Myndigheter får inte bestraffa anställda som uttalar sig i medier.
Bild: Getty Images
Myndigheter får inte bestraffa anställda som uttalar sig i medier.

Så fungerar meddelarfrihet

KORT OM2020-06-24
Trots att offentliganställdas rätt att lämna information till journalister är skyddad i grundlagen är okunskapen om reglerna stor. Här är vad som gäller.
  1. Alla har meddelarfrihet
    Meddelarfriheten är skyddad i grundlagen och ger alla i Sverige rätt att lämna information till medier i syfte att den ska publiceras. Det kan handla om både att uttrycka sina åsikter och att lämna information om fakta. Myndigheter får inte ingripa mot den som använt sin meddelarfrihet.
  2. Sekretess är inget hinder
    Offentliganställda får berätta för journalister vad som står även i sekretess­belagda dokument, så länge de inte lämnar över själva handlingen. Det finns några undantag, men de rör bara vissa särskilt känsliga uppgifter, exempelvis sådant som kan hota rikets säkerhet.
  3. Förbjudet att jaga källor
    Myndigheter får inte efterforska vem som har lämnat uppgifter till medier anonymt. Efter­forsknings­förbudet gäller även gentemot myndighetens egna anställda. För en chef på en myndighet kan det vara straffbart att ens ställa frågan vem som pratat med en journalist.
  4. Statsanställda skyddas
    Det så kallade repressalieförbudet innebär att myndighetsanställda inte får straffas om de lämnar uppgifter till medier, om inte uppgifterna skyddas av särskilda regler. Att omplacera eller säga upp en offentliganställd som använt sin meddelarfrihet kan ge böter eller fängelse.
  5. För privatanställda gäller inte samma regler
    Företag är inte förhindrade att ingripa mot den som lämnat uppgifter till medier. Med stöd av lojalitetsplikten i anställningen kan de vidta repressalier mot anställda som kritiserat företaget offentligt eller läckt uppgifter till medier. Det gäller även i statligt ägda bolag.
  6. Medier ska skydda källor
    Enligt grundlagen måste medieredaktioner skydda sina uppgiftslämnare. Den som avslöjar en källa som velat vara anonym kan straffas med böter eller fängelse. Tystnadsplikten gäller livet ut.

Utredning ville utvidga meddelarskyddet

Anställda i statliga och privatägda företag skyddas inte av samma regler som anställda på myndigheter om de talar med journalister. 2004 föreslog ­Offentlighets- och sekretesskommittén att meddelarskyddet ska gälla även i statliga bolag, men det har inte blivit verklighet.

Visselblåsarfunktion ger inte samma skydd

Flera myndigheter har vissel­blåsar­funk­tioner för att ta emot larm om miss­för­hållanden. Men de kan inte ge det skydd för anmälarens identitet som meddelarskyddet ger, har Statskontoret slagit fast i en rapport. För den som vill larma anonymt är det alltså säkrare att vända sig till en journalist.

Chefen dömdes för frågor om läcka

Ett uppmärksammat brott mot efter­forskningsförbudet avslöjades av Expressen 2014. Tidningen kunde berätta att Försäkringskassans dåvarande säkerhets­direktör på ett möte ställt frågan vem som "läckt" till tidningen. Med en bandinspelning som bevisning dömdes chefen till dagsböter.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.