Handikappade stängs ute

FÖRDJUPNING: MÅNGFALD2005-11-08

Det talas mycket om mångfald i arbetslivet, men i de flesta fall tänker man främst på etnisk mångfald. Vad är det då som hindrar funktionshindrade från att få jobb i samma omfattning som andra?

För att vidga begreppet mångfald till att även omfatta funktionshindrade har Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, som representerar 44 nationella handikapporganisationer, engagerat sig i EUs Equalprogram. Paraplyprojektet är ett av många projekt som ingår i programmet.

Syftet med Paraplyprojektet, som startades 2002, är bland annat att öka intresset för och kunskapen om mångfald på arbetsplatsen och att skapa opinion mot all slags diskriminering.

– På tre år kan man inte ändra på något i grunden eller påverka människors attityder nämnvärt. Däremot tror vi att några av Paraplyprojektets delprojekt har bidragit till att starta nätverk och processer som kan leda till att arbetslivet blir mer tillgängligt för funktionshindrade, säger Per Frykman på HSO.

Per Frykman är huvudansvarig för ett projekt om medier. Det bedrivs tillsammans med Dagens Nyheter, Sveriges Radio, Göteborgs universitet och Utbildningsradion och granskar bland annat hur medierna anställer personer med funktionshinder och hur funktionshindrade framställs i medierna.

Varken offer eller hjälte

Det är tyvärr väldigt stereotypa bilder som tonar fram. Antingen beskrivs man som ett offer eller som en hjälte. Offer är man för byråkratin, hjälte för att man lyckas besegra den, förklarar Per Frykman.

– I påfallande hög grad behandlas man i medierna också som ett ekonomiskt objekt – någon som får eller inte får den hjälp man har rätt till. Eller så är man en kostnad: Samhället gör en satsning på funktionshindrade – eller så gör kommunen en besparing för att hjälpen till oss har blivit för dyr.

Dessa stereotypa bilder i massmedierna påverkar i sin tur funktionshindrades möjligheter att få jobb, utbildning eller att på annat sätt delta fullt ut i samhällslivet.

Huvudsyftet med medieprojektet har inte varit att synas i medierna utan att jobba med medierna, säger Per Frykman, som av egen erfarenhet – journalist och funktionshindrad – vet hur det hela fungerar.

Fokusera på tillgänglighet!

Fackförbundstidningar funderar i regel på hur många kvinnor och män som förekommer i varje nummer. Man försöker eftersträva jämvikt. Vad kan tidningarna göra för att öka mångfalden och underlätta för funktionshindrade att komma in i arbetslivet?

– Jag vet att en artikel blir lättare läst om man fokuserar på enskilda personer. Men med tanke på att det finns en miljon personer i Sverige med någon form av funktionshinder, så är det angeläget att i stället granska olika strukturer som gör att funktionshindrade hålls utanför arbetslivet, säger Per Frykman.

Många brister i arbetslivet beror på miljön och på hur man organiserar arbetet.

Dessutom är tillgängligheten till både myndigheter och allmänna kommunikationsmedel fortfarande ett problem för många funktionshindrade, trots att Sverige i över 30 år haft en lag om just tillgänglig kollektivtrafik.

– Funktionshindrade vill, precis som de flesta andra individer, få riktiga jobb, inte bara terapeutisk sysselsättning, och då är tillgänglighet en viktig faktor.

Jobb, inte bara sysselsättning

Arbetslösheten bland handikappade är dubbelt så hög som bland andra grupper, oavsett konjunktur. Får man en anställning sker det kanske för att arbetsgivaren fått särskilda projektpengar, men när pengarna är slut, åker man ut, påpekar Per Frykman. Själv har han varit arbetslös i två veckor under sina 15 år som yrkesverksam journalist.

Det finns många myter om funktionshindrade. Den kanske vanligaste, enligt Per Frykman, är att funktionshindrade inte arbetar. Att de lever på bidrag, är försörjda. En funktionshindrad ses i första hand som en patient, inte som en medborgare eller individ.

– Arbete ger de flesta människor en identitet. Arbete har blivit en definition på normalitet. Är man normal så jobbar man nästan livet ur sig, samtidigt som många mot sin vilja tvingas stå utanför arbetslivet. En nyckel till förändring är att arbetsgivare vågar börja anställa funktionshindrade.

"Funktionshindrade vill – precis som de flesta andra individer – få riktiga jobb, inte bara terapeutisk sysselsättning. Då är tillgänglighet en viktig faktor", säger Per Frykman.
<BR>Foto: Sören Fröberg
"Funktionshindrade vill – precis som de flesta andra individer – få riktiga jobb, inte bara terapeutisk sysselsättning. Då är tillgänglighet en viktig faktor", säger Per Frykman. <BR>Foto: Sören Fröberg

FAKTA EQUALPROGRAMMET

O I maj 2002 startades EUs Equalprogram i hela Europa för att öka mångfalden i arbetslivet och bekämpa diskriminering – oavsett kön, ålder, etnicitet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning.

o I Sverige finns 46 utvecklingspartnerskap med representanter från kommuner, näringslivet och olika organisationer som arbetar för att uppnå Equalprogrammets mål. Ett av projekten är Paraplyprojektet, som bland andra ST deltar i.

o Programmet Equal pågår till 2007 och leds i Sverige av Europeiska Socialfonden, ESF.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA