Nu behövs kompromissvilja och samarbete

LEDARE2014-12-09
Regeringens budget har fallit och Sverige går mot ett extraval. Situationen skapar osäkerhet och stora problem. En ny riksdag kan inte fortsätta på samma sätt.

I den budget som den nya regeringen lade fram fanns flera angelägna satsningar. En av de allra viktigaste var en höjning av taket i a-kassan. Men sedan Sverigedemokraterna valt att stödja de borgerliga partiernas budget i riksdagen står det klart att det 2015 kommer att ligga kvar på 18 700 kronor per månad. Allt färre människor som förlorar jobbet får därmed en ersättning som ger möjlighet till en trygg omställning.

En kraftfull satsning på Arbetsförmedlingen hör också till de saker som nu inte tycks bli verklighet. Myndigheten går miste om de extra pengar Socialdemokraterna och Miljöpartiet ville anslå för att bättre kunna hjälpa fler arbetslösa.

Oavsett storleken på anslagen behöver myndigheterna få tydliga besked och möjlighet att planera sin verksamhet.
I stället har Arbetsförmedlingen liksom många andra verksamheter några veckor innan budgetårets början försatts i en väldigt osäker situation. Nu är det de borgerliga partiernas budgetramar som gäller, men många detaljer är ännu oklara. Och efter det extraval som statsminister Stefan Löfven meddelat ska hållas 22 mars nästa år kan bilden förändras på nytt.

Orsaken till att denna situation uppstått är att Sverigedemokraterna har tillåtits att spela en avgörande roll. De andra riksdagspartierna har visserligen med rätta markerat att de inte tänker befatta sig med ett parti med rötterna i högerextremism och en politik med udden ständigt riktad mot invandrare, invandring och mångkultur. Men då går det inte att samtidigt avvisa samarbete över de traditionella blockgränserna. Resultatet är att de isolerade Sverigedemokraterna getts en utslagsröst – en maktposition som nu blivit mycket tydlig.

Vägen framåt kan inte vara att försöka anpassa reglerna för att göra det lättare för en minoritet att regera. I stället krävs att alla partier anstränger sig för att försöka formera en majoritet – även om det kräver kompromisser som i en del frågor ligger en bra bit från den egna ståndpunkten.

När sådana kompromisser ändå måste sökas, bör de formu­leras så att de blir långsiktigt hållbara. Även om framtida regeringar måste vara fria att driva skilda politiska linjer, bör vi inte ha en ordning där även de grundläggande spel­reglerna på en mängd viktiga områden riskerar att ändras varje mandatperiod – eller till och med oftare än så. Såväl enskilda medborgare som kommuner och företag behöver kunna planera för framtiden. Därför behövs breda överens­kommelser om exempelvis grundprinciperna i skatte- och socialförsäkringssystemen, arbetsrätten och huvuddragen i arbetsmarknads- och utbildningspolitiken.

Sverige står inför stora utmaningar. Regeringskrisen innebär i sig att viktiga reformer dröjer. Arbetsmarknadens parter och andra aktörer har varit tydliga: Vi har inte råd med ett fortsatt dödläge. Förhoppningsvis sätter det press på våra politiska ledare att – åtminstone efter det extraval som väntar – sätta taktiken åt sidan, överge gamla låsningar och agera konstruktivt.


Alexander Armiento, chefredaktör

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.