Europas fack går till motoffensiv

FÖRDJUPNING: PRIVATISERINGAR 2003-07-28
Det har gått för långt med avregleringar, privatisering och konkurrensutsättning av tjänster i allmänhetens intresse.

Det anser den europeiska fackföreningsrörelsen som nu är på offensiven för att stoppa utvecklingen.

En måltavla för de fackliga aktionerna är det kommande förslaget till ny EU-författning. Där måste finnas en tydlig formulering om att tjänster i allmänhetens intresse ska vara av hög kvalitet och tillgängliga för alla till rimliga priser.

– Avregleringar av sektorer som till exempel post, energi och tele har skett utan hänsyn till vad som hänt med jobben och servicen. Om inte EU-kommissionen utarbetar riktlinjer för dessa tjänster kräver vi ett stopp för ytterligare avregleringar, säger Europafacket i en resolution.

I grunden handlar det om en konflikt mellan den fria konkurrensen, som är ett av EUs allra heligaste mål, och medborgarnas uppfattning att samhället är skyldigt att leverera vissa tjänster av god kvalitet och till rimliga kostnader till alla.

EUs regelverk förbjuder i princip statligt stöd som snedvrider konkurrensen. Samtidigt anser allmänheten sig ha rätt till vård, skola, elström, kollektivtrafik och andra tjänster.

Alla medborgare förstår inte uppskatta vitsen med att få en hel kortlek med tågbiljetter när det förut bara behövdes en enda. De ogillar att det inte går att köpa frimärken på det gamla postkontoret. Och de kan bli rent förbannade när de upptäcker att valfriheten bara ledde till högre elpriser.

Europafackets biträdande generalsekreterare Erik Carlslund understryker vikten av tydliga politiska markeringar på det här området. Det finns oklarheter som måste redas ut. Konkurrensen kan inte få ta sig vilka uttryck som helst.

– Det gäller att sätta stopp innan fängelserna går på offentlig upphandling, säger han och fyller på med ett annat exempel:

– Ena dagen för EU vidlyftiga diskussioner om vikten av säkerhet till sjöss för att i nästa stund föreslå avreglering av hamnar och lotsverksamhet – och därmed släppa den demokratiska kontrollen.

Brian Synnott, politisk sekreterare på EPSU – den europeiska federationen för offentliganställda, instämmer:

– Det har uppstått ett politiskt vakuum här. EU-domstolen använder alltid konkurrenslagstiftningen och om den får fortsätta som hittills kommer även områden som hittills varit skyddade att drabbas. Detta är mycket farligt. Hela den europeiska sociala modellen står på spel.

– Därför måste politikerna vakna och fylla detta vakuum. Och fackförbunden i Europa måste hjälpa till att väcka dem.
EPSU har uppmanat medlemsorganisationerna, däribland ST, att sprida information och påverka sina regeringar i denna fråga. Målet är att dessa i sin tur ska förmå EUs framtidskonvent att ta in riktlinjer för tjänster i allmänhetens intresse i förslaget till EU-fördrag.

I flera länder har fackförbunden agerat, men om detta räcker för att påverka konventet är oklart.

– Det har varit en mycket aktiv och lyckosam lobbying, säger Brian Synnott.

I Sverige har det dock varit ganska tyst, inte bara i år utan under en lång tid. Detta trots att avregleringar inom el, post och kollektivtrafik satt djupa spår både bland anställda och konsumenter.

En som länge förvånats över att denna utveckling tillåtits fortgå utan synliga protester från svenska fackförbund är Sven Svensson på LO/TCO/Sacos Brysselkontor.

Inom områden som vård, skola och omsorg – ”mjukvarudelen” – finns en livlig debatt om såväl finansiering och driftsformer som om kvalitet. Men när det gäller andra tjänster av allmänt intresse – ”hårdvaran” – är det mycket tystare i Sverige än i resten av Europa.

– Sverige har ju gått i täten när det gäller liberalisering och konkurrensutsättning av dessa tjänster. Mest extremt är posten, den vågade inte ens Margaret Thatcher i Storbritannien ge sig på, säger Sven Svensson.

Någon avmattning i avregleringstrenden kan inte skönjas, även om exempelvis den brittiska järnvägen (Railtrack) nu delvis åternationaliserats och den svenska staten avsatt en postchef som gick för långt när han ville outsourca brevbärarna.
Enligt både Sven Svensson och Brian Synnott utgör dessa exempel undantagen som bekräftar regeln om fortsatta avregleringar.

– Railtrack var verkligen ett skräckexempel där man var tvungen att ingripa. Men det är ett isolerat exempel. Jag tror tyvärr att det kommer att fortsätta bli värre innan det blir bättre, säger Synnott.

Om nu inte facket genom sina protester lyckats vända utvecklingen kan man tycka att konsumenterna borde säga ifrån.

– Avreglering innebär ofta både färre jobb och sämre service. Ingen kan väl till exempel påstå att elen i Sverige blivit billigare sedan elmarknaden avreglerats, säger Sven Svensson.
Brian Synnott tillägger att konsumenternas och de anställdas intresse oftast sammanfaller.

Och Erik Carlslund påpekar att avskaffandet av de nationella elverken snarast lett till sämre konkurrens:

– Det var inte optimalt med femton nationella monopol, men då fanns i alla fall politisk kontroll. De har ersatts med tre–fyra marknadsstyrda europeiska ”monopol” utan politisk kontroll. Är det bättre, frågar han sig och konstaterar att avregleringen även i Danmark lett till högre elpriser och en kraftig minskning av antalet anställda.

Däremot finns det ingen entydig facklig linje i frågan om vem som ska vara huvudman för tjänster i allmänhetens intresse.
EPSU driver förstås de offentliganställdas intressen och vill helst att så mycket som möjligt utförs i offentlig regi. Men många av dem som gör jobbet är numera privatanställda.
Det finns därför en viss diskrepans mellan EPSU och Europafacket, som ju företräder alla Europas löntagare på EU-nivå.

– Vi betonar att det spelar roll vem som levererar tjänsterna och anser att det är genom att verksamheter drivs i offentlig regi som man kan leva upp till de uppsatta målen, säger Brian Synnott.
Erik Carlslund har en annan infallsvinkel:

– Som offentlig myndighet kan du lägga ut verksamheten på ett privat bolag, men du ska inte kunna outsourca det politiska ansvaret. Men det sker och det vill vi nu rätta till.
Det är därför som Europafacket tillsammans med de offentliga arbetsgivarna i Europa (CEEP) kräver att det inrättas ett EU-observatorium som ska övervaka vad som sker med demokratiskt reglerade verksamheter när de avregleras.

– Gärna en inre marknad, men det får inte bli en vild marknad, säger Erik Carlslund.

FAKTA

I allmänhetens intresse Med begreppet tjänster i allmänhetens intresse avses post, kollektivtrafik, elförsörjning, vatten, avfall, telekommunikationer, vård, skola och omsorg.

Gemensamt för dessa verksamheter är dels att det är sådant som medborgarna förväntar sig att det bara finns och att det fungerar, dels att verksamheterna utsätts för avreglering och privatiseringar. Här uppstår ofta en konflikt.

Trenden mot konkurrensutsättning har gått olika långt i olika länder i Europa. Den har också stött på olika hårt motstånd från kunder, anställda och medborgare.

Allt fler upptäcker nu avregleringarnas baksida. I den ”heliga” konkurrensens namn har värden som demokratisk kontroll, trygga jobb, god kvalitet, tillgänglighet för alla och låga priser kommit i skymundan eller offrats.

Detta är bakgrunden till att Europas fackliga organisationer nu vill lyfta upp denna fråga på högsta politiska nivå.

Kravet är att EUs nya grundlag ska innehålla riktlinjer för hur tjänster i allmänhetens intresse ska bedrivas.

EU-kommissionen vill ha samråd
EU-kommissionen har beslutat starta ett offentligt samråd om tjänster i allmänhetens intresse.

I en så kallad grönbok som presenterades i slutet av maj initierar kommissionen en fullständig översyn av den här frågan.

– Kommissionen inser att det behövs en öppen debatt om EUs övergripande roll för att fastställa de mål av allmänt intresse som ska uppfyllas genom dessa tjänster. Debatten bör även gälla hur tjänsterna organiseras, finansieras och utvärderas, heter det i grönboken.

Kommissionen slår dock också fast att konkurrensreglerna har stor betydelse för att modernisera och förbättra många offentliga tjänster.

Enligt EU-kommissionen finns det inga belägg för att avregleringen haft negativ effekt på tjänsternas utförande eller på sysselsättningen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.