”Den djupa staten” går emot reformer

FÖRDJUPNING2005-11-08

– Det har skett en dramatisk mentalitetsförändring på bara ett par år. Turkarnas republik är nu på väg att bli republiken Turkiet, säger Ingmar Karlsson, Sveriges generalkonsul i Istanbul.

Den hårda omstruktureringen av statsförvaltningen är smärtsam för dem som berörs. Men delvis är den också ett nödvändigt inslag i den demokratisering av landet som EU kräver för att godkänna Turkiet som medlem.

Främst är det representanter för ”den djupa staten” som motsätter sig reformeringsprocessen. Beteckningen omfattar personer inom militären, polisen, rättsväsendet och den statliga byråkratin som verkar i ”kemalismens” anda och som inte vill ha till stånd några förändringar.

De renläriga kemalisterna försvarar det Turkiet som Kemal Atatürk grundade på 1920-talet. Då fick turkarna en egen nation och en egen identitet. Men samtidigt blev många minoriteter – av vilka kurderna är den största – påtvingade denna identitet.

Undervisning bara på turkiska

Även om förändringarna gått fort de senaste åren finns flera uppmärksammade exempel på att den djupa staten fortfarande gör sig påmind och att till exempel yttrandefrihet ännu inte respekteras.

Tidigare i år dömde Högsta domstolen det turkiska lärarfacket Egitim Sen till upplösning, eftersom man i sina stadgar värnade alla barns rätt till undervisning på sitt eget modersmål. Turkisk lag tillåter bara undervisning på turkiska, inte på kurdiska eller andra minoritetsspråk.

Ett annat exempel gäller den kände författaren Orhan Pamuk som åtalats för att han beskrivit turkarnas massakrer på armenierna under första världskriget som folkmord.

Det finns även mindre flagranta exempel på vad klåfingriga byråkrater ställer till med i sitt försvar av Atatürks skapelse. Tidigare i år tillkännagav miljö- och skogsministeriet att den röda räven ”vulpes vulpes kurdistanica” i fortsättningen bara ska heta ”vulpes vulpes”. Samtidigt, berättar Ingmar Karlsson, döptes fårrasen ”ovis armeniana” om till ”ovis orientalis anatolicus”.

Avskaffat dödsstraff

Men trots dessa exempel pågår en snabb demokratiseringsprocess, betonar Sveriges generalkonsul.

– Regeringen Erdogan har på tre år gjort mer än någon tidigare regering. Jag har själv med egna ögon bevittnat att det är en seriös process, säger han.

Det handlar om en rad nya lagar som till exempel avskaffat dödsstraff, förbud mot tortyr och ett begränsat erkännande av undervisning i kurdiska. Men också om att man handfast byter ut och förtidspensionerar representanter för den djupa staten.

– Det finns en genuin vilja till förändring, men visst kommer det att ta tid innan allt detta är genomfört i hela landet, säger Ingmar Karlsson.

Trots att yttrandefriheten ofta inte respekteras, anser Sveriges konsul i Istanbul, Ingmar Karlsson, att det pågår en seriös demokratiseringsprocess i Turkiet. 
<br>Foto: Denny Lorentzen
Trots att yttrandefriheten ofta inte respekteras, anser Sveriges konsul i Istanbul, Ingmar Karlsson, att det pågår en seriös demokratiseringsprocess i Turkiet. <br>Foto: Denny Lorentzen

TURKIET

o Statsskick: republik

o Yta: 779 452 km2 (varav 23 764 i Europa) (Sverige: 449 964)

o Huvudstad: Ankara (4 milj invånare med förorter)

o Största stad: Istanbul (närmare 13 milj invånare med förorter)

o Invånarantal: 71,3 miljiner (Sverige: 9)

o Invånare/km2: 91 (Sverige: 20)

o BNP/invånare: ca 3 360 US dollar (2003) (Sverige: 33 585)

o Religion: 99 % muslimer (sunniter och aleviter)

o Folkgrupper: etniska turkar ca 81 %, araber 1–2 %, de flesta övriga är kurder

o Språk: officiellt språk turkiska, kurdiska största minoritetsspråk

o Högsta berg: Ararat (5 165 m) (Kebnekaise 2 111 m)

o Läs- och skrivkunnighet: män 93 %, kvinnor 76 % (uppskattning 2000)

ÄMNEN:

Internationellt
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA