Viktigt att värna vår öppenhet

LEDARE2013-11-26
Det finns många hot mot öppenheten. Nu har den åter inskränkts av ny lagstiftning. Men den hindras även av bristande kunskap. Därför behövs utbildning om offentlighetsprincipen.

Insynen i de verksamheter vi äger gemensamt är en viktig del i vår demokrati. Den skyddar mot mygel och korruption och bidrar till större förtroende för politik och förvaltning.

Därför är det viktigt att värna om den öppenhet som offentlighetsprincipen skapar.

Tyvärr är det alltför få som gör det. Med jämna mellanrum kommer förslag om att begränsa rätten att ta del av allmänna handlingar med hänvisning till en påstådd risk för att uppgifter kan orsaka skada om de sprids. De som försvarar insynen har svårt att nå ut med sina argument, så det blir aldrig någon större debatt om vilka skador vår offentlighet lider av att allt fler uppgifter hålls hemliga. Därför slutar det ofta med att de folkvalda beslutar att utöka sekretessen.

För ett år sedan summerade Dagens Nyheter det dystra läget – då hade 69 ändringar gjorts sedan den nya offentlighets- och sekretesslagen infördes 2009. »Varje ändring har i någon mån försämrat allmänhetens möjlighet till insyn«, skrev tidningen. Siffran kommenterades av konstitutionsutskottets ordförande Peter Eriksson, MP: »Varje liten ändring är så liten att ingen reagerar på det men när man ser ändringarna sammantaget så kan man få en helt annan bild«, sade han.

För bara några dagar sedan inskränktes öppenheten ännu en gång. Nu ska svenska myndigheter »typiskt sett« ta hänsyn till andra länders sekretess och vetorätt när någon vill ta del av en handling som rör EU och annat internationellt samarbete. Formuleringen är så otydlig att den kan tolkas som ett frikort att hemligstämpla det mesta. Som så ofta fanns skarp kritik mot förslaget – bland annat hävdade Justitiekanslern att det stred mot tryckfrihetsförordningen. Trots det röstade riksdagsmajoriteten för regeringens förslag.

Det skulle behövas mer diskussion kring nya begränsningar av öppenheten. Men också en ordentlig granskning av om alla de begränsningar som har beslutats verkligen behövs.

Det är dock inte bara lagstiftning som kan hindra insyn – det finns också problem med hur offentlighetsprincipen fungerar i praktiken. I en debattartikel konstaterar Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling och STs ordförande Britta Lejon att myndigheter ofta gör fel när någon vill ta del av allmänna handlingar. 2001 fattade Justitieombudsmannen 44 beslut om kritik av handläggningen av sådana ärenden – 2011 hade siffran ökat till 73. Antalet anmälningar steg samma period från 126 till 212.

Tidigare har organisationen Utgivarna visat att förvaltningsdomstolarna ändrat myndigheters beslut om utlämnande av allmänna handlingar i drygt 950 av 2 400 mål under åren 2010 till 2012 – en betydligt större andel än i exempelvis skattemål.

Siffrorna tyder på ett stort problem som behöver mötas med bättre kunskap. Alla offentligt anställda bör få utbildning i offentlighetsprincipens funktion och värde.

Men det räcker inte. Även allmänheten och deras valda företrädare måste förstå hur lagstiftningen ser ut och varför. Annars kommer offentlighetsprincipen långsamt att förfalla. Det vore en tragedi för demokratin. 


Alexander Armiento,
chefredaktör

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.