»Om vi inte kan granska makten havererar demokratin«

FÖRDJUPNING: TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN 250 ÅR2016-12-13

Björn Häger, ordförande för Publicistklubben.

Tema: Tryckfrihetsförordningen 250 år

Tryckfrihetsförordningen spelar en väsentlig roll för demokratin, inte minst för att medierna har en så stark ställning i Sverige. Men man blir oroad av utvecklingen på andra håll i Europa. Inskränktheten är inte långt borta. Därför behöver vi en stark grundlag som ska skydda medborgarna om staten hamnar i ondskans händer.

Om vi inte kan granska makten havererar demokratin. Sverige har bra transparens och relativt lite korruption. Men det är hela tiden en dragkamp mellan politiker och myndigheter – som vill att vi ska snoka mindre i deras papper – och de goda krafter som vill öka insynen. Och sedan jag blev journalist i slutet av 1980-talet har insynen bara blivit sämre.

När politikerna utökar sekretessen sker det ofta med goda föresatser som det kan vara svårt att argumentera emot. När nazister begärde ut passbilder på poliser blev det ett argument för att sekretessbelägga samtliga pass- och körkortsbilder. Men när journalister nu vill grans­ka nazister får de inte ut deras passfoton. Skärpningar av sekre­tessen får ofta större effekter är de avsedda.

Nu vill man hemligstämpla myndighetsanställ­das personnummer. Det smygs igenom i en promemoria från justitiedepartementet. Jag tycker att det är pinsamt att regeringen, det år tryck­friheten fyller 250, går i helt motsatt riktning. Det är sällan vi får höra en politiker säga att »vi måste öka öppenheten för att minska korruptionen«.

Så länge mediernas självsanering fungerade höll sig i huvudsak lagstiftarna borta. Men i dag kan även de som står utanför det pressetiska systemet publicera sig på nätet. Då krävs starka argument för att hindra politikerna från att lagstifta mot hat och hot.

Hot mot journalister har blivit branschens största arbetsmiljöproblem. Dels leder det till själv­censur, dels vill politikerna peta i lagarna utan att se vad det får för vidare följder för yttrandefriheten. I stället borde man skärpa lagen om brott mot medborgerlig frihet och göra tydligt att även journalister omfattas. När myndigheterna kräver mer sekre­tess krävs en stark och självständig justitie­minister som håller emot.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA