Dyrbara besparingar

LEDARE2011-02-08
Rapporter om brister i arbetsmiljön når oss från allt fler arbetsplatser. Bilden som de fackliga företrädarna ger är tydlig: personalen mår dåligt eftersom arbetsbelastningen är för hög.

Sällan har nyhetssidorna i ST Press rymt så många rapporter från arbetsplatser där medarbetarna mår dåligt som i detta nummer. En hel provkarta av arbetsmiljöproblem radas upp:
Efter en inspektion på Folkhälsoinstitutet lyfter Arbetsmiljöverket fram problem med otydligt ledarskap och otrygghet. När det är Regeringskansliets förvaltningsavdelning som granskas uppmärksammas arbetsrelaterade sjukdomar och signaler om kränkande särbehandling. På Statens institutionsstyrelse visar en medarbetarenkät att förtroendet för ledningen är svagt och de anställda oroliga. På Försäkringskassan tycks situationen ha blivit något bättre, men huvudskyddsombudet konstaterar att det fortfarande finns stora problem.

Att arbetsmiljöproblemen breder ut sig bland statliga arbetsgivare beror inte på något svårlöst mysterium. Nej, överallt finns klarsynta personer kapabla att ställa diagnos:
»Mycket bottnar i arbetsbelastningen. Även cheferna har för mycket att göra. De har inte tid att leda«, säger Johan Landin, ST-ordförande på Folkhälsoinstitutet.
Också på Regeringskansliet säger många anställda anser att de fått för mycket att göra sedan man skurit ned på personalen.
»Med en bättre bemanning skulle personalen vara mindre stressad och också bli tryggare på arbetet«, konstaterar Per Hellstrand, STs ordförande på Statens institutionsstyrelse.
Och på Försäkringskassan summerar Christina Eklöf, huvudskyddsombud, situationen: »Vi har i grund och botten för hög arbetsbelastning«.


En tydlig bild framträder. Tuffa åtstramningar och ökad arbetsbörda gör arbetsvillkoren ohållbara på allt fler arbetsplatser. Människor orkar inte. De drabbas av oro och hälsoproblem. De hamnar i konflikt med varandra. Cheferna hinner inte ta sitt ansvar och utöva ett gott ledarskap.
När besparingarna går för långt blir resultatet i stället ett slöseri med skattepengar. Missnöjda, sönderstressade och sjuka medarbetare gör inget bra jobb.
Det sambandet ser lyckligtvis också statens arbetsgivare. I sin nya arbetsgivarpolitiska strategi konstaterar Arbetsgivarverkets medlemmar att en god arbetsmiljö främjar verksamhetsutvecklingen. Nu gäller det att man också drar konsekvenserna av den insikten.
En viktig åtgärd är att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet. Som Arbetsmiljöverket nyligen uppmärksammat finns det på många arbetsplatser brister på det området.


Men fack och arbetsgivare måste också öka ansträngningarna för att sätta ljuset på problemens grundläggande orsak: bristen på resurser. Att ständigt låta färre göra mer är knappast hållbart. Ibland går det att hitta sätt att jobba lite smartare, spara på resor, energi, lokaler eller något annat. Men om inte de anställdas hälsa och välbefinnande ska offras måste besparingskrav i många fall innebära minskad service till medborgarna.

Det är kanske inte vad väljarna önskar sig. Just därför är det enda raka att tydliggöra konsekvenserna av en budget som inte räcker till – och kräva att de tar ställning till vad de är beredda att betala för.

Alexander Armiento

chefredaktör

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

ÄMNEN:

Arbetsmiljö
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.