Carl Melin är forskningsledare  på Futurion, TCOs och TCO- förbundens tankesmedja.
Carl Melin är forskningsledare på Futurion, TCOs och TCO- förbundens tankesmedja.

Carl Melin: Presidenten som ville stå ovanför lagarna

KRÖNIKA2021-02-09

Självständiga myndigheter och tjänstemän upplevs som en tröghet för politiker som kräver total lojalitet och snabbt vill ändra på saker, skriver Carl Melin i en krönika. Donald Trump ville gärna sätta sig över lagarna, konstaterar han.

Av:  Carl Melin

Donald Trump blev mycket upprörd när hans första justitieminister Jeff Sessions vägrade att stoppa justitiedepartementets utredning om att Ryssland hjälpt honom att vinna presidentvalet i USA 2016. Hans uppfattning var att administrationen skulle arbeta för honom, och inte för landet och lagarna.

Donald Trump och många av hans anhängare har även salufört idén att det funnits en djup stat, ”Deep State”, av statstjänstemän som underminerat honom och utgjort ett slags skuggregering. En av hans sista åtgärder som president var att göra det lättare för presidenten att utan saklig grund kunna avskeda hundra­tusentals opolitiska statstjänstemän. Ett beslut som den nye presidenten Joe Biden har upphävt.

Trumpanhängarnas syn på stats­tjänste­männens roll skiljer sig från den som länge varit gängse i liberala demokratier. Lite förenklat har den rollen varit att utifrån lagar, god sed och sin egen kompetens utföra de uppgifter som beslutats av regering och parlament. I Sverige, liksom i flera andra länder, får inte regeringen lägga sig i enskilda myndighetsbeslut – det som brukar kallas för ministerstyre.

Det svenska myndighets- och ämbetsmannasystemet härstammar från Axel Oxenstierna, även om mycket förändrats sedan 1600-talet. Den brittiska stats­apparaten, som kanske är urtypen för en byråkrati som står relativt självständig från politiken, tog sin nuvarande form i mitten av 1800-talet.

Den amerikanska statsförvaltningen har en annan historia. Under andra hälften av 1800-talet bytte varje ny president ut ungefär 90 procent av de civilanställda statstjänstemännen. Dessa förväntades vara lojala mot det parti som gav dem jobbet och även betala en andel av sin lön i ”skatt” till partiet. Men systemet reformerades och USA fick en permanent ämbetsmannakår utifrån brittisk modell.

Självständiga myndigheter och tjänstemän upplevs som en tröghet för politiker som kräver total lojalitet och snabbt vill ändra på saker, i strid med praxis och ibland också med lagen. Populismen bygger på att inget ska få stå i vägen för ”folkviljan” – ofta i form av den starke ledarens tolkning av den. Tjänstemän som inte är tillräckligt lydiga uppfattas då i bästa fall som tröga hinder och i värsta fall som förrädare.

Populisternas poäng är att tjänste­männen inte ska få undergräva demokratin. Och om tjänstemännen systematiskt motverkade och underminerade demokratiskt fattade beslut vore detta ett problem. Men i realiteten är det inte vad debatten handlar om. Det centrala är om tjänstemän ska fatta opartiska beslut utifrån de lagar och rikt­linjer som de politiska organen fastslår.

Lagar och regler ska vara lika för alla, och ingen – inte ens en president – ska stå ovanför lagen. Det är det som Donald Trump och många som han inte vill acceptera.

Carl Melin är forskningsledare på Futurion, TCOs och TCO-förbundens tankesmedja.

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA