Byggnads får stöd i EG-domstolen

FACKLIGT2007-05-23

Byggnadsarbetarförbundet har fått generaladvokaten i EG-domstolen på sin sida i det så kallade Vaxholmsmålet. Företag från andra EU-länder kan tvingas följa svenska avtal.

Det lettiska företaget Laval tog år 2004 hem en anbudsförfrågan från Vaxholms kommun om ombyggnation av en skola. När Byggnads krävde att Laval skulle teckna hängavtal med facket och betala svenska löner till de lettiska arbetarna vägrade företaget under hänvisning till den fria rörligheten inom EU.

Byggnads förklarade arbetsplatsen i blockad, och när Elektrikerförbundet vidtog sympatiåtgärder stoppades arbetet, de lettiska arbetarna fick åka hem och Laval gick i konkurs. Byggnads stämdes inför Arbetsdomstolen och Lavals ägare krävde skadestånd.

Arbetsdomstolen beslutade att inhämta riktlinjer från EG-domstolen om hur konflikten mellan svenska regler och EU:s bestämmelser ska tolkas.

I början av året hölls huvudförhandlingar i domstolen, och på grundval av dem har nu generaladvokaten lagt fram sitt yttrande. Målet kommer slutgiltigt att avgöras under hösten.

Varken EG-direktivet om fri rörlighet eller EU-fördraget kan tolkas så att de förhindrar fackföreningar att försöka tvinga ett företag från ett annat medlemsland att följa gällande kollektivavtal.

Stridsåtgärderna måste stå i proportion till vad konflikten gäller, men när Byggnads förklarade arbetsplatsen i Vaxholm i blockad och Elektrikerförbundet genomförde en solidaritetsblockad tog man inte i mer än vad som kan anses vara berättigat, menar generaladvokaten.

Eftersom Sverige inte har några lagstadgade lägstalöner, utan har överlåtit åt arbetsmarknadens parter att fastställa lönenivåer i respektive bransch är det förenligt med EU-reglerna att kollektivavtalet blir bindande också för ett företag från ett annat EU-land som bedriver verksamhet i Sverige.

De fackliga aktionerna för att tvinga fram ett kollektivavtal eller hängavtal motiverades av allmänna intressen, som skydd för arbetare och kamp mot social dumpning, anser generaladvokaten.

Det är enligt generaladvokaten inte lika självklart att ett företag från ett annat EU-land ska betala samma lönebikostnader som svenska företag betalar för sina anställda. När det gäller till exempel pensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter och granskningsavgifter överlåter han åt AD att överväga om dessa ska tillämpas också på företag där de anställda omfattas av likartade trygghetssystem i hemlandet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA