Även om namnet formellt har ändrats till Mälardalens universitet står det fortfarande ”högskola” på många platser på campus i Västerås. Namnbytet kommer att pågå under stora delar av 2022.
Bild: Jonas Bilberg
Även om namnet formellt har ändrats till Mälardalens universitet står det fortfarande ”högskola” på många platser på campus i Västerås. Namnbytet kommer att pågå under stora delar av 2022.

Lärosäte kläs i ny skrud

REPORTAGE: MÄLARDALENS UNIVERSITET2022-02-09
Efter ett år av förberedelser och politisk osäkerhet blev Mälardalens högskola vid årsskiftet universitet. Förändringen innebär inte bara nya skyltar på fasaderna utan påverkar medarbetare på alla nivåer. Nu får lärosätet utökade forskningsanslag och planerar för en betydande expansion.

I den inglasade entréhallen på campus i Västerås står en reslig gran pyntad med orange julkort på en rund matta i samma iögonfallande nyans. Det är lärosätets profilfärg och en kulör som syns på många platser i lokalerna när Publikt är på besök i december – både på den permanenta inredningen och på de för årstiden framplockade adventsljusstakarna.

Inne på kommunikatören Malena Sattars arbetsrum hänger en luvtröja i samma färg med texten ”Mälardalens högskola” tryckt på bröstet. Det är ett plagg som, med två veckor kvar av året, snart kommer att vara obsolet. Efter nyår ska lärosätet kläs i ny skrud.

Malena Sattar slår på sin dator och visar den nya logotypen på skärmen. Den orange färgen har skruvats upp till en än mer intensiv ton, men den största och viktigaste nyheten är att ordet ”högskola” har ersatts med ”universitet”.

Kommunikatören Malena Sattar arbetar för att det nyblivna universitetet ska nå ut med sin forskning, som i år fått betydligt större anslag än tidigare.
Bild: Per Groth
Kommunikatören Malena Sattar arbetar för att det nyblivna universitetet ska nå ut med sin forskning, som i år fått betydligt större anslag än tidigare.

– Loggan är både lekfull och strikt för att visa hur vi är som universitet – att vi vågar, är progressiva och utmanar, samtidigt som vi har en seriositet. Vi ska inte bara vara Sveriges nyaste universitet utan också Sveriges häftigaste universitet, säger Malena Sattar.

Den avslutande meningen har hon lånat från det tal som rektor Paul Pettersson höll dagen innan. Då samlades alla medarbetare för ett gemensamt firande av det definitiva avgörandet i riksdagen, omröstningen om statsbudgetens anslag till utbildning och universitetsforskning.

Efter riksdagsbeslutet 14 december delades orange godispåsar och ballonger ut till alla anställda. Malena Sattar kände både glädje och lättnad över att den utökade statliga finansieringen fastställts.

– Eftersom det har varit så många turer, med en misstroendeförklaring och regeringsombildningar, har det funnits en osäkerhet om universitetsbeslutet skulle kunna rivas upp. Därför kände jag ”gud, vad skönt, äntligen” när allting definitivt var klart, säger hon.

Trots att hon beskriver universitetsutnämningen som den ”största händelsen i högskolans 44-åriga historia” syns inga spår av glädjeyra på arbetsplatsen. Det finns inga festdekorationer, skålar med överblivna karameller eller tårtrester i fikarummets kylskåp som skvallrar om händelsen. Tvärtom är det folktomt och välstädat i lokalerna.

Skälet är att alla större personalträffar har fått hållas digitalt med hänsyn till smittspridningen. Även om universitetsfirandet därmed än så länge har varit modest betonar Malena Sattar att det är betydelsefullt att alla formella politiska beslut nu är fattade. 

Strax innan årsskiftet var få av Malena Sattars kollegor på kontoret. I slutet av vårterminen hoppas de kunna samlas igen för ett större, officiellt firande.
Bild: Per Groth
Strax innan årsskiftet var få av Malena Sattars kollegor på kontoret. I slutet av vårterminen hoppas de kunna samlas igen för ett större, officiellt firande.

Hon är inte den enda vid lärosätet som noggrant har följt den politiska utvecklingen under det gångna året. Visserligen bekräftades det socialdemokratiska vallöftet från 2018 om en universitetsutnämning redan i december 2020 när regeringen lade fram sin forsknings- och innovationsproposition. Den röstades igenom i riksdagen i april förra året.

I regeringens förslag till budgetproposition för 2022 fanns också ytterligare 132 miljoner kronor i forskningsanslag till det nya universitetet. Ändå var det in i det sista osäkert om högskoleskyltarna skulle monteras ned efter årsskiftet.

Såväl i riksdagen som på andra håll har det funnits motståndare till planerna på att ge Mälardalens högskola universitetsstatus. Kritikerna har bland annat pekat på att Universitetskanslersämbetet 2019 fann brister i lärosätets kvalitetssäkringsarbete. Ett annat, mer principiellt, argument har utgått från uppfattningen att kvaliteten skulle bli högre om forskningsmedel koncentreras till ett mindre antal ledande universitet i stället för att spridas ut på flera lärosäten.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har hört till dem som har ifrågasatt regeringens beslut att göra Mälardalens högskola till universitet. När riksdagen efter en politiskt turbulent höst i början av december antog oppositionspartiernas förslag till budgetramar följde därför en ny tid av osäkerhet i väntan på beslutet om forskningsanslagen.

Inte ens utbildningsminister Anna Ekström, S, vågade när hon besökte campus i Västerås den 9 december lova att pengarna skulle komma efter nyår.

– Efter den här hösten tar jag inte ut någonting i förskott, sade Anna Ekström vid besöket, samma dag som regeringen fattat beslut om att ändra namnet i högskoleförordningen till Mälardalens universitet.

Vicerektor Helena Jerregård och rektor Paul Pettersson fick i december besök av Staffan Jansson, ordförande i Västerås kommunstyrelse, utbildningsminister Anna Ekström, Jimmy Jansson, ordförande i Eskilstunas kommunstyrelse och Pär Eriksson, ordförande i lärosätets styrelse.
Bild: Petter Ådahl/Regeringskansliet
Vicerektor Helena Jerregård och rektor Paul Pettersson fick i december besök av Staffan Jansson, ordförande i Västerås kommunstyrelse, utbildningsminister Anna Ekström, Jimmy Jansson, ordförande i Eskilstunas kommunstyrelse och Pär Eriksson, ordförande i lärosätets styrelse.

En vecka senare var den bärande delen i universitetsbygget, pengarna, trots allt säkrad sedan en riksdagsmajoritet röstat för det utökade forskningsanslaget. Men den politiska processen och debatten om universitetsutnämningen har påverkat lärosätet och medarbetarnas förberedande arbete under 2021 på flera sätt.

Malena Sattar, som tidigare arbetade med intern kommunikation, klev för ett år sedan på en ny tjänst som forskningskommunikatör med uppdraget att tydligare sätta forskningen vid lärosätet på kartan. Universitetsutnämningen aktualiserade det arbetet ytterligare, berättar hon.

– Politiskt har frågan lyfts om det verkligen behövs ytterligare ett universitet eller om det pågår en universitetsinflation. Men faktum är att vi med vår starka forskning redan tidigare har hållit samma nivå som ett universitet. Det har vi velat lyfta fram ännu mer, säger Malena Sattar.

Hon beskriver 2021 som ett intensivt arbetsår där tempot höjts och i stort sett alla medarbetare i någon mån har påverkats. Även om det är forskningssidan som kommer att växa mest på det nya universitetet måste även verksamhetsstödet stå väl förberett att möta de behov som uppstår.

 

Att alla medarbetare fick bidra med synpunkter om universitetets målbild och hur verksamheten ska leva upp till den var ett bra sätt att få med sig personalen i förändringsarbetet, tycker Malena Sattar. Runt 800 av de drygt 1 000 anställda engagerade sig och deltog i arbetet.

– Den höga graden av delaktighet har fått oss att se att vi alla är kuggar som behövs och att alla delar av verksamheten är lika viktiga. Det har varit förändringar på alla sektioner, på alla nivåer. Så gott som alla involveras. Det är allt ifrån brevmallar som ska ses över till att forskning på hög nivå ska formeras, så vi har definitivt fått skruva upp farten, säger hon.

För att klara det ökade trycket förstärktes kommunikationssektionen i fjol. Liksom Malena Sattar klev kommunikatören Anna Ulriksson Biderman då in i en delvis ny roll, och blev projektledare för högskolans namnbyte och varumärkesutveckling. Det arbetet har också behövt anpassas till den långvariga osäkerheten och det faktum att avgörande beslut fattades först vid årets slut.

Även om lärosätets namn formellt ändrades till Mälardalens universitet 1 januari står det i början av 2022 fortfarande ”högskola” på många platser runt om på campus. Ett par dagar efter nyårsafton hissade förvisso studenter på universitetet de nya flaggorna framför lärosätets entréer i Västerås och Eskilstuna, men de gamla fasadskyltarna sitter kvar.

I slutet av januari hängdes en 290 kvadratmeter stor vepa upp på campus i Västerås. Montören Christian Halvarsson arbetade från en skylift  för att få den jättelika loggan på plats.
Bild: Jonas Bilberg
I slutet av januari hängdes en 290 kvadratmeter stor vepa upp på campus i Västerås. Montören Christian Halvarsson arbetade från en skylift för att få den jättelika loggan på plats.

Först i slutet av januari blev namnbytet uppenbart, när en skylift parkerade framför biblioteksbyggnaden på campus i Västerås för att täcka fasaden med en jättelik vepa med den nya loggan på. Den 290 kvadratmeter stora duken, som klargör lärosätets universitetsstatus, kommer att sitta uppe i väntan på de permanenta skyltarna.

Anna Ulriksson Biderman kallar det för en nödvändig brygglösning.

– Det är långa ledtider med bygglovsprocesser och leveranstider, vilket gör att skyltningen dröjer. Eftersom det politiska beskedet kom först i december kunde vi förra året bara kratta manegen, men inte trycka på startknappen. Hade vi mot förmodan inte blivit universitet hade vi ändå haft nytta av det arbetet som vi har gjort, men det var först vid årsskiftet som vi faktiskt kunde börja beställa saker, säger hon.

Det innebär att namnbytet i praktiken kommer att genomföras stegvis under våren och sommaren. Förutom den provisoriska skyltningen fick lärosätets webbplats ett nytt utseende efter nyår, stämplar till officiella dokument har bytts ut och beslutsmallar i Word har uppdaterats, men mycket arbete återstår. Anna Ulriksson Biderman gör uppskattningen att namn och formgivning behöver bytas på drygt 550 ställen.

För vaktmästeriet, där Aron Davidsson arbetar, innebär det en rad nya arbetsuppgifter.

– Det står högskola på väldigt många platser, säger han och tittar ned på ett högskolemärkt passerkort som ligger framför honom bland papper, post-it-lappar och tangentbord på skrivbordet i hans arbetsrum.

Vaktmästeriet, där Aron Davidsson har arbetat i 13 år, kommer att få flera nya arbetsuppgifter kopplade till universitetsutnämningen. Bland annat ska arbetsplatser iordningställas till över 300 nya medarbetare som ska rekryteras de kommande åren.
Bild: Per Groth
Vaktmästeriet, där Aron Davidsson har arbetat i 13 år, kommer att få flera nya arbetsuppgifter kopplade till universitetsutnämningen. Bland annat ska arbetsplatser iordningställas till över 300 nya medarbetare som ska rekryteras de kommande åren.

Passerkorten ska inte bara få en ny layout, konstaterar Aron Davidsson sedan. Han arbetar med säkerheten på campus och ser ett behov av att stärka och utveckla det arbetet när lärosätet växer. Alla som är knutna till universitetet måste på ett smidigt sätt få tillgång till lokalerna, slår han fast.

– Som universitet måste vi helt enkelt bli vassare i vårt säkerhetsarbete. Vi har många utbyten med kommuner, regioner och företag och i de konstellationerna har vi till exempel industridoktorander och affilierade forskare som är semi-anställda. Vi måste lösa det så att det blir praktiskt och enkelt för dem att ta sig in här. Där behöver vi höja vår kvalitet.

Medan många andra sektioner har ett intensivt förberedelsearbete bakom sig har vaktmästeriet under 2021 befunnit sig i ”lugnet före stormen”, berättar Aron Davidsson. Nu räknar han med att han och hans närmaste kollegor kommer att få betydligt mer att göra, inte minst när alla nya medarbetare som universitetet ska rekrytera börjar sina jobb. Runt 350 nyanställningar räknar universitetet med under de kommande åren.

– De ska ha någonstans att sitta allihop, och det kan komma att behövas flera nya forskningsmiljöer. Vi är redan i dag trångbodda i Västerås, så vi kommer att behöva vara kreativa, säger Aron Davidsson.

Rektor Paul Pettersson räknar med att expansionen kommer att prägla arbetsplatsen under flera år framåt. Det finns planer, både på kort och lång sikt, för hur den ska gå till, berättar han.

– Mycket av vårt fokus kommer att ligga på forsknings- och forskarutbildningsverksamheten, stödet runt den och dess expansion, både vad gäller lokaler och medarbetare. En hel del kommer att hända i år, men vi ska också ha lite is i magen och vara noga med hur vi växer så att vi gör rätt satsningar, säger Paul Pettersson.

Att det är stora förändringar som har påbörjats och som väntar håller Susanne Meijer, sektionsordförande för ST inom Mälardalens universitet, med om. Ändå har det enligt henne så här långt inte hållits några betydande förhandlingar kopplade till universitetsblivandet mellan de fackliga parterna och arbetsgivaren.

Det är Susanne Meijer mycket kritisk till. Hon anser att det är uttryck för ett generellt problem och efterlyser ett förstärkt partsgemensamt arbete på universitetet, där beslut förankras och facket görs delaktigt tidigt i processen.

Susanne Meijer, sektionsordförande för ST inom Mälardalens universitet, vill se ett förstärkt partsgemensamt arbete mellan fack och arbetsgivare när stora förändringar väntar på universitetet.
Bild: Per Groth
Susanne Meijer, sektionsordförande för ST inom Mälardalens universitet, vill se ett förstärkt partsgemensamt arbete mellan fack och arbetsgivare när stora förändringar väntar på universitetet.

– I dag är det en väldig ensidighet och det skapar frustration. I en organisation med tusen medarbetare där det pågår så här stora förändringar borde det finnas flera saker att förhandla, säger Susanne Meijer.

Lärosätets tillförordnade HR-chef Yasmine Lundqvist säger till Publikt att det så här långt varit tillräckligt att löpande informera de fackligt förtroendevalda om de förändringar som har skett. Några risk- och konsekvensanalyser har inte krävts, anser hon.

Det håller inte Susanne Meijer med om.

– Vi driver att risk- och konsekvensanalyser alltid ska göras, men det får vi inte alltid gehör för. Det har fattats många beslut som rör universitetsfrågan och vi får väldigt mycket information, men tyvärr upplever vi att det saknas ett intresse av att ta in synpunkter från arbetstagarorganisationerna, säger hon.

Med en stor bunt papper och sin dator slår hon sig ned vid ett annat bord inne på vaktmästeriet på campus i Västerås. I mötesrummet har hon sällskap av vaktmästaren David Franzén, också han ledamot i STs sektionsstyrelse på universitetet.

Även om de båda beskriver stora utmaningar i det fackliga arbetet upplever de samtidigt att arbetsgivaren är mån om att få till ett bättre samarbete. Det är en förändringsvilja som de välkomnar och ser mycket positivt på. David Franzén lyfter fram målbildsarbetet som ett gott exempel.

– I det arbetet fanns det en stor delaktighet, där det betonades att vi gör det här tillsammans och att alla behövs. Så önskar vi att det var hela tiden. Men ofta handlar våra möten med arbetsgivaren mycket om information och det ska gå väldigt fort. Att jobba som förtroendevald nu är jättesvårt, säger han.

Att det fackliga arbetet är tungrott beror också på att det är få förtroendevalda på arbetsplatsen, menar Susanne Meijer. Hon och David Franzén inne på vaktmästeriet utgör två tredjedelar av den lokala styrelsen.

De spår att det kan bli ännu svårare att hitta personer som vill engagera sig fackligt när tempot skruvas upp ytterligare på arbetsplatsen. Samtidigt betonar de vikten av det fackliga arbetet när stora förändringar ska genomföras.

– Vi ser definitivt att universitetsutnämningen ger en högre arbetsbelastning. Den ordinarie verksamheten ska fortsätta att utvecklas och vi växer. För att det här ska fungera behöver våra medlemmar och personalen göras delaktiga och deras kompetens och erfarenheter tas tillvara. De måste ges inflytande också genom facket, säger Susanne Meijer innan hon slår igen datorn, samlar ihop sina papper och skyndar vidare ut genom vaktmästeriets folktomma korridorer.

I en annan del av byggnaden, på samma våningsplan men på motsatt sida av campus, har kollegorna på kommunikationsenheten sina kontor. Även här vilar det ett skenbart lugn. Tystnaden och stiltjen beror dock inte på någon brist på arbete, utan på att många fortsatt jobbar hemifrån.

Även Malena Sattar, som är en av få som ska äta lunch på plats på jobbet den här dagen, räknar med att hon står inför ännu ett arbetsintensivt år.

De stora ekonomiska tillskotten som följer med universitetsutnämningen kommer att innebära fler forskningsprojekt som ska lyftas fram. Samtidigt är hon fortsatt bara en av två forskningskommunikatörer på arbetsplatsen. Om de blir fler återstår att se.

Ett sätt att med befintliga resurser vässa kommunikationsarbetet är att coacha forskarna – framför allt i digital kommunikation – så att de kan berätta om sitt arbete i sina egna nätverk och på så sätt nå fler och mer nischade målgrupper, berättar Malena Sattar.

– När vi nu växer och blir mer forskningstunga måste vi ännu mer fokuserat lyfta fram nyttan av vår forskning och hur den påverkar människors vardag. Vi har verkligen en forskning som är helt i linje med att vi blir universitet, så det är jättekul att få sprida den. Det är en spännande resa att få vara med på.

Nytt universitet med anor från 1977

  • Mälardalens universitet grundades 1977 som Högskolan i Eskilstuna och Västerås. Lärosätet, som har campus i dessa två städer, bytte senare namn till Mälardalens högskola.
  • Innan universitetsutnämningen 1 januari 2022 var lärosätet landets största högskola.
  • Mälardalens universitet har 19 900 studenter, som läser på 58 olika program och drygt 1 000 kurser.

Så skiljer sig universitet från högskolor

  • Universitet får generellt högre statliga forskningsanslag än högskolor. När nya universitet tillkommit under de senaste åren har de fått ökade forskningsresurser i statsbudgeten.
  • Därutöver finns en formell skillnad mellan universitet och högskolor. Universitet har ett generellt tillstånd att utfärda examina på forskarutbildningsnivå. Högskolor måste ansöka om rätt att utfärda forskarexamina inom avgränsade områden.
  • Tidigare kunde högskolor söka och få forskarutbildningsrättigheter inom ett större vetenskapsområde, till exempel teknik eller naturvetenskap. En högskola med kompetens inom flera vetenskapsområden kunde ansöka om och prövas för universitetsstatus. Den möjligheten togs bort 2009. Numera kan endast regeringen ta initiativ till och fatta beslut om att utse nya universitet.
  • Förra året fick Universitetskanslersämbetet, UKÄ, uppdraget att lämna förslag på nya kvalitetskriterier som kan användas inför ett sådant beslut. UKÄs förslag är att det ska krävas att en högskola framgångsrikt inrättat forskarutbildning och förvaltat examenstillstånd på forskarutbildningsnivå och att högskolan håller hög kvalitet i utbildning, forskning och samverkan för att kunna få universitetsstatus.

Åsikterna går isär om nya universitet

Att socialdemokratiska regeringar har gett flera högskolor universitetsstatus har varit omdebatterat. Kritikerna varnar för att expansionen sker på bekostnad av etablerade universitet, när flera lärosäten ska dela på begränsade resurser.

När Mälardalens högskola vid årsskiftet blev universitet var det den senaste högskolan i raden att uppgraderas. Några år dessförinnan hade högskolan i Malmö blivit Malmö universitet. Sammanlagt har beslut av socialdemokratiskt ledda regeringar gett landet inte mindre än sju nya universitet sedan andra halvan av 1990-talet.

Universitetsutnämningarna har varit omdebatterade och tydliggjort en djup ideologisk klyfta i synen på högre utbildning och forskning. Såväl borgerliga politiker som fristående debattörer har varnat för att sprida ut de begränsade resurserna till ännu fler lärosäten. I stället borde prioriteringen vara att de befintliga universiteten håller hög kvalitet och står sig i en internationell konkurrens, har de hävdat.

Socialdemokraterna har också anklagats för att blunda för brister på högskolorna och för att fatta beslut utifrån regionalpolitiska hänsyn.

Men utbildningsminister Anna Ekström, S, tillbakavisar kritiken. Hon menar att det senaste universitetets forskning och utbildningar kommer att stärka både Mälardalen och övriga landet. Hon ser ingen risk att universitetsutnämningen sker på de äldre universitetens bekostnad.

– Sverige ska vara en ledande forskningsnation och det ska finnas tillräckliga resurser till alla lärosäten. Det är forskningens kvalitet som ska avgöra vilka projekt som får medel, men det är också viktigt att det finns en struktur och tillgång på utbildning i hela landet. Det behövs på fler områden än bara på de gamla universiteten. Jag som kan min historia vet att när Lunds universitet skulle inrättas på 1600-talet så var kritiken skarp från Uppsala universitet. Den här typen av kritik är inte ny, säger Anna Ekström.

Hon vill inte kommentera om Socialdemokraterna kommer att verka för att fler högskolor i närtid ska bli universitet.

– Jag vill vänta med att komma med några utfästelser om det, säger Anna Ekström.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.