Avdelningar kräver lyft för alla

ATALSRÖRELSEN2012-03-28

Siffror i avtalet, arbetstider och arbetsmiljö – det är frågor STs avdelningar på myndighets­området vill att förbundet ska driva i avtalsrörelsen. Det kan också bli diskussion om att återinföra en individ­garanti.

Av:  Elin Ekselius och Eva Spira

I myndighetsavtalet 2010 släppte ST kravet på en lägsta garanterad löne­ökning för alla – eller individ­avstämning, som är den formella
benämningen.

I stället finns nu i avtalet ett krav på åtgärdsplaner för dem som får en »ringa« löneökning eller ingen löneökning alls.

Individavstämningen diskuterades livligt 2010 och diskussionen har inte avstannat.

ST inom Försäkringskassan är en av de avdelningar som är missnöjd med den nuvarande modellen.

– Vi har haft handlingsplaner sedan nittiotalet. Ibland hjälper det upp lönen, ibland inte. Men man kan inte köpa korv för en handlingsplan, säger avdelningens ordförande Siv Norlin.

Att alla ska få en löneutveckling anser hon i första hand är en ideologisk fråga: Alla ska ha rätt till en bibehållen reallön – även de som inte uppfyller lönekriterierna.

På Pensionsmyndigheten konsta­terar STs avdelningsordförande Ann-Christine Jonsson att en helt ny grupp av anställda blivit utan löne­utveckling:

– De är kvinnor, 55 plus, ofta toppresterande och har jobbat sig upp till en lite högre lön än genomsnittet. Arbetsgivarnas argument för att inte ge dem något påslag är att de har »rätt lön«, säger hon.

Även hon vill att avtalet ska inne­hålla en individgaranti.

Men det finns de som har positiva erfarenheter av handlingsplaner.

På Högskolan Väst låg tidigare flera medarbetare på garantinivån – men i år har ingen blivit »nollad«. STs vice sektions­ordförande Jarmo Uusitalo ser en poäng i att det blivit svårare för arbetsgivaren att »köpa sig fri« genom att ge minimala lönehöjningar.

– Från fackets sida var vi redan från början väldigt tydliga med att vi kommer att begära handlingsplaner om ett bud blir för lågt.

Men även Jarmo Uusitalo skulle före­dra en individgaranti:

– Det underlättar med ett golv för individbuden. Men man måste se till helheten i avtalet. Vad vill arbetsgivar­sidan att vi ska offra för att få tillbaka garantin – är det värt det?

 

”Kan fungera som en individgaranti”

STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar anser att handlingsplaner kan ge ett bättre stöd än individavstämningar för att lyfta lönerna. I praktiken kan det fungera som en garanti, anser hon.

Enligt Åsa Erba-Stenhammar har individavstämningen egentligen aldrig varit någon garanti för årliga löne­ökningar.

– Man gör en avstämning vid det sista revisionstillfället i avtals­perioden för att se till att ingen fått mindre än den lägsta nivå parterna kommit överens om. Men dessförinnan kan individen ha fått noll kronor i löneökning – i många fall utan att veta vad han eller hon ska göra för att få en höjning vid nästa revision.

Åsa Erba-Stenhammar säger att syftet med handlingsplanerna är att klargöra varför man inte fått någon löneökning och vad man ska göra för att få någon framöver. Men också att tvinga arbetsgivare att ta samtalet om löner.

– Det är ett samtal som många vill undvika. Arbetsgivare kanske väljer att öka lönerna för alla för att slippa det där samtalet och då fungerar det som en individgaranti. I sämsta fall, om handlingsplanen inte leder någon vart, ska det uppmärksammas i en särskild förhandling, säger hon.

Avdelningarnas önskelista

1. »Tillräcklig« löneutveckling

2. Siffror i avtalet

3. Bättre lönebildningsprocess

4. Restid ska ses som arbetstid

5. Övriga arbetstidsfrågor

6. Frågor om lönekriterier

7. Individavstämning

8. Arbetsmiljöfrågor

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

ST
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA