Viktigt att lönekriterierna är tydliga för alla

LEDARE2018-10-30

Alla ska kunna förstå vad som ligger till grund för den egna lönen och hur de kan påverka den. Det kräver tydliga lönekriterier och en väl fungerande process på arbetsplatsen.

Individuell lönesättning ställer stora krav på att löne-processen är tydlig och rättvis. Det är en viktig fråga för facket i avtalsförhandlingarna, både på central nivå och på arbets­platserna.

I det centrala avtalet för ST-medlemmar på myndig­heterna står att alla ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur man kan påverka den. Ändå svarar förtroendevalda i ST i en enkät att många medlemmar har dåliga kunskaper om detta. Det är ett tecken på att det behöver pratas mer på arbets­platserna om lönesättningen – både hur processen går till och vilka faktorer som påverkar utfallet.

Den grundläggande principen i det centrala avtalet på myndighets­området är att lönen ska bestämmas utifrån arbetsuppgifterna och den anställdes prestation i förhållande till målen. Prestationen handlar om »skicklighet« och »resultat«.

Det är abstrakta begrepp som knappast räcker för att ge den anställde en klar bild av vad som förväntas. Tanken är att fack och arbetsgivare ska formulera mer detaljerade kriterier som klargör vilket slags skicklighet och resultat det är som premieras på arbetsplatsen. Det kan ju skilja sig åt mellan olika verksamheter.

Hur statliga arbetsplatser arbetar med lönekriterier varierar, visar Publikts granskning i detta nummer. Några nöjer sig i princip med det cent­rala avtalets formuleringar. Andra för in begrepp som »samarbetsförmåga«, »kvalitetsmedvetenhet«, »omdöme« och »engagemang« som exempel på kvaliteter som ska belönas.

Även om sådana ord syftar till att precisera vad skicklighet och resultat kan innebära, kan också de tolkas på många olika sätt. Därför är det viktigt att det förs samtal på arbetsplatsen där de lokala kriterierna förtydligas, så att alla medarbetare och chefer tolkar dem på samma sätt. Det är en förutsättning för att lönen ska fungera som den morot den är tänkt att vara.

Trots att detta borde ligga i arbetsgivarnas intresse, vittnar flera fackligt förtroendevalda som Publikt talat med om att det finns utrymme för förbättringar. Det finns också fackliga företrädare som har en mer grundläggande kritik mot avtalets utformning och efterlyser ett större fackligt inflytande över vad som värderas när lönerna sätts.

Ett ökat fackligt inflytande över löneprocessen vore en välkommen utveckling. Men för att ha en chans att påverka till det bättre krävs facklig styrka.

Den som är missnöjd med hur löneprocessen fungerar och hur lönekriterierna ser ut bör göra sin röst hörd – inte bara i samtalet om lön med chefen, utan även genom sitt lokala fack. Det är också viktigt att samla så många kolleger som möjligt bakom ett krav på förändring. En stark facklig organisation och en tydlig opinion bland medarbetarna ökar möjligheten att driva igenom förbättringar.

Alexander Armiento, chefredaktör.

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA