Bild: Privat

”En attack på den akademiska friheten”

HÖGSKOLAN2023-04-28

Regeringen halverar mandattiden för de statliga lärosätenas styrelser till ett år och fem månader. Reaktionerna från den akademiska världen är starka, och även ST kritiserar beslutet. ”Det är en attack på den akademiska friheten”, säger ST-företrädaren Kjell Nilsson.

På torsdagen beslutade regeringen om förordnanden av 238 personer till styrelseposter på 30 statliga lärosäten. I samband med beslutet fastslog regeringen också att mandatperioden kortas från tre år till ett år och fem månader, vilket tidningen Dagens Arena var först att rapportera om. Det motiveras med det säkerhetspolitiska läget och vikten av att säkerhetspolitisk kompetens ingår i styrelserna.

Den förklaringen ger Kjell Nilsson, ledamot i styrelsen för ST inom universitets- och högskoleområdet, inte mycket för.

– Det är trams. Säkerhetspolitiska frågor tas inte upp på styrelsenivå. Det handlar helt klart om att man vill tillsätta personer som är lojala mot regeringen, säger han.

I dag är en majoritet av ledamöterna i de statliga lärosätenas styrelser externa. Nomineringarna av de externa ledamöterna sker genom nomineringskommittéer där regeringen och lärosätet har varsin representant.

I Sverige är det lätt att avskaffa den akademiska friheten, hävdar Kjell Nilsson. Skyddet är svagt, menar han, både för att majoriteten i styrelserna är extern och för att det kollegiala styret i övrigt är avskaffat på de flesta lärosäten.

– På nästan alla lärosäten är det rektor som utser lägre chefer som dekaner och prefekter, i det som kallas linjestyrning, säger Kjell Nilsson.

Med regeringens senaste beslut blir det ännu viktigare att lärosätena återgår till kollegial styrning, anser han.

– Vi behöver återskapa demokratin, så att det under styrelsen finns demokratiskt valda organ.

I intervjuer med rektorer i Dagens Arena framkommer att kritiken mot den kortade mandatperioden är stark även på ledningsnivå. ”Det är med bestörtning vi tog emot det här beskedet. Vi ser väldigt allvarligt på att gå in och detaljstyra på det här sättet”, säger exempelvis Ylva Fältholm, rektor för Högskolan i Gävle, till tidningen.

Enligt Dagens Arena planerar SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, en skrivelse till regeringen från landets rektorer.

I riksdagen har Åsa Westlund, S, ställt en fråga till utbildningsminister Mats Persson, L, om huruvida regeringen har samrått med SD i arbetet med nomineringar till lärosätenas styrelser.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Högskolan
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA