Forntidens historia i nytt ljus

KULTUR: LITTERATUR2011-05-24

»En ny värld har upptäckts.« Så beskriver Maja Hagerman
resultatet av den största arkeologiska undersökningen
i Sverige någonsin. Nu kommer hennes bok om utgrävningen.

Bygget av åtta mil motorväg i Uppland hade föranlett utgrävningen. Projektledningen frågade Maja Hagerman om hon ville dokumentera. Jobbet var slutfört, hon skulle få fria händer.

– Jag åkte till Uppsala, och frågade: »Vad har ni hittat?«, »Vad ska jag skriva om?« Arkeologerna irrade med blicken, suckade och såg på varandra. Utgrävningen hade varit så stor och ännu kunde de inte överblicka allt.

Maja Hagerman var ändå säker på att det här var något för henne. Frågan var hur hon skulle kunna komponera en läsbar berättelse av alla stenbitar, benbitar, glaspärlor, harpuner, fiskekrokar, spår av hus och kultplatser.

En bilresa gav svaret.

Älskande par på runsten

Det var 2005. Två arkeologer tog henne med på en dagstur längs den färdig­byggda, men ännu inte invigda motorvägen.

Till sist stannade bilen till vid en sido­väg. Några hundra meter bort stod en runsten. På stenen fanns ett ovanligt motiv – ett älskande par. Maja Hagerman hade aldrig sett något liknande.

– Nu förstod jag att jag hade en berättelse.

Älskande par hör bronsålderns hällristningar till och brukar hänföras till en fruktbarhetskult, konstaterar Maja Hagerman. Var bilden på runstenen från 1000-talet en återspegling av en kult från tidigare årtusenden? Andra fynd pekade i samma riktning: På flera ställen hade människor under vikingatid lagt ner glaspärlor – kvinnliga symboler – i gravar som då var 500 år gamla.

– Varför? Mindes de en gammal gudinnekult? frågar sig Maja Hagerman.

Det kvinnliga har trängts undan

I boken gestaltas en forntida värld där människor föreställde sig att himmelsguden älskade med jordgudinnan och på så vis gjorde jorden fruktbar. Eller där himmelska gudinnor förenades med jordiska kungar, som på så vis gavs legitimitet.

Maja Hagerman nagelfar en historiesyn som undanträngt det kvinnliga ur sin världsbild. Det gäller gudinnor och det gäller verkliga kvinnor.

– Det är slående att det finns berättelser som saknas, som försvunnit.

Maja Hagerman spänner blicken i mig, rör sin högra arm i takt med orden.

– Det här är ingen bok om kvinnohistoria, men jag vill påtala att det här finns.

Kvinnoperspektivet i boken Försvunnen värld är centralt. Men de nästan 400 sidorna i den av fotografen Claes Gabrielsson vackert illustrerade volymen är också en skildring av utvecklingen ur alla möjliga aspekter, från 4 000 år före Kristus när de första nybyggarna tog i besittning det ur havet nyss uppstigna landet, till omkring 5 000 år senare.

Maja Hagerman bestiger höjder och åsar, studerar platserna för bosättningar och föreställer sig hur det såg ut när forntidens människor levde här. Hon refererar till tidigare fynd, hon läser ny forskning – och hon försöker sätta sig in i hur männi­skornas tankevärld kan ha sett ut. Resul­tatet blir en hisnande berättelse.

Historien får skrivas om

När alla fynd till slut sorterats och katalogiserats och forskarna har satt in dem i sammanhang, träder en bild av stora och banbrytande upptäckter fram. Maja Hagerman uttrycker det som att man har hittat en helt ny värld. Plötsligt blir ett oväntat samhälle synligt i tiden före vikingatiden.

– Alla är överraskade av att bebyggelsen är så varierad.

Gamla historieböcker berättar om enskilda gårdar som ligger för sig själva, om den frie svenska odalbonden som skötte sig själv. På gården framställdes inom självhushållets ramar alla produkter som behövdes för livet där.

– Den bilden stämmer inte, säger Maja Hagerman.

Bebyggelserna såg olika ut. En är en stor slaktplats, en annan är ett centrum för metallhantering. Ett hus ligger vid åstranden, en del gårdar omges av påfallande omsorgsfullt byggda inhägnader, andra har inga alls.

– Det är en hel liten bygd man har fått fram. Och det stämmer inte alls att alla skötte sig själva. Man samarbetade, man hade olika inriktningar på olika platser. Det fanns en arbetsfördelning.

Hoppas på bättre samarbete

Maja Hagermans bok handlar också om utgrävningarnas villkor.

Hundratals arkeologer undersöker området där den blivande vägen ska dras fram. Det är bråttom – vägbyggarna väntar på att få börja spränga. Regn, snö och kyla lägger hinder i vägen. Arbetet är fysiskt påfrestande.

Olika firmor har vunnit delkontrakt i den statliga upphandling som föregått utgrävningarna. Flera företags arkeologer kan arbeta geografiskt nära varandra, men med ingen eller liten inbördes kontakt. Därför förmedlas inte alltid information om intressanta iakttagelser, trots att dessa fynd ibland skulle kunna vara skäl att ändra inriktningen på arbetet.

– Jag hoppas att man vid framtida utgrävningar kan utveckla samarbetet – trots att bolagen är konkurrenter – för att ta tillvara kvalitet. Det behövs, säger Maja Hagerman.

Foto: Ulla Montan
Foto: Ulla Montan
Järnföremål hittade i en gravkulle i Kyrsta. Foto: Claes Gabrielsson
Järnföremål hittade i en gravkulle i Kyrsta. Foto: Claes Gabrielsson
Kam från Kyrsta, 100-200-talet efter Kristus. Foto: Claes Gabrielsson.
Kam från Kyrsta, 100-200-talet efter Kristus. Foto: Claes Gabrielsson.
Kruka hittad i Kyrsta. I den fann akeologerna måltidsrester från 1600 före Kristus. Foto: Claes Gabrielsson.
Kruka hittad i Kyrsta. I den fann akeologerna måltidsrester från 1600 före Kristus. Foto: Claes Gabrielsson.
Kärlekspar på runsten U1043 i Forsa. Foto: Claes Gabrielsson
Kärlekspar på runsten U1043 i Forsa. Foto: Claes Gabrielsson
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA