Artikel från 2016.
Artikel från 2016.

Lång väg mot bättre arbetsmiljö

SÅ GICK DET: LUNDS UNIVERSITET2022-03-25
För några år sedan riktade facket allvarlig kritik mot personalpolitiken och arbetsmiljön på Lunds universitet. Nu har arbetsmiljöarbetet blivit mer formaliserat.

Våren 2016 rapporterade Publikt om allvarlig facklig kritik mot personalpolitiken och arbetsmiljön på Lunds universitet. Även lärosätets internrevision uppmärksammade problem med otydlig styrning och svag uppföljning, och universitetsstyrelsen konstaterade att kompetensbrister hindrade ett gott arbetsmiljöarbete: ”Kunskapsbristerna medför att vi inte följer aktuell lagstiftning”, skrev styrelsen.

Nu

Det blir både ris och ros när ST-företrädare ska värdera utvecklingen av arbetsmiljöarbetet efter kritiken 2016. Till det positiva hör att en hel del formella strukturer har kommit på plats, enligt sektionsordföranden Helena Falk.

– Bland annat finns ett avtal om samverkan på institutioner, fakulteter och på universitetsövergripande nivå. När avtalet inte följs kan vi agera på det.

Även skyddsorganisationen har förstärkts med skyddskommittéer, skyddsombud och huvudskyddsombud på flera nivåer, kompletterade med så kallade överskyddsombud, ett för varje facklig organisation. På fakulteternas HR-avdelningar finns arbetsmiljösamordnare.

Samtidigt är Lunds universitet en till stora delar decentraliserad organisation, vilket ökar risken att rutiner och policyer inte implementeras på samma sätt överallt, framhåller Helena Falk.

– Ett aktuellt exempel är hur återgången till arbetsplatsen ska se ut efter pandemin. Fakulteterna tolkar beslutet på olika sätt, och det är ganska problematiskt. Det blir skillnader för medlemmarna beroende på chefens uppfattning, säger hon.

En anmärkning, bland annat från universitetsstyrelsen, har gällt brist på kompetens hos arbetsmiljöansvariga chefer. Vicerektor Jimmie Kristensson säger till Publikt att flera förbättringar gjorts och att andra är på gång. Det finns utbildningar för chefer, som dock inte är obligatoriska.

– Men på exempelvis den medicinska fakulteten har 150 chefer gått utbildning, och de övriga ska gå, säger Jimmie Kristensson.

Just nu görs en utredning om framtidens ledarskap och vilken kompetens cheferna behöver. ST är positivt till att utredningen görs, men beklagar att facken inte involverats i processen. En särskild svårighet, säger fackliga företrädare, är att många personalansvariga chefer i högskolan har ett tidsbegränsat mandat och inte är ”professionella chefer”.

Många arbetsmiljöproblem handlar om kränkande särbehandling och andra psykosociala arbetsmiljöfrågor, konstaterar EvaLena Moser i STs sektionsstyrelse.

– Cheferna vet ofta inte vad de ska göra, och det kan gå lång tid innan man tar tag i det på ett bra sätt. Jag tror att det behövs mer resurser och stöd för detta, en erfarenhetsbank att vända sig till, säger hon.

ST har också pekat på att de många tidsbegränsade anställningarna skapar osäkerhet i universitetsmiljön. Ett förslag från facket som inte fått gehör är att inrätta en funktion som bevakar företrädesrätten till ny anställning. Däremot finns bättre rutiner för att hålla koll på detta i dag, säger EvaLena Moser, och konstaterar att det ändå gått framåt.

– Och numera väljer man att tillsvidareanställa så fort man ser att en anställning kommer att vara mer än två år, det är bra.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.