Myndigheter behöver klara budgetbesked

LEDARE2019-01-30
Myndigheterna och deras medarbetare har sedan valet tvingats leva med en stor osäkerhet. Budgetprocessen bör ses över så att viktiga verksamheter inte drabbas lika hårt i tider av politisk turbulens.

 

Det dröjde över fyra månader innan Sverige fick en regering. Det är inte konstigt att det tog tid – det krävdes omprövning av tidigare positioner och långa förhandlingar. Men händelse­utvecklingen har inneburit stora svårigheter för myndigheterna och deras medarbetare.

När riksdagen efter valet inte raskt kunde välja en stats­minister föll det för första gången på en övergångsregering att lägga fram en budgetproposition. Man valde att i princip enbart dra ut linjerna från budgeten för 2018. Det ledde till märkliga konsekvenser – som att pengar ytterligare ett år anslogs till att fira Ingmar Bergmans 100-årsdag. Samtidigt blev myndigheter som aviserat att de behövde ytterligare resurser för att klara sitt uppdrag helt utan tillskott.

När riksdagen sedan röstade om budgetramarna för 2019 var det dock inte övergångsregeringens förslag som vann, utan en reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna som fick Sverigedemokraternas stöd. Reservationen innebar stora förändringar jämfört med propositionen – men följderna för enskilda myndigheter stod då inte klara. De blev aningen klarare när riksdagen beslutade om fördelningen av medel inom varje utgiftsområde, men de besluten är inte lika detaljerade som underlaget i en vanlig budgetproposition.

Därefter blev det övergångs­regeringens uppgift att utfärda regleringsbrev, som närmare beskriver vad myndigheterna ska göra med pengarna. På nytt agerade man med försiktighet, och utgick i princip bara från de beslut som fattats av riksdagen. Myndigheter som stod inför stora omställningar fick föga vägledning.

Först 11 januari presenterades innehållet i överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Tio dagar senare kunde en ny regering tillträda. Den politik som den aviserat innebär på många områden en rejäl kursändring från den M-KD-budget som ännu gäller. Exempelvis ska Jämställdhetsmyndigheten inte läggas ned utan bli kvar. Men det dröjer innan det kommer en ändringsbudget. Under tiden är myndigheterna tvungna att arbeta utifrån de beslut som hittills fattats.

Regeringen och Regeringskansliets tjänstemän måste så snabbt som möjligt ge myndigheterna och deras medarbetare klara besked. Det är olyckligt att processen blivit så utdragen och rörig. Osäker­heten – och den kraft den tar i anspråk – har drabbat många viktiga verksamheter.

Systemet är helt enkelt inte byggt för att hantera att landet står utan politisk ledning från valdagen fram till slutet av januari. Även om det är ett problem som inte har några enkla och självklara lösningar, borde det vara möjligt att justera processen och tidtabellen på ett sådant sätt att skadorna i en framtida, liknande situation blir mindre. Frågan är viktig och förtjänar att analyseras och diskuteras noggrant, utan partitaktiska hänsyn.

De statliga myndigheterna har viktiga uppdrag – de måste ha förutsättningar att göra sitt jobb också i tider av politisk turbulens.


Alexander Armiento,
chefredaktör

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

ÄMNEN:

Statsbudgeten
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.