Utanför Odensala drar tre olika kraftledningar fram över åkrar och genom skogar. Två av dem ägs av Svenska kraftnät och Kajsa Pelttari arbetar med förberedelserna för att förnya dem.
Bild: Johan Alp
Utanför Odensala drar tre olika kraftledningar fram över åkrar och genom skogar. Två av dem ägs av Svenska kraftnät och Kajsa Pelttari arbetar med förberedelserna för att förnya dem.

Kraftfull tillväxt för Svenska kraftnät

REPORTAGE: SVENSKA KRAFTNÄT2022-11-09
Kajsa Pelttari och hennes kollegor på Svenska kraftnät jobbar just nu för fullt med att bygga ut det svenska kraftledningsnätet – ett arbete som hamnat i fokus när elpriserna stigit och effektbrist hotar. För att klara uppgiften rekryterar det statliga affärsverket mängder av nya medarbetare.
Av:  Börge Nilsson

Kajsa Pelttari parkerar sin röda Ford utanför Slåsta Bil & Maskin i Odensala. Johan Elfstrand kommer ut och möter henne. Han känner igen bilen. Ända sedan det första samrådet 2019 har han diskuterat de kraftledningar som går över hans åkrar med Svenska kraftnäts delprojektledare för markåtkomst.

Johan Elfstrand är inte bara verkstads­ägare. Han är bonde också. Över det nysådda höstvetet på fältet intill löper tre parallella kraftledningar i nord-sydlig riktning.

I mitten finns det regionala elnätsbolagets ledning, oansenlig i jämförelse. Längst bort går Svenska kraftnäts 220-kilovolt­ledning från Odensala, strax intill gården, till Överby i Sollentuna kommun. Här forsar el från vattenkraften i norr till konsumenter i Stockholm. Står man rakt under den låter det som distinkta pisksnärtar.

– Ja, det är ju den som ska bort, säger Johan Elfstrand.

Närmast gården går den tredje och största kraftledningen. Den är på 400 kilo­volt och låter ingenting just nu.

– Men ibland hörs det ett surrande ljud från den.

Johan Elfstrand tycker att kraftledningarna borde grävas ner. Men Kajsa Pelttari ser många skäl till att de även i framtiden ska gå ovan jord.
Bild: Johan Alp
Johan Elfstrand tycker att kraftledningarna borde grävas ner. Men Kajsa Pelttari ser många skäl till att de även i framtiden ska gå ovan jord.

Själva ledningen ska finnas kvar även i framtiden, men stolparna ska på sikt rivas och ersättas med nya som kan bära både den och en planerad ny 400-kilovolt­ledning.

– Kan man inte lägga ned den under marken? Alltså bara där den går över ren jordbruksmark? undrar Johan Elfstrand.

Korta sträckor inne i städer kan det i sällsynta fall vara rationellt att gräva ned högspänningsledningar. Men ute i terrängen vill Svenska kraftnät ha ledningen i luften, förklarar Kajsa Pelttari senare. Det är billigare, det är lättare att upptäcka och laga fel och det ger bättre elkvalitet.

Just de här diskussionerna är en viktig del av hennes jobb. Där många hundra mil nya eller nygamla ledningar ska dras fram kommer samhällets intresse av billig och säker eldistribution att krocka med andra samhällsintressen och med enskilda markägares behov.

Kajsa Pelttari, delprojektledare för markåtkomst på Svenska kraftnät.
Bild: Johan Alp
Kajsa Pelttari, delprojektledare för markåtkomst på Svenska kraftnät.

För Johan Elfstrand är markpackningen det stora problemet. Provisoriska vägar och tunga maskiner som används vid rivning och nybygge trycker ihop åkermarken så att det som växer får svårt att sätta rot.

– Det tar många år innan det rättas till. Under tiden får jag sämre skördar, och det är min lön som växer här.

Men motargumenten väger tyngre. Det blir ingen nedgrävd kraftledning i Johan Elfstrands åkrar. Däremot kommer han att få ekonomisk kompensation, och det är en av Kajsa Pelttaris arbetsuppgifter.

– Även om det inte går att tillmötesgå en markägares krav vill vi försöka se till att alla blir så lite missnöjda som möjligt, säger hon.

Bonden Johan Elfstrand är jämngammal med kraftledningarna på hans åkrar, berättar han för Kajsa Pelttari.
Bild: Johan Alp
Bonden Johan Elfstrand är jämngammal med kraftledningarna på hans åkrar, berättar han för Kajsa Pelttari.

Länge har Svenska kraftnät arbetat i det tysta. Men nu är det inte tyst längre. Tre dagar innan Publikt besöker Slåsta läser Sveriges nye statsminister Ulf Kristersson upp sin regeringsförklaring i riksdagen. Svenska kraftnät nämns flera gånger. Affärsverket ska få upphandla planerbar elproduktion, det ska inleda flera nya utredningar och få ett tilläggs­direktiv om högkostnadsskydd för den som drabbats av de höga elpriserna. Först ska Svenska kraftnät dock redovisa ett tidigare regerings­uppdrag som även det handlar om ett högkostnadsskydd.

Den svenska vattenkraften och kärnkraften har länge gett svenska kunder billigare el än på kontinenten, där fossila bränslen som kol och gas stått för merparten av elproduktionen. Men när Ryssland anföll Ukraina och gasleveranserna till Europa blev ett vapen riktat mot väst ökade exporten av svensk el och priserna steg även i Sverige. I augusti kostade elen i södra Sverige sex gånger mer än samma månad två år tidigare, visar jämförelse­sajten Elpriskollen som drivs av Energimarknadsinspektionen.

Det ledde till att energipriserna diskuterades flitigt under valrörelsen. Politiker tävlade om att lägga fram förslag om ekonomisk kompensation och åtgärder för att säkra elförsörjningen.

Många av de personer på Svenska kraftnät som Publikt talat med anser att det är positivt att frågorna kommit upp på agendan. Mikael Wallin, ordförande för ST inom Svenska kraftnät, tycker att diskussionen om elpriser och effektbrist i huvudsak har varit bra.

– Det är mer positivt än negativt, även om det kan bidra till ökad stress att få strålkastarljuset på sig. Effektbristen har vi länge försökt lyfta, men bara nått ut till branschen. Nu pratar hela samhället om risken för att elen kan stängas av, säger han.

Men det finns också anställda som menar att det är olyckligt att andra viktiga ämnen, som skola och sjukvård, skymdes av energins plånboksfrågor.

– Det blir väldigt konkret när många får fakturor som är högre än tidigare, så det är väl bra att vi pratar elpriser. Men det blev kanske lite för mycket, kan jag tycka, säger Johan Ulleryd som leder arbetet med Nordsyd, den största investering som Svenska kraftnät gjort sedan transmissions­nätet var i stort sett färdigbyggt på 1980-talet.

Bild: Johan Alp

Till en kostnad av 75 miljarder kronor ska Svenska kraftnät modernisera och bygga ut kraftledningarna från norr, där större delen av vår el produceras, till söder, där större delen förbrukas.

När investeringen beslutades i september 2020 var gränsen mellan elområde två och tre en flaskhals som skulle vidgas. Tvärs över den linje som börjar norr om Gävle och slutar där Dalarna gränsar mot Norge går elva kraftledningar som i huvudsak transporterar el från vattenkraft och vindkraft i norra Sverige till konsumenter i storstäder som Stockholm och Göteborg. De tre minsta ledningarna på 220 kilovolt och de tre äldsta 400 kilovolt-ledningarna ska fram till 2040 ersättas med dubbla nya ledningar på 400 kilovolt vardera.

När kärnkraft avvecklades i söder och förbrukningen ökade blev dessa 250 mil kraftledning från norr till söder ännu viktigare. Men investeringen hade gjorts ändå, säger Johan Ulleryd.

– Det finns två tydliga drivkrafter. Stamnätet är föråldrat och behöver förnyas. Och när vi ändå gör det så höjer vi dess kapacitet.

Det stamnät som ska ersättas byggdes mellan 1930- och 1950-talet. Sedan dess har det stått där och transporterat elektroner.

– Stamnätet har hållit väldigt väl, men vi vet att den tekniska livslängden normalt är 70 till 90 år och då ska ledningarna ersättas.

Sveriges elkonsumtion har genom åren varit cirka 140 terawattimmar, men när det nya nätet började byggas för två år sedan beslutades att det skulle dimensioneras för framtidens behov av el, berättar Johan Ulleryd.

– Redan då hade vi vissa föraningar om att vårt elbehov skulle öka. Men den acceleration vi ser i dag fanns inte, den har skett med väldigt hög hastighet de senaste två åren.

Johan Ulleryd, programledare för investeringspaket Nordsyd på Svenska kraftnät.
Johan Ulleryd, programledare för investeringspaket Nordsyd på Svenska kraftnät.

Den gröna omställningen och elektri­fieringen väntas dubbla den svenska elkonsumtionen till år 2030. Dessutom är det inte säkert att elen i framtiden enbart kommer att ledas från norr till söder. Stora industrisatsningar kan kräva så mycket el att Norrbotten och Västerbotten måste få hjälp utifrån.

– Vi kan absolut få ett flöde i norrgående riktning. Det är väldigt stora effektuttag vi pratar om när de ska elektrifiera industri­processerna däruppe. I princip ska de bygga ett helt Sverige i energikonsumtion, säger Johan Ulleryd.

Men vare sig elen ska fraktas söderut eller norrut är midjan mellan Gävle och Sollefteå viktig. Och det är inte bara att hänga upp nya ledningar där de gamla stolparna har stått. Om en stad har brett ut sig för nära en gammal ledningsgata får en ny och större inte plats. Då måste hela kraftledningen ta en annan väg.

Att avgöra var den ska dras tar flera år. Först sker en myndighetsdialog om sådant som artskydd, kulturmiljö och Försvarsmaktens krav. Parallellt med den dialogen sker också en dialog med privata mark­ägare, bönder, företag och närboende. Och det är ett jobb för Kajsa Pelttari och hennes kollegor.

På ett industriområde i Märsta tar Kajsa Pelttari och konsulten Henric Hierner en bakluckefika med kaffe från den medhavda termosen.
Bild: Johan Alp
På ett industriområde i Märsta tar Kajsa Pelttari och konsulten Henric Hierner en bakluckefika med kaffe från den medhavda termosen.

Några timmar innan Kajsa Pelttari svänger in på gården hos Johan Elfstrand, står hon vid bakluckan på sin bil och häller upp termoskaffe till Henric Hierner.

Han vill ha kaffet svart. Hon vill ha mjölk i sitt. Nu har hon börjat ta med sig mjölken för sig i en tetra så att båda blir nöjda.

Skogsinspektorn Henric Hierner är anställd av Vattenfall men lägger nittio procent av sin arbetstid på att vara konsult åt Svenska kraftnät.

– Det är oftast han som har direkt­kontakt med markägare och tar den första kontakten inför olika samråd, säger Kajsa Pelttari.

Bilen står parkerad på gatan utanför en sopsäckstillverkare i ett industriområde i Märsta. På andra sidan fabriksinhägnaden har Svenska kraftnät beställt en träd­säkring, en manuell avverkning av träd som annars hade riskerat att blåsa ned över myndighetens 220 kilovolt-ledning – samma ledning som passerar spannmålsodlaren Johan Elfstrand i Odensala och som ska rivas vad det lider. På marken ligger virket kvar. Att frakta dit en skotare för att köra ut en så liten post vore rena förlusten.

– Om markägaren frågar om han får ta hand om det så brukar vi säga okej till det, säger Henric Hierner.

Nyhugget virke går inte att elda i vinter. Men den eftertraktade veden lär snart vara kluven och lagd på tork inför nästa vinter.

Ett helt år låter kanske som lång tid. Men jämfört med den samrådsprocess som ska ske innan Svenska kraftnät kan skicka in en koncessionsansökan till Energi­marknadsinspektionen och sedan börja bygga en ny kraftledning är det ingenting.

– Vi har som mål att halvera tiden det tar att bygga en ny ledning. Vi ska kunna komma ned mot sju år, säger Kajsa Pelttari.

Men det har blivit svårare att sia om framtiden sedan landets infrastruktur för elkraft även fått uppmärksamhet ur säkerhetsperspektiv. Strax utanför svenskt och danskt territorialvatten har Nord Streams gasledningar sprängts. I Norge grips ryska medborgare som filmar flygplatser och energianläggningar med drönare. I Ukraina är kraftledningar och transformatorer direkta mål för Rysslands krigföring.

Det påverkar även dem som arbetar på Svenska kraftnät.

– Vi märker ju att det är ett skärpt säkerhetsläge, men jag kan ju inte riktigt gå omkring och oroa mig för det i mitt dagliga arbete, säger Kajsa Pelttari.

Någon stor intern diskussion om säkerhetsfrågor har inte heller STs avdelningsordförande Mikael Wallin märkt av:

– Jag har inte upplevt någon allmän oro bland personalen kopplad till konflikter och attacker, men man märker att det är större fokus på säkerhetsaspekterna kring våra anläggningar, säger han.

Däremot märks det, konstaterar Mikael Wallin, att Svenska kraftnät fått flera regerings­uppdrag, som uppdraget om elpris­kompensation från den tidigare regeringen med deadline i november.

– Det har stressat delar av organisationen som gått rätt tungt nu.

Mikael Wallin, STs avdelningsordförande på Svenska kraftnät.
Mikael Wallin, STs avdelningsordförande på Svenska kraftnät.

Men framför allt är det den snabba expansionen som är ett bekymmer. Antalet anställda ska nästan fördubblas under de kommande två åren.

– Vi lider av växtvärk. Från fackligt håll har vi sett att sjuktalen ökat lite det senaste halvåret eller året. Vi har också sett att några fler har slutat, säger Mikael Wallin.

Någon analys av orsakerna till att personalomsättningen ökat har inte gjorts.

– Men det är min och vår slutsats att det i alla fall delvis har att göra med tillväxten och den allmänna press vi är under.

Att växa och effektivisera samtidigt är svårt. Befintlig personal ska lära upp nya medarbetare och samtidigt sköta sina jobb.

– De som kommer in nya utan erfarenhet har också fått en bra ingångslön. Det är klart att det kan skava.

De fackliga organisationerna ST och Saco-S har lyft behovet av att inte bara prata nyrekrytering.

– Nu vill vi att man skiftar fokus till att också behålla personal. Det blir svårt att växa om vi samtidigt tappar erfaret folk, säger Mikael Wallin.

Det behovet är arbetsgivaren medveten om, framhåller Sara Bäckström som är tillförordnad enhetschef för Svenska kraftnäts enhet för kompetensförsörjning. Hon konstaterar att personalbristen är stor i hela branschen.

– Risken att tappa medarbetare är alltid stor när hela marknaden söker efter samma kompetens. Därför arbetar vi med vår befintliga personal, ser till att man kan utvecklas och ger möjlighet till vidare­utbildning internt, säger Sara Bäckström.

Under 2022 ska Svenska kraftnät öka sin bemanning med 300 tjänster. Fram till 24 oktober hade 240 av dem tillsatts, varav cirka 18 procent internt.

Sara Bäckström, tillförordnad enhetschef för Svenska kraftnäts enhet för kompetensförsörjning.
Sara Bäckström, tillförordnad enhetschef för Svenska kraftnäts enhet för kompetensförsörjning.

Att infrastruktur för el är en statlig arbets­uppgift som samhället är i stort behov av just nu har gjort det lättare att rekrytera, enligt Sara Bäckström.

– Många beskriver det som ett viktigt skäl till att de sökt tjänsten, just att de vill vara med och bidra till Svenska kraftnäts samhällsviktiga uppdrag.

Samma dag som vi pratar ligger 44 nya tjänster ute på affärsverkets sajt.

– Visst är det jättekul. Vi planerar att växa till minst 1 700 tillsvidareanställda under 2024, säger Sara Bäckström.

 

När Kajsa Pelttari började på Svenska kraftnät 2013 hade myndigheten 449 anställda vid årets ingång.

– Då kände jag igen alla och vi var ofta på kontoret i Sundbyberg, säger hon.

Nu har två nya kontor öppnats i Göteborg och Luleå, pandemin har gjort att upp till hälften av arbetstiden tillbringas i hemmet och om två år ska Kajsa Pelttari alltså ha fyra gånger fler kollegor än när hon anställdes.

I sitt förra jobb byggde hon digital-tv-nät åt statliga Teracom.

– Men det går inte att jämföra. Det här är ju så mycket större och har så stor betydelse för samhället.

Kajsa Pelttari betonar vikten av att den befintliga personalen inte halkar efter lönemässigt, men ser fram emot att få lära upp nya kollegor i sin grupp.

Och den där stoltheten över att få vara med och bidra till något viktigt och gemensamt, den återkommer hon till. Den känns, den är på riktigt.

Där ingår också att värna den relation hon själv har ansvar för, att de privatpersoner vars intressen får stå tillbaka för det allmännas ska få korrekt kompensation.

Men även om ambitionen är att människor ska bli så lite missnöjda som möjligt kan vissa situationer bli potentiellt hotfulla.

– Genom åren har det inträffat incidenter och det finns rutiner för hur det ska hanteras. Men jag har inte haft någon som direkt har hotat mig.

Målet är att kunna föra ett samtal med alla, och det lyckas också oftast.

– Längs den här sträckan har vi en god dialog med alla markägare, säger Kajsa Pelttari när vi står utanför bilverkstaden i Slåsta.

De representerar olika intressen och har olika åsikter om kraftledningarna ute på åkern. Men stämningen är ändå god när Kajsa Pelttari och Johan Elfstrand träffas.
Bild: Johan Alp
De representerar olika intressen och har olika åsikter om kraftledningarna ute på åkern. Men stämningen är ändå god när Kajsa Pelttari och Johan Elfstrand träffas.

Bonden och bilmekanikern Johan Elfstrand är fortfarande kritisk till den inverkan som den nya kraftledningen kommer att ha på hans spannmålsodling. Men här finns inte minsta spår av fientlighet. Stämningen är direkt kamratlig.

– Vi hörs av igen vi, säger Kajsa Pelttari innan hon tar adjö.

– Det gör vi. Trevlig helg! säger Johan Elfstrand.

Myndighet med ansvar för kraftsystemet

Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk som ansvarar för det svenska kraftsystemet och förvaltar och utvecklar Sveriges transmissionsnät för el. Svenska kraftnät är också elberedskapsmyndighet, med uppgift att stärka elförsörjningen för att klara påfrestningar, och ansvarar för beredskapsplaneringen inom elsektorn under kris eller krig.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.