Dubbla budskap om yttrandefrihet
Larma chefen när journalister ringer. Men ni har självklart meddelarfrihet. Så dubbla budskap ger många myndigheter. »De lämnar sina anställda i sticket«, säger Magnus Fredriksson som forskar om myndigheternas kommunikation.
Magnus Fredriksson, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet, har analyserat myndigheters styrdokument för kommunikation. Han konstaterar att myndigheternas behov av en positiv bild i medierna ofta kommer i konflikt med de anställdas yttrandefrihet.
– I dokumenten framgår att myndigheterna gärna vill ha kontroll på vad som sägs. Sedan slänger de in några meningar om att medarbetarna har meddelarfrihet. Men det saknas ofta vägledning för den enskilde som då lämnas i sticket.
Magnus Fredriksson har noterat ett tryck från det ansvariga departementet:
– Mediebilden är väldigt viktig för myndigheterna. Men när en myndighet inte sköter sig blir det ofta ministern som får kritiken. Därför finns ett tryck från departementet på myndigheten att inte läcka. Styrningen sker i informella kontakter mellan departements- och myndighetsledningen.
Justitiekanslern Anna Skarhed valde nyligen att inte pricka Högskolan i Gävle, men tog ändå chansen att uttala sig om myndigheters mediekontakter.
I sin kommunikationspolicy skrev Högskolan i Gävle bland annat om dialogen med massmedia:
»Den som inte är ansvarig för eller insatt i ett ämne bör hänvisa till den som är det, vilket är särskilt viktigt när det är fråga om kritik och risk för negativ publicitet. Den som har haft kontakt med massmedia bör informera närmaste chef. Om tillfälle ges, kan också den som står i begrepp att ha kontakt med massmedia rådgöra med Högskolans massmedieansvarige.
Yttrandefriheten ger alla anställda rätt att lämna upplysningar till massmedia. Dock gäller inte detta sekretessbelagda uppgifter.«
JK konstaterar att tjänstemän som uttalar sig på myndighetens vägnar inte täcks av meddelarfriheten, men att det tydligt borde framgå att policyn endast gäller medarbetarna i deras funktion inom högskolan. Hon kritiserar också skrivningen om sekretess, eftersom det i de flesta fall är tillåtet att diskutera även sådant som faller under sekretessen med medierna.

Forskarna frågade 252 myndigheter
Med synlighet som ledstjärna är namnet på den rapport som Magnus Fredriksson gjort tillsammans med Josef Pallas, docent i företagsekonomi. Forskarna begärde ut alla styrdokument för kommunikation från 252 myndigheter.
173 myndigheter lämnade ett eller flera dokument, 69 myndigheter redovisade att de saknade dokumentation och
10 myndigheter vägrade att lämna ut de begärda uppgifterna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.