Bild: Kustbevakningen

Europafacket kräver mer av regeringarna

MIGRATION2015-10-28
De fackliga ledarna i Europa är eniga i sin kritik mot EUs hante­ring av flyktingkrisen. Facken fördömer användningen av stängsel och barriärer och kräver att Dublinförordningen omarbetas. »Det är ett tydligt meddelande om att det behövs omedelbar aktion«, säger Jesús Gallego från spanska FSP-UGT.

När sammanslutningen för fackliga organisationer i Europa, Europafacket, i månadsskiftet september–oktober hade kongress i Paris hade EUs medlemsländer kommit överens om att ta emot 160 000 flyktingar som befinner sig i Grekland och Italien. 

Det är inte tillräckligt, anser Europafacket, EFS. Organisationen kräver en rad åtgärder från EU och medlemsländerna, som exempelvis fortsatta insatser för att rädda liv på Medelhavet och en solidarisk fördelning av asylsökande mellan länderna. EFS fördömer också användningen av stängsel och andra barriärer för att stoppa flyktingar.

En av deltagarna på Europafackets kongress var Jesús Gallego, internationell koordinator för det spanska facket för offentlig­anställda FSP-UGT. Hans uppfattning är att det finns en stor enighet om att Euro­pa måste ta ett större ansvar i den pågående humanitära krisen. 

– Vissa regeringar levererar inte alls ett bra svar, men facken från alla länder hade samma svar. Vi fackliga före­trädare från Spanien och kollegerna från Italien, Frankrike och Storbritannien agerade helt emot våra regeringar. 

FSP-UGT har medlemmar som arbetar på flyktingcenter, vid gränser och på sjukhus. De känner sig uppbackade av det fackliga ställningstagandet, anser Jesús Gallego.

STs internationella sekreterare Karin Brunzell ser däremot, trots enig­heten i kongressens resolution om flyktingkrisen, ökade spänningar och åsiktsskillnader i den fackliga rörelsen. Det krävs solidaritet mellan 
EU-länderna för att motverka främlingsfientlighet och rasism, anser hon.

– Grekland har stått ensamma trots att de har sin egen kris. Där finns folk som inte har råd att betala elräkningen och får frysen avstängd, samtidigt som det kommer flyktingar som får hjälp. Det har lett till att rasister och svartfanor har fått större utrymme.

Europeiska fackliga organisationer har varit engagerade i flyktingfrågan i flera år, långt före den nuvarande flyktingkrisen. Inte minst i Sydeuropa har facken ägnat sig åt praktisk hjälp. Man samlar in mat, filtar och hygienartiklar, ordnar språkkurser och ger information om arbetsmarknaden. 

Via FN-organet ILO, internationella arbetsorganisationen, deltar de fackliga organisationerna även i stöd till Liba­non och Jordanien. De två länderna hade i början av året registrerat över 1 150 000 respektive 650 000 flyktingar. För Libanons del innebär det att var fjärde invånare är flykting. Landets stabilitet är hotad, bedömer ILO, som driver projekt för att utveckla den lokala ekonomin i norra Libanon och för att bekämpa de värsta formerna av barnarbete.

I Jordanien arbetar ILO bland annat med att förbättra tomatodlingar, bygga kapacitet för en reguljär arbetsförmedling och med tekniskt stöd för inspektioner mot barnarbete och svartjobb.

Facken agerar också i den så kalla­de sociala dialogen mellan parterna på EU-nivå. En fråga som ST och de europeiska systerförbunden i den statliga sektorn drivit är flyktingarnas rätt att få en kvalitativ och rättssäker språktolkning. En bristfällig tolkning kan leda till att de asylsökandes asylskäl inte redovisas på rätt sätt.

– Regeringarna har inte satsat tillräckligt, framför allt inte på kvalitet, säger Karin Brunzell. Det är ett ganska generellt problem i alla EU-länder, och det fanns redan före den senaste flyktingkatastrofen. Det betyder att våra medlemmar inte alltid kan göra ett fullgott arbete.

I Sverige står flera fackförbund bakom den mottagning som sedan 2008 ger råd och stöd till papperslösa migranter.

Facken deltar även i arbetet med det som rege­ringen kallar snabbspår in på den svenska arbetsmarknaden. Nyanlända flyktingar ska få sina kunskaper validerade och erbjudas effektiv utbildning i svenska för sitt yrkesområde.

– Vi i de fackliga centralorganisa­tionerna är aktiva och kommer med synpunkter på hur etableringsprocessen är upplagd och varför det uppstår långa väntetider, säger Åsa Odin Ekman på TCO. 

Hittills har diskussionen om snabbspår handlat mest om LO-yrken, säger hon. Och det enda yrke som hittills fått ett snabbspår är kock.

– Men det har inletts samtal även om tjänstemannajobb, och många av våra medlemsförbund hoppas att det ska leda fram till konkreta åtgärder.

Anna Spånt Enbuske, utredare på fackförbundet Kommunal, betonar att förbundet är positivt till snabbspår »om det görs rätt«.

– Inom omsorgsyrkena är det till exempel väldigt viktigt att kunna svenska. Det finns ett stort behov av yrkessvenska, det saknar många och det borde komma in mycket tidigare.

Jesús Gallego från spanska FSP-UGT påpekar att »Europas ansikte« kommer att vara annorlunda om ett par år, när den tyska läkarkåren har fyllts på med kanske 30 000 syrier, och tusentals utbildade lärare från Syrien och and­ra flyktingländer söker sig in på den svenska arbetsmarknaden.

– Det är ingen enkel process, men vi kan inte ignorera människor som flyr från krig. Det viktigaste just nu är att sända ett tydligt budskap till regeringar­na att de inte uppfyller sina plikter. 

 

Europafackets krav på EU-länderna

  • Solidarisk fördelning av asylsökande.
  • Omarbetning av Dublin­förordningen, som säger att asyl­sökande ska söka asyl i det första EU-land de kommer till.
  • Fortsatta insatser för att rädda liv på Medelhavet.
  • Ökade resurser till de myndigheter som arbetar med mottagande och integration.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

EU
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.