Besparingar som blir alltför kostsamma

LEDARE2014-06-17
Besparingarna på Arbetsmiljöverket har lett till färre inspektioner. Men ska vi minska sjukskrivningarna och kunna jobba längre upp i åldrarna behövs mer förebyggande arbetsmiljöarbete – inte mindre.

Bara några veckor efter att han hösten 2006 blivit arbetsmarknadsminister intervjuades Sven Otto Littorin, M, av Publikts föregångare ST Press. En av frågorna var om han ville behålla arbetsmiljöinspektionerna på samma nivå. »Ja, det tycker jag är viktigt«, blev hans svar.

Frågan ställdes eftersom den nytillträdda borgerliga rege­ringens första budget innehöll en kraftig minskning av Arbetsmiljöverkets anslag.

Nedskärningarna var så drastiska att mer än en tredjedel av myndighetens personal försvann under de tre år som följde. Föga förvånande infriades inte Sven Otto Littorins fromma förhoppningar om att den viktiga inspektionsverksamheten skulle klara sig utan att påverkas av hans jättebesparing. Antalet inspektioner har minskat med drygt 25 procent sedan 2006, visar Publikts granskning i detta nummer. »Ju färre vi blir, desto mindre hinner vi göra, så klart«, konstaterar Gunni Ekdahl, ordförande för ST vid Arbetsmiljöverket.

Det är ett dystert faktum att antalet arbetsskador började öka bara något år efter att besparingarna genomförts. Mellan 2009 och 2013 ökade antalet rapporterade arbets­olyckor med drygt 20 procent. Också arbetssjukdomarna har blivit fler. Trots att dödsolyckorna lyckligtvis har blivit färre skadas alltså fler människor av sitt arbete i dag.

Även om det ökade antalet arbetsskador inte är en direkt konsekvens av besparingarna på Arbetsmiljöverket, visar det tydligt på vikten av ett ännu bättre förebyggande arbetsmiljöarbete. Det krävs många olika åtgärder för att förhindra arbetsskador, men tillsynen av arbetsplatserna spelar en viktig roll.

Det behövs granskningar av den fysiska arbetsmiljön, men också av de psykosociala förhållandena. Det som Arbetsmiljöverket kallar »organisatoriska och sociala faktorer« har blivit en allt vanligare orsak till arbetssjukdom och bland kvinnor ligger de nu bakom en tredjedel av anmälningarna. Problemet är stort även på STs område, visar förbundets egna undersökningar.

När en arbetsplats befinner sig under ekonomisk press ökar stressen. Så ser det ut på många företag som känt av den ekonomiska krisen, men även på de statliga myndigheter som de senaste åren drabbats av hårda åtstramningar.

Även på den myndighet som ska granska andra arbetsplatsers arbetsmiljö syns effekterna av krympande resurser. Lojala medarbetare försöker leva upp till beslutsfattarnas uppdrag, trots att tiden inte räcker till när de anställda blir färre. De förändrade förutsättningarna leder till omorganisationer, som i sig blir betungande. Arbetssituationen blir alltmer ansträngd.

Besparingarna på myndigheter med viktiga samhällsuppdrag kan bli dyrbara. Det gäller i högsta grad arbetsmiljöfrågorna. Ska vi kunna minska sjukskrivningarna och arbeta längre upp i åldrarna kan vi inte pruta på det förebyggande arbetet. Beslutsfattarna har inte råd att vara snåla.


Alexander Armiento,
chefredaktör

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.