommer fler system som innebär att anställda via datorn hanterar uppgifter som assistenter gjorde tidigare. En annan orsak är att allt fler myndigheter lägger ut, outsourcar, vissa uppgifter
i stället för att anställa.

Arbetsgivarverket har inte analyserat statens framtida behov av assistenter. Det är upp till varje myndighet att göra det, och behovet kan variera på olika myndigheter. Men vilken lösning man väljer har Arbetsgivarverket inga synpunkter på.

– Men det är klart att det finns en balanspunkt där det blir ineffektivt om kvalificerad personal gör för mycket annat än sina kärnuppgifter, säger Lars Andrén.

Maria Carneland, ordförande för ST inom Socialstyrelsen, ser inte alls lika lugnt på utvecklingen som Lars Andrén.

– På Socialstyrelsen skriker chefer, handläggare och inspektörer efter administrativt stöd, säger hon.

Maria Carneland menar att myndigheten tror att de gör besparingar för att de kan visa att de dragit ned på antalet administratörstjänster. Men i själva verket har arbetsuppgifterna lagts på handläggare och inspektörer vilket ger en mycket dyrare administrationskostnad, säger hon.

På Socialstyrelsen ska handläggare och inspektörer numera kontera fakturor och diarieföra utgående handlingar.

– Det skapar mycket frustration hos dem och tar tid från deras egentliga arbetsuppgifter, vilket i sin tur skapar stress.

Enligt Maria Carneland leder arbets­fördelningen också till dubbelarbete efter­som det lätt blir fel i systemen så att andra, som registratorer och ekonomi­administratörer, får göra om arbetet.

– Det är inte rätt kompetens på rätt plats. Om man ska effektivisera ska man i stället anställa fler administratörer, så att chefer, inspektörer och handläggare kan göra sitt jobb.

Socialstyrelsens personalchef Kristiina Söderlind har förståelse för resonemanget, men säger att det handlar om varje chefs prioriteringar av vilken kompetens de har behov av. Hon bekräftar att myndigheten kommer att ha färre assistenter och administratörer i framtiden.

– Var och en blir mer av sin egen assistent och vår riktlinje till cheferna är att hellre tänka inhyrning än anställning, säger hon.

Även Veronica Yng Gisslin, avdelningsordförande för ST inom Åklagarmyndigheten, är kritisk till hur myndigheterna utnyttjar sina resurser.

– Man lägger på åklagarna arbetsuppgifter som assistenter kan göra. Låt åklagarna göra det som de är utbildade till – leda förundersökningar, väcka åtal och föra talan i rätten.

Hon hoppas mycket på en arbetsgrupp som tillsatts nyligen. I den ska parterna titta på hur åklagarrollen kan renodlas, och vilka arbetsuppgifter som administratörer bör göra för att resurserna ska utnyttjas mer effektivt.

Anders Kjellman är biträdande personaldirektör på Åklagarmyndigheten, och han tror kanske inte på stora nyanställningar av assistenter – men möjlighet till mer utvecklande arbetsuppgifter.

– Pendeln har svängt lite igen, utvecklingen går mot att det behövs fler och lite mer kvalificerade assistenter på myndigheten.

Förutom att systemet med beredningsassistenter har etablerats finns tankar om särskilda assistenter till ungdomsåklagare. Dessutom har Åklagarmyndigheten ett uppdrag som gäller att snabba upp hanteringen av mängdbrott.

– Även då kan assistenterna bli inblandade, säger Anders Kjellman. 

Maria Carneland.
Maria Carneland.
Veronica Yng Gisslin
Veronica Yng Gisslin
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.