En lönemodell som tjänar arbetsgivarna
Det är djupt problematiskt när ledande fackliga företrädare tar ställning för lönesättande samtal, en modell som ger arbetsgivarna avgörande makt över lönefördelningen, skriver tre företrädare för ST inom universitets- och högskoleområdet. STs förbundsordförande Britta Lejon svarar.
I TCOs nättidning Arbetsvärlden kunde vi läsa en artikel av STs och Unionens ordförande där man vältaligt försvarar principen om siffror i löneavtalen och pekar på viktiga problem att ta itu med i den lokala löneprocessen. Gott så – men det blir djupt problematiskt när man samtidigt tar ställning för en modell som ger arbetsgivarna avgörande makt över lönefördelningen. I artikeln skriver de två ordförandena: »Både Fackförbundet ST och Unionen ser i grunden positivt på lönesättande samtal.« Hur går det ihop med STs ståndpunkt att kollektivavtalsförhand-ling är huvudmodell för lönesättning?
Det är självklart att arbetsgivaren vill individualisera löneprocessen så långt som möjligt, för att på detta sätt marginalisera facken. Arbetsgivarverket trycker hårt på att lönesättande samtal inte innebär någon löneförhandling: »Att
utgå ifrån att lönesättande samtal är en förhandling, ger felaktiga förväntningar för medarbetaren och fel fokus för samtalet«, skriver Arbetsgivarverket i sin skrift Att leda och styra med individuell lön. Samtalet ska vara ett tillfälle till information och dialog och arbetsgivarna uppfattar det som mycket problematiskt att många anställda tror att lönesättande samtal betyder att man förhandlar om lönen.
Fackföreningarna är förstås inte med detta helt ute ur bilden. I de fall medarbetaren blir oenig med chefen om resultatet av samtalet kan frågan tas över av fack och arbetsgivare och en förhandling vidtar. Man kan dock befara att chanserna att göra ändringar är små. Arbetsgivaren har all anledning att inte göra justeringar när facket kopplas in. Om cheferna då skulle ändra sig innebär det en signal till medarbetarna att det lönar sig att bli oenig och låta fackföreningen förhandla – och då faller ju grundtanken med lönesättande samtal.
Ur facklig synvinkel ser vi inom vår ST-avdelning en mängd argument som kan anföras mot att ersätta löneförhandlingar med lönesättande samtal. Det viktigaste torde vara att den kollektiva förhandlingen är den effektivaste metoden för att låta de fackliga medlemmarnas samlade styrka garantera bästa möjliga utfall för kollektivet som helhet och därigenom också för den enskilda individen. Detta är grundtanken bakom all facklig organisering och allt fackligt arbete. Lönesättande samtal innebär en försvagning av fackets möjligheter att påverka medlemmarnas löneutveckling. Varför försvarar ledande fackliga företrädare en lönemodell som så uppenbart tjänar motparten?
Annika Aronsson, ordförande för st:s avdelning inom universitets- och högskoleområdet
Alejandra Pizzaro Carrasco, andra vice ordförande
Stefan Schedin, ledamot
Svar: STs medlemmar får själva välja
I Fackförbundet STs avtal har vi frihet att välja förhandlingsmodell för lön. Vi har både kollektivavtalsförhandling och lönesättande samtal som modeller för att sätta lön. Våra medlemmar får välja den modell som de föredrar. Valet utgår ofta från de lokala förutsättningarna på arbetsplatsen. Vi i ST är stolta över att vara det enda facket på den statliga arbetsmarknaden som erbjuder våra medlemmar den möjligheten.
Vi vet att våra medlemmar har olika uppfattningar om vilken modell som passar dem bäst. Fler än hälften föredrar lönesättande samtal. Oavsett modell krävs ett antal faktorer, som exempelvis lönekartläggning, förberedelser och lönekriterier, för att nå ett bra resultat. Tyvärr finns det dock alldeles för ofta brister i lönesättningen.
En av grunderna i vårt löneavtal är att våra medlemmar ska förstå varför de får den lön de får och vad de kan göra för att förbättra den. Alla medarbetare ska ha ett samtal om sin lön, detta oavsett val av förhandlingsmodell. STs undersökning visar att en fjärdedel inte har haft något samtal om lön – det är alltför många, och här vilar ansvaret framför allt på arbetsgivaren.
Fackligt inflytande över löneförhandlingarna ska ske under hela löneprocessen. Det börjar i det förberedande arbetet och under framtagandet av lönekriterier. ST stöttar medlemmar med statistik och coachning inför samtalet om lön. Vi är också aktiva i uppföljningsarbetet. Dessa inflytandepunkter är desamma oavsett förhandlingsmodell.
Vilken förhandlingsmodell som är bäst för att garantera fackligt inflytande är en fråga som enbart de lokala fackliga företrädarna tillsammans med medlemmarna kan avgöra. Vårt lokala inflytande och att vi har siffror i avtalen är två bra skäl till att vi med stolthet bidrar med värden till våra medlemmar.
Britta Lejon, Förbundsordförande i ST
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
