Ekonomisk styrning inom staten fungerar bra

STATSFÖRVALTNING2021-04-29

Den ekonomiska styrningen inom staten fungerar överlag bra, anser Ekonomistyrningsverket, ESV, efter en granskning som myndigheten genomfört på regeringens uppdrag.

ESV har tagit fram en rapport om den ekonomiska styrningen i staten, som redovisar vad den omfattar, hur den har utvecklats över tid samt vilka utmaningar den står inför. Rapporten ska fungera som en kunskapskälla och ett diskussionsunderlag som behandlar såväl myndigheternas som regeringens och riksdagens perspektiv.

Rapporten utgår från att den ekonomiska styrningen har fyra delar – resultatstyrning, finansiell styrning, intern styrning och kontroll samt internrevision. Styrningen förmedlas genom olika regelverk samt i myndigheternas instruktioner och regleringsbrev.

Enligt ESV har den finansiella styrningen utökats över tid för att få ökad enhetlighet och tydlighet. Samtidigt konstaterar ESV att det finns flera tecken på ökad tillit i resultatstyrningen och att myndigheterna har fått ett större utrymme för att verksamhetsanpassa sin interna styrning och kontroll.

ESV drar den övergripande slutsatsen att den ekonomiska styrningen är omfattande men motiverad. Den speglar enligt rapporten den rollfördelning som finns mellan riksdagen, regeringen och myndigheterna. Den behövs för att riksdag och regering ska få den information som behövs för att fatta beslut, förverkliga politiken och ha kontroll på statens utgifter.

ESVs analys visar också att styrningen fungerar bra överlag och att den är accepterad i statsförvaltningen. Analysen bygger på en omfattande materialinsamling från bland annat rapporter, förarbeten, lagar och förordningar samt enkäter och intervjuer med företrädare för Regeringskansliet, riksdagen och myndigheterna.

Utmaningar för den ekonomiska styrningen

ESV har identifierat ett antal utmaningar inom de fyra delområdena, exempelvis:

  • Att det finns en otydlig ansvarsfördelning mellan myndigheter inom vissa delar av den finansiella styrningen.
  • Hur reglerna för intern styrning och kontroll tillämpas på ett sätt som skapar nytta för den egna myndigheten.
  • Storleken på resurserna för internrevision.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA