De statsanställdas röster måste höras i samhällsdebatten

LEDARE2022-06-16

Alla har rätt att ha åsikter i politiskt kontroversiella frågor och argumentera för dem i samhällsdebatten – även myndighetsanställda. Som flera experter konstaterar i detta nummer av Publikt är budskapet i regler och rättspraxis tydligt – statstjänstemän har en långtgående yttrandefrihet. Det hindrar dock inte att de ibland ifrågasätts när de använder den.

Kritiken brukar göra gällande att de privata åsikterna skulle vara ett hinder för att agera sakligt och opartiskt i yrkesutövningen. De mest upprörda rösterna ser enskilda åsiktsyttringar som bevis för att en hel myndighet har en agenda eller en politisk slagsida. Men statsförvaltningens krav på saklighet och opartiskhet begränsar alltså inte medarbetarnas rätt att uttrycka personliga uppfattningar, så länge det är tydligt att de inte företräder sin arbetsgivare.

Den grundlagsskyddade meddelarfriheten ger offentliganställda rätt att vända sig till massmedierna. De får berätta om sin arbetsgivares verksamhet och tycka till såväl i frågor de jobbar med som i andra ämnen. Meddelarfriheten omfattar visserligen inte inlägg på sociala medier, men även i sådana forum är gränserna för vad som får sägas och skrivas vida.

Inte minst under ett valår vore det välgörande om fler människor som själva arbetar inom de områden som står i samhällsdebattens centrum beskrev de problem de upplever och de lösningar de ser behov av. Som de medarbetare på Statens institutionsstyrelse som i detta nummer av Publikt vittnar om utmaningarna det innebär att arbeta med tvångsvårdade ungdomar. Deras erfarenhet och kunskap är ovärderlig när vi söker efter metoder för att bekämpa ungdomskriminaliteten.

På samma sätt behöver vi få höra anställda i spårtrafiken förklara hur tågtrafiken kan fungera bättre, arbetsförmedlare ge råd om hur arbetslösheten bekämpas med framgång, universitetslärare och forskare berätta hur Sverige kan utvecklas som kunskapsnation. Och många andra röster.

En långtgående yttrandefrihet kan leda till att det blir obekvämt ibland, när människor uttrycker uppfattningar som för många av oss framstår som ogrundade och osympatiska. Kanske kan det i vissa fall till och med påverka förtroendet för statsförvaltningen. Men så länge det är tydligt att det som sägs och skrivs håller sig inom lagens råmärken, så bör vi vara försiktiga med att hävda att sådana uppfattningar inte borde få uttryckas. Det riskerar att drabba även dem vars röster vi vill höra.

Då är det bättre att i stället arbeta för att fler kloka personer kommer till tals och berättar om de utmaningar de möter i sin arbetsvardag, så att deras kunskap och erfarenheter bidrar till att forma framtidens politik. Det är något att önska sig inför höstens val.

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA