Arvode avgör omfattningen av styrelsens arbete

STATSFÖRVALTNING2018-09-21

Arvodets storlek avgör hur mycket styrelsens ledamöter engagerar sig i styrelsearbetet. Det är en av slutsatserna i en analys från Statskontoret av hur ledningen fungerar i de statliga myndigheter som leds av styrelser.

Enligt Statskontorets rapport anser de flesta styrelseledamöter att storleken på deras arvoden är en signal från regeringen om hur mycket de förväntas arbeta i sitt styrelseuppdrag. Ledamöter som har ett högre arvode lägger ned mer tid på styrelsearbetet än de som har lägre arvode.

”Låga ersättningar kan alltså göra ledamöterna obenägna att göra en extra arbetsinsats i styrelsearbetet. Det innebär att ledamöternas gedigna kompetens och erfarenhet skulle kunna nyttjas i högre grad”, skriver Statskontoret i sin sammanfattning.

31 förvaltningsmyndigheter och affärsverk hade en styrelse under 2017. Statskontoret har gått igenom hur styrelserna fungerar i praktiken och hur styrelsearbetet går till. Studien grundar sig i huvudsak på en enkätundersökning med styrelseledamöter och myndighetschefer. Men Statskontoret har också genomfört fallstudier i fem styrelsemyndigheter och analyserat protokoll och annan dokumentation från styrelsernas sammanträden och tagit del av dokumentation från styrelsernas möten.

Styrelsens ordförande har enligt rapporten en viktig roll i styrelsearbetet. Denne har ofta både lång erfarenhet och stor kompetens när det gäller myndighetsstyrning. I samråd med myndighetens chef är det ordföranden som avgör vilka frågor som ska tas upp till diskussion i styrelsen. Styrelsens ledamöter begär sällan ytterligare information eller initierar egna granskningar av internrevisionen, konstaterar Statskontoret.

Myndighetschefen är ofta den som informerar styrelsen om vad den politiska ledningen anser om och vill säga till myndigheten. Ordföranden deltar visserligen i myndighetsdialogen, men det är oftast myndighetschefen som sköter de informella kontakterna. Det kan leda till att styrelsen kortsluts i styrningen av myndigheten, skriver Statskontoret. När myndighetschefen får medskick av både departementsledningen och styrelsen finns det risk för dubbelstyrning av myndigheten.

Nio av tio styrelseledamöter anser sig ha goda möjligheter att kontrollera att den verksamhet som bedrivs i myndigheten redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt. Men Statskontoret påpekar att styrelserna kan ta ett reellt ansvar bara för det som de har information om. Risken är att styrelserna inte får den information de behöver både från myndigheten och från regeringen.

”Det påverkar styrelsernas möjlighet att ta reellt ansvar, även om de formellt sett har det fulla ansvaret”, skriver Statskontoret.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA